Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lang ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kriget, och de derunder samt under resor samlade
studierna har han bearbetat till häst- och
batalj-taflor, utmärkta för natursann skildring
af djuren. Af hans arbeten berömmas flere ungerska
stycken, t. ex. Czikos drifva hästar tillbaka till
hjorden (1865) samt episoder från striderna vid
Sedan, Vionville och Wörth.
Lang, Heinrich, schweizisk teolog, föddes 1826
i Würtemberg och studerade från 1844 teologi
i Tübingen under Baur, men måste till följd af
sitt deltagande i 1848 års politiska rörelser fly
till Schweiz, der han sedan qvarstannade. Död
1876 såsom kyrkoherde i S:t Peters församling i
Zürich. L. sökte teoretiskt och praktiskt, med
aflägsnande af hinderliga fornkristna föreställningar,
bringa kristendomens religiösa innehåll till
öfverensstämmelse med "den moderna verldsåskådningens"
resultat. Hans Versuch einer christlichen dogmatik
(1859; 2:dra, omarb., uppl. 1868) fick sin karakter
af detta sträfvande, likasom ock hans för den bildade
allmänheten afsedda predikningar och föredrag (äfven
utgifna från trycket), hvilka utmärkte sig för stor
klarhet och lifligt framställningssätt. Från 1859
redigerade han "Zeitstimmen aus der reformirten kirche
der Schweiz" och från 1872 dess fortsättning, "Reform,
zeitstimmen aus der schweizerischen kirche".
Langaa (Langå), socken i Nörrejylland, 11,2
km. s. v. om Randers, 30 km. s. ö. om Viborg. Inom
socknen delar sig den jylländska jernvägen
från Arhus i tvänne grenar, en till hvardera
af de nämnda städerna. Öfver Gudenå leder en
väldig bro, som 1864 sprängdes af preussarna.
E. Ebg.
Langajökull, en omkr. 75 km. lång och 22–37
km. bred fjällplatå i vestra delen af Island,
täckt af evig snö och is. Den sträcker sig från
s. v. till n. ö. och når sin största höjd i fjällen
Geitlandsjökull och Ballajökull (omkr. 1,250
m.). I södra hörnet höjer sig den något lägre
Bláfellsjökull. Från L. flyter mot n. Blandá, till
Húnaflói, mot s. Hvitá, som faller ut i Borgarfjörðr.
C. R.
Lánganes, en smal, 37–45 km. lång halfö, hvars
yttersta spets bildar Islands nordöstligaste hörn.
C. R.
Langbein, August Friedrich Ernst, tysk
skämtförfattare, f. 1757, d. 1835 såsom
literaturcensor i Berlin, vann på sin tid stor
framgång med sina komiska romaner, bl. a. Thomas
Kellerwurm (1806), smärre lustiga berättelser i
balladform, fabler och lyriska dikter. Hans alster
förete en blandning af verklig qvickhet och platt
frivolitet. L:s "Sämmtliche werke" utgåfvos i 31 bd
1835–37 (2:dra uppl., i 16 bd, 1841).
Lange, en under medeltiden vidt utbredd dansk adlig
ätt. – 1. Jakob L., domprost i Lund, blef i April
1294 jämte ärkebiskopen Jens Grand under dennes strid
med konung Erik Menved tillfångatagen af konungens
broder Kristofer och insatt i hårdt fängelse på
Kalundborgs slott. I Okt. sattes han på fri fot och
reste genast till Rom for att klaga hos påfven. Död
d. 19 Okt. 1297. – 2. Jens Iverön L., från 1449
biskop i Århus, förskönade domkyrkan och utvidgade
henne med ett kapell. Död 1482. – Erik Glippings
"kammermester"(kammarherre) Rane Jonsön
och Saxo Grammaticus har man förut med orätt
räknat till denna ätt. Enligt familjetraditionen skall deremot
slägten Carlsen härstamma från densamma.
E. Ebg.
Lange, Vilhelm, dansk matematiker, f. 1624, d. 1682,
var 1650–60 professor i matematik i Köpenhamn och
deltog som universitetets representant i 1660 års
riksdag, der han, sedan konungen lösts från sin ed
på handfästningen, yrkade, att en ny, konungamakten
inskränkande författning skulle utarbetas och
antagas. I sin ungdom utgaf han i Leiden en skrift,
De annis Christi (1649), i hvilken han bl. a. ville
bevisa, att korsfästningen skett på en torsdag –
ett påstående, som ådrog honom en pennfejd med
teologerna och ett åtal inför konsistorium, hvilket
slutade dermed att han lofvade att aldrig vidare
behandla teologiska ämnen. L. var en stor älskare af
kämpavisor och inlade, enligt Peder Syv, förtjenster
om melodiernas tillvaratagande. Bl. a. tillskrifver
man honom uppteckningen af melodien till den
stora Didriksvisan: "De var syv og syvsindstyve".
C. R.
Lange, Joachim, tysk protestantisk teolog, filolog,
f. 1670, blef 1709 teologie professor i Halle
och bekämpade från pietistisk ståndpunkt såväl den
kyrkliga ortodoxien, representerad af Löscher, som
den wolfska filosofien. Död 1744. För efterverlden är
L. mest känd såsom författare till de s. k. halleska
grammatikerna: Griechische grammatik (1705) och
Lateinische grammatik (1707), af hvilka den senare
i Tyskland upplefde mer än 40 upplagor.
Lange, Otto Vincent, norsk ämbetsman, f. i Jevnakers
socken, Kristians amt d. 30 Nov. 1797, blef student
1814 och studerade sedermera teologi, men tog ingen
akademisk examen.
1823 blef han rektor vid Arendals realskola,
1824 lektor och föreståndare för "middelskolen"
derstädes samt 1834 tullkassör. 1833–54 var han
representant i stortinget för Arendal och Grimstad
samt utnämndes 1854 till statsråd och chef för
Finants- og tolddepartementet, från hvilket ämbete
han tog afsked i Juni 1863. Död i Kristiania
d. 4 Nov. 1870. Som medlem af den kungliga
kommissionen för tullstadgans och tulltaxans
revision (1839) inlade han stora förtjenster.
O. A. Ö.
Lange. 1. Frederik Olaus L., dansk skolman, född
i Köpenhamn d. 21 Okt. 1798, blef student 1815,
teol. kandidat 1825 och filos. doktor 1836. År 1833
utnämndes han till "overlärer" (lektor) och 1841
till rektor vid Vordingborgs lärda skola. Sedan
denna indragits (1846), var L. docent i pedagogik
vid Köpenhamns universitet till sin död, d. 11
Febr. 1862. Han utgaf Det gräske sprogs grammatik
til skolens brug (1826, 4:de uppl. 1844; "Grekiska
språkets grammatik till skolungdomens tjenst", 1826,
6:te uppl. 1861), Materialier til at indöve den
gräske formläre (1830, 3:dje uppl. 1844; "Öfningar
i grekiska formläran för begynnare", 1831, 3:dje uppl. 1847),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
