Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtbruksundervisningen - Landtdagar (T. Landtage) kallades i det forna Tyska rikets särskilda delar de ur den senare medeltidens ständer- och korporationsväsende utgångna församlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig sammanlagdt till omkr. 130,000 kr. årligen;
i Ryssland, der det första landtbruksläroverket
anlades vid Gorki 1836, och hvarest 1865 upprättades
ett högre läroverk vid Petrovskoi (nära Moskva).
Äfven i Nord-Amerikas Förenta stater har behofvet af
landtbruksläroverk gjort sig gällande. År 1862
beviljade kongressen för detta ändamål 30,000 acres
"public land" för hvarje senator eller representant,
som hvarje stat hade i kongressen. Följden af denna
frikostiga gåfva vai att redan år 1873 hade 35 stater
upprättat tillsammans 38 högre landtbruksläroverk, af
hvilka 34 voro förenade med landtbruk om tillsammans
12,600 tnld jord. Hela värdet af de 38 läroverken
uppskattades till 67 mill. kr. Antalet lärare var
380 och elever 3,900.
I senare tider hafva flere högskolor för landtbruk
blifvit inrättade, såsom den redan nämnda högskolan
i Paris, hvilken har en lärarepersonal af 17
professorer, 7 lärare och 19 repetitörer, och för
hvilken det årliga anslaget uppgår till 195,000 kr.;
"Hochschule für bodencultur" i Wien, anlagd 1872,
med 34 lärare och 500 elever och med en utgiftsstat
af 185,000 kr.; "Landwirthschaftliche hochschule"
i Berlin, anlagd för en kostnad af 2 1/4 mill. kr. år
1880, med ett årligt anslag af 146,000 kr. samt
med 30 lärare och 210 elever. Men ansträngningarna
hafva riktats ej blott på att meddela undervisning
i landtbruk vid högre läroverk; man har äfven
sökt bereda den stora jordbrukande befolkningen
tillfälle att blifva förtrogen med de vunna
vetenskapliga resultaten, och för detta ändamål
har man inrättat dels s. k. mellanskolor, dels
lägre landtbruksskolor. Vid sidan af de egentliga
läroverken för landtbruk torde äfven böra nämnas
de specialskolor för i landtbruket ingående skilda
verksamhetsgrenar, som blifvit upprättade i de flesta
land. Slutligen har man i flere land, såsom Tyskland,
Österrike, Frankrike och Italien, sökt att utbreda
kännedom om landtbrukets teoretiska grundvalar genom
anordnandet af offentliga föredrag af kringresande
föreläsare, hvarförutom man på flere ställen infört
undervisning i landtbruk vid de allmänna folkskolorna.
I de skandinaviska landen framlade dansken
C. G. Rafn redan 1793 i en af Videnskabernes
selskab prisbelönt täflingsskrift plan till en
praktisk åkerbruksskola. I Sverige utarbetades
1832 en likartad skrift af J. Th. Nathhorst. I
Danmark erhöll landtbruksundervisningen
slutlig organisation genom inrättandet (1858)
af den kongl. "Veterinär- og Landbohöjskolen" i
Köpenhamn. I Norge, der Jacob Sverdrup redan 1825
inrättat ett s. k. åkerbruksseminarium vid Semb nära
Horten, grundlades på statens bekostnad ett högre
landtbruksläroverk år 1857 vid Aas nära Dröbak, sedan
redan 1842 af stortinget beviljats anslag till lägre
landtbruksskolor. Sådana finnas f. n. till ett antal
af 6 och åtnjuta i statsbidrag tillsammans 27,000
kr. om året. I Finland väcktes redan 1804 fråga
om inrättandet af läroanstalter för jordbrukare,
men denna tanke kom ej till utförande förrän 1836,
då landtbruksinstitutet i Mustiala
(i Tavastehus län) grundlades. Utom detta
landtbruksinstitut finnes f. n. sedan 1874 ett annat
vid Kronoborg (i Viborgs län), afsedt för landets
finsktalande befolkning. Dessutom eger Finland 6
jordbruksskolor och 13 mejeriskolor. Vid Finlands
landtbruksläroverk undervisades år 1883 328 lärjungar;
statsanslagen för desamma uppgingo till omkr. 140,000
kr.
I Sverige erhöll E. Nonnen, som vid sin egendom
Degeberg år 1834 öppnat ett landtbruksinstitut,
ett årligt statsanslag af 7,500 kr. År 1848 öppnades
rikets andra landtbruksinstitut vid Ultuna och 1862
det tredje vid Alnarp, sedan elevkursen vid Degeberg
1852 upphört. (Se vidare Landtbruksinstitut.) För
den lägre undervisningen anlades den första
landtbruksskolan vid Orup i Malmöhus län
1840. F. n. är dessa skolors antal 29. (Se
Landtbruksskolor.) År 1859 öppnades med statsanslag
två mejeriskolor, af hvilka den ena nu upphört
och den andra 1880 blifvit flyttad från Bergqvara
i Kronobergs län till Robertsfors i Vesterbottens
län. För högre undervisning i mejerihandteringen
inrättades ettåriga lärokurser vid såväl Ultuna som
Alnarps landtbruksinstitut år 1883. Bland enskilda
bemödanden att främja landtbruksundervisningen må
nämnas försök, som utan framgång gjorts att åstadkomma
ett landtbruksinstitut i Skara i förening med
dervarande veterinärinrättning och vidare den år 1876
af lagman T. L. Sylvan gjorda donation för bildande af
ett landtbruksinstitut för Kristianstads län. Denna
donation, som ej får lyftas förr än d. 25 Mars 1898,
anses då komma att uppgå till nära 975,000 kr.
För ordnandet af landtbruksläroverken i riket
tillsatte K. M:t d. 20 Okt. 1882 en komité,
hvars betänkande af d. 29 Mars 1884 innehåller
fullständig redogörelse för landtbruksundervisningens
utveckling äfvensom förslag till organisation ej
blott af de förut varande landtbruksinstituten och
landtbruksskolorna, utan äfven af ett nytt slags
läroverk, s. k. landtmannaskolor, afsedda att meddela
teoretisk undervisning åt dem, som vilja utbilda sig
till brukare af mindre landtegendomar. J. H. F.
Landtdagar (T. Landtage) kallades i det forna
Tyska rikets särskilda delar de ur den senare
medeltidens ständer- och korporationsväsende utgångna
församlingar, hvilka vid speciella tillfällen eller
på lagstadgade tider höllos af områdets jordegande,
privilegierade klasser och institutioner (andliga
stiftelser, ridderskap, städer) för underhandling
med landsherren angående äskad bevillning
eller för afgörande af religionsangelägenheter,
arfstvister o. d., i någon mån äfven för vanliga
lagstiftningsfrågor. Alltefter som furstarnas makt
ökades genom den vid nyare tidens början inträffade
kyrkoreformationen och andra dermed samverkande
omständigheter, förlorade denna institution i styrka
och ersattes i allmänhet af ständerutskott, hvilka
visade furstarna och deras ministrar ännu större
undfallenhet. Vid slutet af 1700-talet var det endast
i Sachsen, Würtemberg, Kurhessen och Mecklenburg
som landtdagen ännu var af betydelse, och efter Tyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
