Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtvärnssjukan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I öfrigt modifieras densamma rätt betydligt i afseende
på såväl styrkan som vindriktningen af ortens lokala
förhållanden, kustens form och riktning i förhållande
till derstädes rådande allmänna luftströmmar
m. m. Å somliga kustorter kan t. ex. landvinden
helt och hållet saknas, men sjövinden vara tydligt
framträdande, medan ett alldeles motsatt förhållande
kan ega rum å en annan ort. Tillvaron af land- och
sjövinden rundt omkring Sveriges kuster har blifvit
ådagalagd af R. Rubenson genom en undersökning af
mångåriga vindobservationer. anställda å de svenska
fyrarna. R. R.
Landvinning, den tillökning af land eller jordområde,
som vinnes genom sjöars "sänkning" eller urtappning,
genom långsluttande strandbottnars uppgrundning
af sand, slam eller gytja eller deras torrläggning
till följd af landets höjning (hafvets sjunkning?),
genom insjöars igenväxning till följd af torfbildning
eller genom hafvets utestängande medelst konstgjorda
afdämningar (dammar, vallar). Uppgrundning kan
ega rum dels i sund och bukter vid kusterna genom
hafsvågornas hopvräkande och aflagrande förmåga,
dels utanför mynningen af floder genom afsättning
af de fasta ämnen dessa föra med sig. Flerestädes
längs den svenska Östersjökusten hafva uppgrundningar
iakttagits, exempelvis i Löfstabukten (Upland). Förut
segelbara sund hafva blifvit fyllda af sand; holmar
och öar hafva blifvit förenade dels sinsemellan, dels
med fastlandet, o. s. v. Vid sådana förändringar
af strandkonturen torde flerestädes både den
s. k. landhöjningen och hafvets omlagrande förmåga
varit verksamma. På den låga holländska kusten
åstadkommer man, som bekant, landvinning genom
att utpumpa vattnet från områden af den långgrunda
hafsbottnen, som afstängts medelst dammar. Jfr Kust.
E. E.
Landväsenskommission kallas i Danmark en domstol, som
har att pröfva åtskilliga slag af landtbrukstvistemål,
förnämligast angående vattendrags reglering,
stängsels vidmakthållande eller borttagande,
skifte, indämning och dikning. I hvarje amt utnämner
inrikesministern på 6 år, efter amtsrådets förslag,
ett visst antal landväsenskommissärer. För hvarje
tvistefråga tillsättes en särskild kommission,
bestående af 2 kommissärer och 1 herredsfoged,
hvilken sistnämnde fäller sitt utslag efter
på stället gjord undersökning. Utslaget kan
hänskjutas till en overlandväsenskommission,
sammansatt af 4 kommissärer jämte amtmannen som
ordförande. Deremot eger Höjesteret i dessa ärenden
ingen annan myndighet än att pröfva den formella
sidan af saken (kompetensfrågan) och, om så finnes af
nöden, upphäfva utslaget samt å nyo hänvisa frågan
till en landväsenskommission. I åtskilliga frågor
af mindre vigt, hvilka i första hand pröfvas af
de olika orternas förrättningsmän ("hegnsynsmänd",
"vandsynsmänd"), fungerar landväsenskommissionen såsom
högre instans.
E. Ebg.
Landå (Fr. landau, af T. landauer), lätt, fyrhjulig
vagn, hvars kur på midten är delad i två hälfter,
af hvilka den ena slås ned framåt,
den andra bakåt. I en sådan vagn åkte Josef I, då
han (1702) drog mot staden Landau (deraf namnet). –
Landålett (Fr. landaulet), liten landå.
Landörnslägtet, Aqulla, zool., hör till underfamiljen
örnar (Aquilini), familjen falkartade foglar
l. dagroffoglar (Falconidae), rolfoglarnas ordning
(Accipitres) och foglarnas klass. Det utmärkes
genom stora och breda vingar samt en ganska
stark, från roten afsmalnande näbb, som har öfre
och undre kanterna parallella. Näsborrarna äro
tvärställda och tarserna fjäderklädda på hela
främre sidan. Dithörande arter vistas i bergiga och
oländiga skogstrakter, somliga äfven i lundar och
löfträdsdungar. De lefva af däggdjur och foglar, men
förtära äfven, i synnerhet vintertiden, döda djur, äro
högligen skadliga för villebrådet äfvensom för
smärre, tama djur samt bygga mycket stora och platta
bon på klippor eller i höga träd. Honan ensam rufvar
äggen. Bland hithörande arter kunna nämnas kungsörnen,
A. chrysaëtus, kejsareörnen, A. mogilnik, och
skrikörnen, A. naevia.
C. R. S.
Lane, härad i Göteborgs och Bohus län, Sunnervikens
fögderi och domsaga. Areal 39,957 har. 10,848
innev. (1884). Häradet omfattar socknarna Norra
Ryr, Bäfve, Skredsvik, Herrestad, Högas, Bokenäs
och Dragsmark.
Lane [len], Edward William, Englands främste och en af
Europas störste kännare af arabiska språket, f. 1801 i
Hereford, d. 1876, egnade sig tidigt åt orientaliska
studier. Åren 1825–1828 tillbragte han i Egypten och
författade en fullständig (ej utgifven) beskrifning
af detta land med öfver hundra teckningar. Efter ett
förnyadt besök derstädes (1833–1835) utgaf han sitt
lika mycket genom detaljernas rikedom, noggranhet och
äkta lokalfärg som genom stilens klassiska enkelhet
utmärkta arbete An account of the mariners and
customs of the modern egyptians (2 bd, 1836: 6:te
uppl. 1877), den ojämförligt bästa skildring, vi ega
af den muhammedanska orientens lif. År 1842 utgaf
han en genom sina många förklaringar högst värdefull
engelsk öfversättning af "Tusen och en natt". Samma
år for han för tredje gången till Egypten och samlade
der under sju års studier material till ett arabiskt
lexikon, som dels derigenom att L. begagnade en mängd
i Europa obekanta inhemska källor (jfr härom art.
Kamus), dels derigenom att han sjelf fullständigt
beherskade språket blifvit ett af de förnämsta
storverken på den orientaliska filologiens område. Af
detta arbete, Arabic-english lexicon derived from
the best and most copious eastern sources, utkommo
under hans lifstid 5 delar (1803–1875), och efter hans
död hafva två af de återstående tre utgifvits af hans
systerson Stanley L. Poole. Äfven L:s öfriga arbeten,
Selections from the Kuran (1843; 2:dra uppl. 1879) och
några afhandlingar i "Zeitschr. d. deutsch. morgenl.
ges.", utmärka sig för samma gedigna
rikhaltighet som hans bägge literära mästerverk.
H. A.
Lanerna, veterinärv., kallas den tandfria delen af
munhålan hos hästen, emellan betarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
