Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lazzaroner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är i detta hänseende Bramantes verksamhet
varit epokgörande, och hans stora inflytande
kan spåras hos alla de bäste af hans samtida
och efterföljare, såsom Peruzzi, Rafael (både
i hansr målning och hans arkitektur), Baccio
d’Agnolo, den äldre Antonio da San Gallo m. fl.
C. R. N.
Lazzaroner (Ital. lazzaroni, af Lazarus), benämning på
den fattigaste klassen af Neapels befolkning. Namnet
uppkom sannolikt under medeltiden med anledning af
en utslagssjukdom, som man ansåg vara densamma, med
hvilken den i Luk. 16 omtalade tiggaren Lazarus var
behäftad, och som angrep företrädesvis de fattigaste
innevånarna i staden. Lazzaronerna hafva spelat
en icke obetydlig rol i Neapels revolutioner och
folkrörelser, t. ex. 1647, då de under Masaniellos
ledning gjorde uppror mot spaniorerna, och 1799,
då de af regeringen upphetsades mot det liberala
partiet. I nyare tid, företrädesvis efter bourbonernas
fördrifvande och Neapels förening med konungariket
Italien, har lazzaronernas ställning betydligt
förbättrats i moraliskt och ekonomiskt hänseende.
Lazzi [la’dsi], plur. af lazzo, extemporerade
skämt, burleska infall utom rollen i italienska
lustspel. Särskildt nyttjas uttrycket om de grimaser
och pantomimiska upptåg, med hvilka en komisk
skådespelare liksom förtydligar innehållet af en
dialog, till hvilken han är vittne.
Le, hufvudstaden i Ladák (se d. o.).
Le (Stora Le, Lesjön), insjö i Dalsland,
delande sig i n. dels åt Norge (Smålenenes amt),
dels åt Värmland, der den öfvergår i sjön Foxen. Hela
längden från Eds kyrka i s. till Töcksmarks kyrka i
n. vid Foxen utgör omkr. 70 km., hvaremot bredden
är obetydlig, sällan mer än 2–3 km. Sjön ligger
101 m. öfver hafvet och har bergiga, skogbevuxna
stränder. Genom slussar och en kort kanal vid
Lennartsfors bruk sammanhänger Foxen med den 45
km. långa, smala, af vilda, skogiga höjder omgifna
Lelången (94 m. öfver hafvet), som vid Billingsfors
bruk mynnar ut i Laxsjön. Hela detta vattensystem
ingår i Dalslands kanalled och faller ut i Vänern
genom Upperudselfven.
Le, Nord. mytol. Se Lä.
Lea (Hebr.; "den trötta"), Labans äldsta dotter och
Rakels syster. Jakob tjenade hos Laban enligt aftal
i 7 år, för att få Rakel till hustru. Men Laban
höll sitt löfte på det sätt att han begagnade sig
af en list och gaf honom först Lea, ett bedrägeri,
som var lätt utfördt, då i Orienten bruden betäckt
med slöja framfördes till brudgummen. L. födde åt
Jakob sex söner och en dotter. Hon invandrade icke
till Egypten, ty hon dog i Palestina (1 Moseb. 49:
31). Se Jakob och Laban. L. L.
Lea, psevdonym för författarinnan J.
Wettergrund.
Leaby, tingslag i Skaraborgs län, ingår i Vartofta
och Frökinds domsaga och är sammansatt af en del
(Ollebergs fjerding) af Vartofta härad och hela
Frökinds härad. 6,266 innev. (1884).
Leade [lid], Jane, engelsk religiös svärmerska
(f. Ward), f. i Norfolk 1623, gift i
London 1644, ärfde efter sin man (d. 1670) en ej
obetydlig förmögenhet. Tillsammans med några vänner
grundade hon filadelfiernas sällskap. Det lilla
samfundet förföljdes af Cromwell och det engelska
presterskapet, men vann dock anhängare såväl i
hemlandet som i Tyskland och Holland. I en mängd
skrifter, hvilka till större delen äro utstyrda med
besynnerliga allegoriska titlar, utvecklade L. närmare
sina af en öfverspänd mystik färgade trosmeningar och
i synnerhet sin älsklingsföreställning, den om det
allt fullkomnande "tusenårsriket". Hon dog 1704. P. F.
Leader [lidör], Benjamin William, engelsk
landskapsmålare, f. 1831, fick sin utbildning först i
sin födelsestad, Worcester, derefter i London, från
1854, då han der utställde sin första tafla. Sedan
dess har han utställt många taflor, mest landskap,
dels engelska, dels schweiziska, vittnande om flit
i behandlingen och känsla i uppfattningen, men med
föga frihet och lätthet i utförandet.
Leadville [le’dvill], ny stad i nord-amerikanska
staten Colorado, på mer än 3,000 m. höjd, är förenad
medelst jernväg med hufvudstaden Denver. Grundad
1877, då den första smältugnen uppfördes, hade staden
redan 1880 nära 15,000 innev. Guld anträffades
i trakten redan 1860, men först 1877 började man
tillgodogöra sig de rika tillgångarna på silfver
och bly. Ensamt under åren 1879–80 erhöll man guld,
silfver och bly för mer än 25 mill. doll.
Leake [lik], William Martin, engelsk arkeolog,
f. 1777, d. 1860, egnade sig först åt den militära
banan och var sedermera använd i åtskilliga
diplomatiska beskickningar till Levanten, hvarvid han
under flerfaldiga och vidsträckta resor i Grekland
och Mindre Asien lade grunden till de forskningar,
hvilka skulle blifva hans egentliga lifsgerning. Efter
att år 1823 hafva tagit afsked ur krigstjensten,
med öfverstelöjtnants rang, egnade L. sig helt
och hållet åt fullföljande af sina vetenskapliga
intressen, dels genom nya forskningsresor, dels och
företrädesvis genom bearbetande och utgifvande af sina
rikhaltiga iakttagelser, hufvudsakligen rörande det
forna Greklands topografi och minnesmärken, men äfven
rörande det samtida Greklands inre förhållanden. Bland
hans många arbeten, hvilka alla utmärka sig såväl
genom kritisk skärpa och omfattande lärdom som genom
framställningens klarhet, må nämnas Travels in the
Morea (1830), Travels in Northern Greece (1835),
Topography of Athens (1821; 2:dra uppl. 1841), ännu i
dag ett af de bästa arbeten på detta område, samt det
stora verket Numismata hellenica (1854–59). A. M. A.
Leal, kyrkoby i kretsen Wiek, i ryska
guvernem. Estland, s. om Hapsal, ej långt från
Östersjön. Orten var fordom befäst och hörde liksom
Hapsal till den danske hertig Magnus’ biskopsstift
Ösel och Wiek. 1563 intogs fästet af svenskarna,
förlorades 1576 till ryssarna, men återtogs 1581.
Leamington [le’mingtön], förr L. Priors [pra’jörs],
stad och badort i engelska grefskapet Warwick,
3,2 km. ö. om Warwick, i en på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
