- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
839-840

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lassen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mångsidigare än Palestrina och lika berömd i den verldsliga
som i den andliga sången. I kyrklig renhet och
stränghet, i afrundning och finhet står han efter
Palestrina, som deremot ej överträffar honom
i tonspråkets styrka, harmoniernas och klangens
väldighet. Ej oberörd af inflytelser såväl från den
tyska musiken som från den italienska, särskildt
venezianernas, står han visserligen qvar på den
gamla nederländska ståndpunkten, der den konstfullt
bundna stämkombinationen har företräde framför
den fria, uttrycksfulla melodiska rörelsen. Men
å andra sidan förebådar han äfven, synnerligen
genom vissa harmoniska egenheter, en ny tid. – Nya
partiturupplagor af L:s arbeten finnas i samlingar
af Proske, Commer, Dehn, Rochlitz, Winterfeld
m. fl. Biografiska notiser om honom hafva skrifvits
af Delmotte (1836), Matthieu (1838) och Kist (1841).
A. L.

Lasson, Peder, dansk rättslärd, f. i Randers
1606, studerade länge i utlandet, utförde 1645 ett
diplomatiskt uppdrag hos kejsar Ferdinand III och
blef 1661 medlem i den då inrättade Höjesteret. L:s
största betydelse ligger i den vigtiga del han tog
i utarbetandet af Kristian V:s "Danske lov". Han dog
1681, två år innan nämnda lagarbete hann fullbordas.
C. R.

Lasson, Peter Karl, norsk jurist, född i Bärum
(Akershus amt) d. 14 Nov. 1798, blef student 1818
och juris kandidat 1822, protokolls-sekreterare i
Höjesteret 1823, overretsprokurator
i Kristiania 1825, höjesteretsadvokat 1828,
assessor i Höjesteret 1837, sorenskriver
(häradshöfding) i Aker 1848 och justitiarius
i Höjesteret 1855. Död d. 5 Juni 1873.
Under konung Oskar I:s sjukdom 1852–53
var L. t. f. statsråd och chef för
Justitsdepartementet. Han var en skarpsinnig jurist
och deltog med utmärkelse i flere kungliga
lagkommissioner. 1853–54 uppehöll han sig i
Tyskland och Frankrike för att studera den nyare
kriminalprocessen. Skrifter: Håndbog i den norske
processes anden del
(1835–36, forts. 1841),
Om eiendomsindgrebene (1842), Håndbog i den norske
processes förste del
(1843), Geistlighedens
lönning
(1846), Håndbog i criminalretten
(1848–51, suppl. 1858), Fremstilling af lovgivningen
om huusmänd
(1850), Om strafferetspleiens
historie i äldre tider
(1859; 3:dje delen af
"Forandringer i straffeprocesslovgivningen med
eller uden jury"), Om appel i civile sager (1869)
och En samling af bidrag til strafferetten (1871).
I förening med K. W. Hjelm och B. H. von Munthe
af Morgenstjerne utgaf L. (1826–30) "Juridiske
samlinger". Derjämte var han en bland grundläggarna
af "Norsk retstidende" (1836) och redigerade ensam
densamma från midten af 1837 till slutet af 1848.
O. A. Ö.

Lassus, Orlandus. Se Lasso, O.

Lassåna, Stora, bruksegendom i Bodarna socken, Örebro
län, vid Laxån nära Laxå jernvägsstation. Egendomen,
som tillhör Degerfors aktiebolag, utgör tillsammans
6 101/440 mtl, med stångjerns- och manufakturverk,
2 qvarnar och
2 sågar tax. till omkr. 470,000 kr. Bruket anlades
på 1600-talet af rådmannen And. Boij i Stockholm.

Lastageplats [-stasj-], sjöv., i allmänhet ett
ställe, der fartyg intager eller lossar last; i
inskränkt mening en hamn, som allmänt användes till
lastnings- eller lossningsplats för större fartyg.
L. H.

Last-certifikat. Se Certifikat.

Lastdragare, sjöv., ett kronan tillhörigt fartyg,
som användes uteslutande till transporterande
af varor. Benämningen gifves stundom
äfven åt privata ångfartyg, som äro afsedda
uteslutande för frakt-, ej för passagerarefart.
L. H.

Lastdryghet. Se Drägtighet och Skeppsmätning.

Lasteyrie [-stäri]. 1. Charles Philibert de L.,
grefve, fransk landthushållare, f. 1759, d. 1849,
var slägt med Lafayette och delade dennes politiska
åsigter. Han skref flere förtjenstfulla arbeten,
hufvudsakligen i landthushållning, samt ifrade
för litografiens utveckling och för spridningen
af Jacotots undervisningsmetod. – 2. Ferdinand
Charles Léon de L. du Saillant,
grefve, fransk
politiker, konsthistoriker, den föregåendes son,
f. 1810, d. 1879, var under Julirevolutionen
(1830) Lafayettes adjutant, derefter tjensteman
i ministerierna, från 1842 liberal deputerad
samt 1848–51 en af de moderate republikanernas
främste män. 1860 valdes han till medlem af Franska
institutet. L. utgaf flere arbeten af konsthistoriskt
innehåll, såsom Histoire de la peinture sur verre
d’après ses monuments en France
(bd I, 1837–58, med
110 kolorerade planscher) och Causeries artistiques
(1862). – 3. Adrien Jules de L., markis, fransk
politiker, den föregåendes kusin, f. 1810, d. 1883,
deltog 1832 i dom Pedros expedition till broderns,
dom Miguels, fördrifvande från Portugals tron,
tillhörde från 1842 franska deputeradekammaren och
röstade der med venstra centern, men ställde sig
efter Februarirevolutionen (1848) i orleanisternas
led. Vid statskuppen 1851 blef han landsförvist,
men fick redan 1855 återvända till Frankrike. I det
politiska lifvet ingrep han dock ej åter förrän 1871,
då han invaldes i franska nationalförsamlingen. Han
slöt sig till en början till orleanisterna, men
öfvergick snart till de moderate republikanerna samt
valdes 1875 till lifstidssenator.

Lasting, Eng. (egentl. varaktig), ett slags
atlas-tyg af hård kamull, hvilket mest begagnas i
mörka färger, i synnerhet svart, samt användes till
möbeltyg, skodon o. s. v., någon gång till kläder.

Lastlinie, skeppsb., den vattenlinie, efter hvilken
fartyget ligger, då det är fullt utrustadt och har
full last inne. Se Drägtighet. J. G. B.

Lastman, Pieter, holländsk målare, f. i Haarlem
1581, d. derstädes efter 1632, lärjunge af Gerrib
Pietersz i Amsterdam och vidare utbildad i Italien
under Elzheimer, var verksam i Amsterdam och har
sin största berömmelse deraf att han var Rembrandts
lärare. I Berlin finnes ett par bilder af honom,
af hvilka en är Hvila under flykten till Egypten.
I Haarlems museum ser man en Kristi födelse, som
förebådar och visar slägtskap med Rembrandt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:28:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfai/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free