Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lee ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1752 blef han "professor docens" vid Seminarium
lapponicum fredericianum i Trondhjem. Död
1774. Skrifter: En lappisk grammatik i
Porsanger-dialekt (1748), Beskrivelse over Finmarkens
lapper (1767) och Lexicon lapponico-danico-latinum (2
del., 1768–81). O. A. Ö.
Leemans [lem-], Conradus, holländsk arkeolog, f. 1809,
utnämndes 1839 till direktör för det af honom sedan
1835 ordnade fornsaksmuseet i Leiden och fick 1859
i uppdrag att derstädes grunda ett etnografiskt
riksmuseum, hvars föreståndare han derefter var
till 1877. L. är en framstående egyptolog. Han har
utgifvit bl. a. Horapollons "Hieroglyphica" (1835),
Egijptische monumenten van het museum van oudheden te
Leyden (1835–65), Romeinsche oudheden te Maastricht
(1843) och Mededeeling over de schilderkunst der ouden
(1850).
Leenberg [len-], Axel Daniel, skald, föddes sannolikt
i Venersborg omkr. 1705, blef på 1720-talet kanslist i
Krigskollegiets krigsfiskalskontor samt befordrades
till kammarskrifvare i artillerikontoret och, mot
slutet af 1730-talet, till tygvaktare i Göteborg,
i hvilken stad han säkerligen afled d. 27 Mars
1744. Med dessa, hittills okända uppgifter äro
denne författares lefnadsförhållanden troligen i det
närmaste beskrifna. Sin märklighet eger han som en
af den äldre frihetstidens mest formfulländade och
intressanta diktare. Han utgaf en art operatext, Drama
(1734), till hvilken Roman skref musik, och öfversatte
ungefär samtidigt från engelskan oratoriet "Esther"
af Händel ("Oratorio"). Båda utmärka sig genom en
lättflytande diktion och en viss lyrisk mjukhet,
egenskaper, som än mer pryda de stycken af honom,
hvilka Sahlstedt infört i sin "Samling af verser
på svenska" (1751–53). I ett par af dem spelar
äfven en fri och oförarglig munterhet, som något
påminner om Runius utan att vara härmad. Naturligtvis
deltog L. jämväl i den poetiska idrott, som då var
så omtyckt, nämligen att med dikter fira vigtigare
tilldragelser inom fäderneslandet. Han besjöng sålunda
Malkolm Sinclairs och Ulrika Eleonoras död, freden
med Ryssland, tronföljarens ankomst o. s. v., allt i
särskildt utgifna qväden. Af samtiden skattades han
högt, hvilket ses af Sahlstedts och fru Nordenflychts
loford. Den senare har träffande tecknat honom
såsom den der af skaldegåfvan lånade "prydnad,
täckhet och behag, för att tolka sannings lag",
ty någon högre fantasi eller djupare känsla förråda
hans skaldestycken icke. -rn.
Leer [ler], stad i preussiska landdrosteiet
Aurich (Hannover), vid den äfven med större
fartyg farbara Leda, som 2 km. nedanför mynnar
ut i Ems, och jernvägen mellan Münster och
Emden. 10,074 innev. (1880). L. är företrädesvis
en handelsstad och den största handelsplatsen
inom Emsområdet. Hufvudsakligen exporteras
landtmannaprodukter från det bördiga Ostfriesland.
Leesen [lesen], Jakob von, industriidkare, donator,
föddes i Hamburg d. 15 April 1802, egnade sig från
1820 åt sockerindustrien samt var 1826–29 verkmästare
vid Aug. Gieseckes sockerbruk i Stockholm och derefter
till 1836 föreståndare för sin morbroder D. Reders sockerbruk
Gripen i Norrköping. 1836 blef L. genom köp egare
af sistnämnda etablissement, hvarefter han till 1842
dref dess rörelse i förening med K. Ståhl och senare
tillsammans med en sin son. Efter dennes död öfverlät
han 1865 affären på ett bolag. L. afled å sin egendom
Krusenhof, i Qvillinge socken nära Norrköping, d. 25
Sept. 1876. – Genom drift och omtanke samlade L. en
betydlig förmögenhet. Han skänkte 1865 Norrköpings
stad 300,000 kr. till anläggande af en vattenledning
samt donerade 1875 100,000 kr. till "att användas
för ändamål att sedligt förbättra vanartiga barn,
tillhörande Norrköpings samhälle", och lika stor summa
till en s. k. fattiggård för Qvillinge församling. I
L:s och hans hustrus testamente af s. å. bestämdes
50,000 kr. "till en fond för beredande åt hem och vård
åt obemedlade, obotligt sjuka, tillhörande Norrköpings
samhälle" och 25,000 kr. till någon nyttig inrättning
för Qvillinge församling.
Leeuwarden [leou- l. levarden], Fries. Lieuwert,
hufvudstad i nederländska prov. Friesland, vid
jernvägen och den stora kanalen mellan Harlingen
och Groningen. 28,968 innev. (1883). L. är en af de
mest blomstrande bland andra rangens städer i landet,
fullt af lif och företagsamhet. På grund af likheten i
historia och utseende har man kallat det "Frieslands
Haag". Liksom Haag växte upp omkring grefvarnas
af Holland hof, uppstod L. omkring de frisiske
ståthållarnas; och liksom Haag är det en ytterst
renlig, smakfull och angenäm stad, med många parker
och promenader, hvartill äfven de forna vallarna
förvandlats. Märkligare byggnader äro stadshuset (från
1715, af intresse hufvudsakligen för sitt värdefulla
arkiv), kongl. palatset (ursprungligen de frisiske
ståthållarnas residens), det nya justitiepalatset samt
fängelset, det största i Nederländerna. L:s handel
(med spanmål, boskap, lin, kolonialvaror m. m.) är
ovanligt liflig, och dess industri är ej häller
obetydlig. L. blef stad 1190 och låg då vid en bred
hafsvik (Middelzee), hvilken småningom igengrundades,
så att staden nu ligger minst 15 km. från hafvet.
Leeuwenhoek l. Leuwenhoek [lövenhouk], Antony van,
holländsk naturforskare, f. 1632, d. 1723, skall
i yngre år hafva varit kassör och bokhållare i en
klädeshandel i Amsterdam, senare (från 1660) i 39
år kammarvaktmästare vid sin födelsestads, Delfts,
rådhus. Han synes redan tidigt hafva sysselsatt
sig med att slipa linser för naturforskares
behof. Ehuru i saknad af vetenskaplig underbyggnad
samt t. o. m. okunnig i det på den tiden oumbärliga
latinet, vann han snart rykte genom det följdrika bruk
han sjelf gjorde af mikroskopet, sedan han väsentligen
förbättrat detta instrument genom förfärdigande af
kraftigare linser, så att det af honom konstruerade
enkla mikroskopet vida öfverträffade de då brukliga
sammansatta. De vigtigaste af L:s undersökningar
äro hans fullföljande af Malpighis upptäckt af
blodkropparna, hvilkas utseende hos menniskan,
grodungen o. s. v. han 1673 noggrant beskref,
samt hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
