Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd / 685-686 (1885) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landsting ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nödiga karteväsendet, då sockenkartor 1844 började
upprättas och Ekonomiska karteverket 1859 kom till
stånd. År 1858 bildades tillika en byrå för landets
geologiska undersökning. För landtbruket ej mindre än
för industrien vigtiga äro vidare de åtgärder, som
vidtagits för utvecklingen af samfärdsmedlen. Från
1841, då Styrelsen för väg- och vattenbyggnader
inrättades, till 1880 beviljade staten sammanlagdt
6 mill. kr. till förbättringar af landsvägar och
vattendrag, och anläggningen af jernvägar, af

	Sädesskörd			Kreatursstock på 1,000 innev.
i mill. tunnor	i milliarder kr.	per innev., i kr.	Hästar	Nötkreatur.	Får.	Svin.	Reducerade till nötboskap.
Ryssland	407	5,80	70	205	338	616	120	736
Tyskland	147	2,00	40	77	350	485	205	565
Frankrike	149	2,37	60	75	305	636	150	518
Storbrit. o. Irland	85	1,17	30	54	253	860	82	340
Österrike-Ungern	137	2,05	50	87	347	380	187	563
Italien	68	1,18	40	24	170	372	42	253
Spanien	– –	0,84	50	30	143	1,230	137	346
Schweiz	4	0,04	19	36	357	285	107	467
Belgien	15	0,23	40	53	214	143	107	334
Nederländerna	8	0,12	30	71	356	238	71	505
Danmark	16	0,20	97	170	716	780	256	1,115
Norge	9,7	0,10	50	79	526	1,050	53	762
Finland	4,5	0,06	30	130	500	434	72	756
Sverige	21	0,27	59	102	500	324	98	710

hvilka de första öppnades för trafik 1856,
har i ännu högre grad gifvit landtbruket
lyftning. År 1883 ställdes slutligen under
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tillsyn
en odlingsfond på 1 mill. kr. Bland de för
landtbruket vidtagna lagstiftningsåtgärder må nämnas
bränvinslagstiftningen af år 1855, genom hvilken
husbehofsbränningen afskaffades, stängselförordningen
af 1857, tullfrihet å landtmannaprodukter från år
1858, grundskatternas fastställande i penningar
1869, skogsåverkans betraktande som stöld 1875 och
vattenrättslagen af 1879. Af betydelse i
ekonomiskt hänseende var att myntväsendet stadgades
(1830), att hypoteksföreningar inrättades (den
första i Skåne 1836, som efterföljts af nio andra)
och att hypoteksföreningarna ordnades under en allmän
hypoteksbank (1861).

För främjande af landtbrukets olika verksamhetsgrenar
hafva många åtgärder vidtagits. Den 1774 i Skara
inrättade veterinärinrättningen efterföljdes 1821
af en i Stockholm, och 1860 bildades af landets
veterinärer en allmän förening. Det i Strömsholm redan
1694 anlagda stuteriet efterföljdes i detta årh. af
ett i Flyinge och ett i Ottenby, hvilka alla ställdes
under förvaltning af en särskild Öfverstyrelse. År
1847 inrättades Stamholländeristyrelsen, som
egde bestånd till 1871. Stamhjordarna (14 till
antalet) försåldes, och af försäljningssumman
bildades en fond, som ställdes under Landtbr:akad:s
förvaltningskomités förvaltning och 1881 sammanslogs
med schäferifonden. År 1726 anlade J. Alströmer
det första schäferiet, på Höjentorp, och sedermera
tillkommo med statsmedel flere sådana, så att deras
antal 1856 var 17. År 1831 inrättades i Norrköping
ett ullkontor, som dock upphörde 1872. Till främjande
af en förbättrad skötsel af landets skogar anlades
1828 ett skogsinstitut och inrättades 1859 en
Skogsstyrelse, hvilken, då Domänstyrelsen 1883
började sin verksamhet, sammanslogs med denna. Till
skogsundervisningens främjande anlades 1860
fyra skogsskolor. Trädgårdsskötseln erhöll 1832
i den då grundade Svenska trädgårdsföreningen en
sammanhållningspunkt, och flere trädgårdsföreningar
hafva sedan dess uppstått, bland hvilka må nämnas den
i Göteborg (bildad 1842). Svenska trädgårdsföreningen
anlade 1845 en elevskola. Mejerihandteringen, för
hvars förbättrande Gussander i början af 1850-talet
ifrigt arbetade, erhöll ny framfart genom den af
J. G. Swartz 1865 införda is-metoden, hvilken sedan
1880 undanträngts af G. De Lavals separatorer. De
första mejeriskolorna öppnades 1859 och kompletterades
ytterligare genom högre sådana, inrättade 1883. Den
allmänna undervisningen i landtbruk började med
inrättandet af Degebergs landtbruksinstitut 1834
(se vidare Landtbruksundervisningen). Bland af
staten vidtagna åtgärder att praktiskt främja
landtbruket äro främst att anföra tillsättandet
af landtbruksingeniörer, en agrikulturkemist,
undervisare i boskapsskötsel, i fiskerihandteringen, i
kolning och bränntorfsberedning, i husslöjd
(1874), i bränvinsbränning (1874–76). Sedan en
agrikulturkemisk försöksanstalt blifvit inrättad
vid Ultuna och en dylik vid Landtbruksakademiens
experimentalfält, blef deras antal ökadt med 4
s. k. kemiska stationer (1877). En ny sådan öppnades
1882, och 1885 års riksdag har beviljat anslag till
ytterligare tvänne.

Af Sveriges hela fastlandsareal upptager den odlade
jorden 12 proc. och skogen 41 proc. Af den odlade
jorden utgöra nära två tredjedelar (5,8 mill. tnld)
åker och en tredjedel (3,8 mill. tnld) äng. 15
proc. af åkervidden användas till höstsäd, 35 proc.
till vårsäd, 6 proc. till rotfrukter, 28 proc. till
gräs och foderväxter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>