Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lappland. 2. Landskap i Sverige - Lappmark - Lappmarksförsamling, lappmarkspastorat - Lappmesen - Lappo (F. Lapua). 1. Härad af Vasa län - Lappo. 2. Prosteri af Åbo ärkestift - Lappo. 3. Ett i svenskan brukadt namn på socknen Lappi - Lappo. 4. Elf, äfven kallad Nykarleby elf (F. Lapuanjoki)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försök att tillgodogöra de utomordentligt rika
mineralskatter, som finnas inom L:s norra del, ehuru
alla vilkor i öfrigt förefinnas för ett lönande
bergsbruk. Derför fästas också stora förhoppningar
vid den jernväg, som nu är under byggnad mellan
Lule i Vesterbotten och Ofoten i Norge, och
hvilken skall beröra några af L:s rikaste jern-
och kopparmalmfält. De förnämligaste malmfälten äro
Kirunavare, Luossavare, Svappavare och framförallt
Gellivare jernmalmsfält, det senare malmberget "det
ansenligaste i Sverige och lika stort som alla de
öfriga tillsammans", äfvensom kopparmalmfälten
i Sjangeli, Svappavare, Raggisvare m. fl.,
hvarförutom silfvermalmsanledningar påträffats och
bearbetats på flere ställen, bland dem Nasafjäll,
Kedkevare och Alkevare. Perlmusslor träffas i flere
elfvar. – Slutligen bör erinras, att Lapplands
odlingshistoria är oupplösligt förenad med namnet
S. G. Hermelin, hvilken ädle fosterlandsvän med
rätta kan sägas der hafva först brutit bygd och malm.
A. G.
Lappmark, område eller distrikt, som hyser en
nomadiserande lappbefolkning och för hvilket
i vissa fall gäller en undantagsställning, en
särskild lagstiftning i förhållande till det öfriga
landet. Samtliga områden af lappmarks natur innefattas
ofta under den kollektiva formen Lappmarken. Bland
privilegier, som hittills åtnjutits af innevånare
i lappmark, må nämnas befrielse från militärtjenst
och knektehåll samt nybyggares rätt till frihetsår
m. m., hvarjämte lappmarkerna hafva sin särskilda
lagstiftning i ecklesiastikt hänseende samt i
fråga om skogsförhållanden, afvittring, bevillning
m. m. Särskildt må påpekas, att införsel af bränvin
(k. förordn. 1839 och 1842) samt af konjak, rom
och arrak (k. förordn. af 1848) till lappmarkerna
är förbjuden. De flesta lappmarkerna äro belägna
inom landskapet Lappland; gränserna mellan dem
och Vesterbottens kustland uppgingos under förra
århundradet. De lappmarker, i hvilka Lappland indelas,
äro: inom Norrbottens län: Tornio lappmark, mellan
Muonio- och Kalixelfvar, 19,852,2 qvkm., 3,266
innev. (1880), tillhörande Tornio fögderi, med 1,505
nomadlappar, som egde 78,300 renar och betala 163,81
kr. i skatt; Lule lappmark, mellan Kalixelf samt
Sulitelma bland fjällen och Vargisån, ett tillflöde
till Piteelf, i nedre landet, 36,385,4 qvkm., 5,775
innev., fördelad mellan Kalix och Lule fögderin,
med 1,262 nomadlappar, som egde 75,000 renar och
erlägga 188,50 kr. i skatt; Pite lappmark, mellan
Lule lappmark och Björkfjällen, 27,175,9 qvkm.,
5,868 innev., till största delen tillhörande Pite
fögderi, men till en mindre del (Malå församling)
förlagd till Vesterbottens läns 2:dra fögderi, med
1,017 nomadlappar, som egde 21,000 renar och erlägga
157,12 kr. i skatt; samt inom Vesterbottens län:
Lycksele l. Ume lappmark, mellan Pite lappmark samt
vattendelaren mellan Pite elf och Ångermanelfven,
20,631,3 qvkm., 10,559 innev., med 802 nomadlappar,
som egde 15,360 renar och erlägga 105,34 kr. i skatt;
och Åsele lappmark, innefattande den sydligaste delen
af L., 15,840,2 qvkm., 10,549 innev., hvaraf 534
nomadlappar, som
egde 12,500 renar och erlägga 64,24 kr. i skatt. De
bägge sistnämnda lappmarkerna tillsammans bilda
Lappmarksfögderiet. – Till lappmark böra äfven
hänföras de inom Jämtland för lappars räkning afsatta
renbetesland under namn af "skattefjäll", hvilka
bilda en till bredden vexlande, men i det närmaste
sammanhängande landsträcka längs Jämtlands gräns mot
Norge, ehuru dessa icke i likhet med Vesterbottens
lappmarker under föregående århundradet skildes
från öfriga delar af provinsen genom ordentliga
gränslinier. Sålunda erhålles i n. Föllinge
lappmark, med en sammanlagd skattefjällsareal,
inom Frostvikens och Föllinge socknar samt Hotagens
kapell, af 3,546 qvkm., räknande 437 lappar med
omkr. 11,600 renar. De s. v. derom inom Offerdals,
Kalls, Åre, Undersåkers, Hallens och Ovikens socknar
belägna skattefjällen sammanfattas under benämningen
Undersåkers lappmark (emedan alla lapparna äro
kyrkoskrifna i Undersåkers socken). Sammanlagda
arealen af denna lappmarks skattefjäli utgör 3,850,5
qvkm.; lapparnas antal 1880 var 218 och renarnas
13,260.
Lappmarksförsamling, lappmarkspastorat, inom
lappmarken beläget pastorat, skilde sig förr
från andra pastorat i riket deruti att sökande ej
ovilkorligen behöfde hafva aflagt pastoralexamen
(hvilket i fråga om andra pastorat fordrades ända
till 1884) och skiljer sig ännu bl. a. deri att
kyrkoherden utnämnes af domkapitlet, med undantag
för de i lappmark belägna församlingarna Föllinge,
Lycksele, Åsele, Fredrika och Dorotea, i hvilka sedan
1874 kyrkoherdar skola tillsättas i den ordning,
som är stadgad för konsistoriella gäll.
Lappmesen, Parus cinctus, zool., hör till
skogsmesslägtet (Parus), underfamiljen mesar
(Parini), mesfoglarnas familj (Paridae), tättingarnas
ordning (Passeres) och foglarnas klass. Hannen har
öfre kroppsdelarna gråbruna, hufvudet och halsryggen
mörkare, örontrakten hvit, hakan och strupen
svarta, nedtill med hvita fjäderkanter, öfriga undre
kroppsdelar hvita, med rödgrå anstrykning på magen,
sidorna och öfvergumpen, ving- och stjertpennorna
mörkbruna, med askgrå kanter, samt stjerten lång och
rundad. Honan har mindre rena färger och ej så mycket
svart på strupen. Längden utgör 133 mm. Lappmesen
häckar allmänt i Sveriges nordligare delar samt
ströfvar under vintern nedåt landet, hvarvid han
iakttagits ända ned i Vestergötland och Bohus län.
C. R. S.
Lappo (F. Lapua). 1. Härad af Vasa län, Finland,
bestående af 11 kommuner med en areal af 3,547
qvkm. och 51,636 innev. (1883). – 2. Prosteri af
Åbo ärkestift, omfattar 15 kyrkoförsamlingar med en
areal af 7,156 qvkm. och en folkmängd af 61,887
pers. (1883). – 3. Ett i svenskan brukadt namn
på socknen Lappi (se d. o.). – 4. Elf, äfven
kallad Nykarleby elf (F. Lapuanjoki), upprinner
på Suomenselkä och bär namnet Pahajoki, tills hon
genomflutit Kuortane sjö. Hon upptager sedermera
från v. Nurmo å och från h. Kauhava å samt flyter
med tämligen lugnt, af inga större forsar uppehållet
lopp mellan bördiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
