Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtbruksakademien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
praktiska landtmannayrket, så att säga, dess ideella
prägel. Kännedomen om de krafter, som verka i
naturen och framkalla de olikartade och underbara
företeelserna, särskildt vid ämnenas förändringar
och omsättning till nya kroppar och produkter af
så mångfaldiga slag, utgör ett tacksamt och rikt
fält för omvexlande tankearbete och bildande samt
förädlande själsodling. Yrket omfattas derför ock
med mera lif och intresse, när dervid lika mycken
andlig och kroppslig verksamhet tages i anspråk. –
På olika tider hafva olika åsigter gjort sig gällande
inom landtbrukskemien, och detta förhållande har
naturligtvis haft sitt inflytande på jordbrukets
framsteg. Enligt J. von Liebig anses året 1840 utgöra
en vigtig vändpunkt i det europeiska landtbrukets
utvecklingshistoria, emedan man vid denna tid kommit
till en fullständigare kännedom om växternas näring
och de särskilda gödselbeståndsdelarnas betydelse
och verkan. Emellertid hafva de åsigter, som,
hufvudsakligen genom Liebigs undersökningar och
skriftliga meddelanden inom landtbrukskemien, sökte
göra sig gällande vid den ofvannämnda tidpunkten,
väsentligen förändrats genom senare tiders
upptäckter och iakttagelser. Landtbrukskemien
har nämligen påvisat nya hjelpmedel, hvilka i
många riktningar ytterligare omskapat landtbruket
eller sättet för dess praktiska utöfning. Man kan
följaktligen säga, att under de sista årtiondena
sådana förändringar inträdt, att de kunna kallas
lika vigtiga vändpunkter i jordbrukets historia som
någonsin året 1840. Genom användningen af konstgjorda
gödningsmedel hafva jordbrukssystemen kunnat i många
delar högst väsentligen förändras. Uppodlingen af
mossar och dyjordsmarker har ökat tillgången på säd
och fodermedel, hvarjämte uppmärksamheten blifvit
riktad på användningen af s. k. kraftfoderämnen
(se Fodermedel), hvilka numera förekomma allestädes
i handeln. Allt detta har åt ladugårdsskötseln
gifvit en betydligt större utsträckning. Att de
agrikulturkemiska forskningarna medverkat till dessa
omgestaltningar inom landthushållningen kan icke
förnekas. Landtbrukskemiens utvecklingshistoria
inom Sverige kommer derför på samma gång
att utgöra en framställning af svenska
jordbrukets och ladugårdsskötselns framåtgående
utveckling. För så vidt man önskar och hoppas,
att denna landets modernäring skall främjas,
måste man äfven understödja eller uppmuntra
den verksamhet, som afser landtbrukskemiens
höjande och en allmännare spridning af dess vunna
resultat bland den jordbrukande befolkningen.
C. E. B.
Landtbrukskemist. Se Agrikulturkemist.
Landtbruksmöten. De allmänna svenska landtbruksmötena
kommo till stånd på ett af landshöfdingen
R. v. Kraemer 1844 inom Landtbruksakademien väckt
förslag, hvilket föranledde akademien att ingå till
K. M:t med begäran om ett anslag af 1,000 rdr b:ko
för att dermed åvägabringa det första mötet. Denna
hemställan bifölls 1845; och sedan stadgar för mötena
blifvit af K. M:t d. 7 Jan. 1846
fastställda, öppnades det första allmänna svenska
landtbruksmötet i Juli s. å. i Stockholm och besöktes
af 676 mötesdeltagare. Till diskussion vid detta möte
hade framstälts 56 frågor, och den med mötet förenade
utställningen omfattade 46 djur och 54 andra föremål,
såsom redskap och landtmannaprodukter. Omkostnaderna
för det första mötet belöpte sig till omkr. 3,600
kr. De följande allmänna svenska landtbruksmötena
hafva varit:
| år | mötesdeltagarne | hela inkomsten | deraf statsbidrag | ||
| 2:dra | Stockholm | 1847 | 493 | 5,360 | 2,850 |
| 3:dje | Norrköping | 1848 | 448 | 4,850 | 3,000 |
| 4:de | Malmö | 1849 | 386 | 4,750 | 3,000 |
| 5:te | Örebro | 1850 | 250 | 4,220 | 3,000 |
| 6:te | Lidköping | 1853 | 586 | 11,570 | 8,450 |
| 7:de | Upsala | 1855 | 486 | 9,360 | 7,500 |
| 8:de | Jönköping | 1858 | 648 | 13,880 | 10,000 |
| 9:de | Göteborg | 1860 | 1,790 | 30,212 | 10,000 |
| 10:de | Karlstad | 1862 | 1,594 | 10,000 | |
| 11:te | Malmö | 1865 | 1,795 | 18,000 | |
| 12:te | Stockholm | 1868 | 1,047 | 81,750 | 23,000 |
| 13:de | Göteborg | 1871 | 2,454 | 124,890 | 23,000 |
| 14:de | Norrköping | 1876 | 2,514 | 201,950 | 35,000 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
