Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landbodaler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Landbodaler, kamer., gammal, efter mantal beräknad
grundskatt i Göteborgs och Bohus län från den tid,
då landet tillhörde Norge. Kbg.
Landboforeninger l. Landökonomiske selskab,
i Danmark namn på föreningar, hvilka, liksom
de svenska hushållningssällskapen, hafva till
uppgift att verka för utvecklingen af landtbruket
och dess binäringar. Deras antal uppgår till
omkr. 80. Halfva antalet af dessa har under den
senare tiden sammanslutit sig i tvänne stora grupper
("Föreningen af jydske landboforeninger", 1872, och
"De samvirkende landboforeninger i Själlands stift",
1880). En för hela landet gemensam förening af dylik
art är Landhusholdningsselskabet (se d. o.).
Landbohöjskolen (Den kongelige veterinär-
og landbohöjskole), en nära Köpenhamn belägen
vetenskaplig undervisningsanstalt, som upprättades
genom lagen d. 8 Mars 1856 och öppnades 1858. Hon
var ursprungligen ämnad dels att ersätta den
gamla veterinärskolan på Kristianshavn, dels
att gifva landtmän en fullständig och ordnad
undervisning med tillfälle att aflägga en särskild
landtbruksexamen. Sedermera har hon kommit
att omfatta undervisning äfven i landtmäteri,
trädgårdsskötsel och skogsvård. I spetsen för
anstalten står en af konungen utnämnd direktör,
hvilken vid sin sida har dels 6 likaledes af
konungen utnämnda "tilsynsmänd" (4 af dessa böra
vara landtbrukare), dels undervisningsrådet,
sammansatt af skolans ordinarie lärare (13 till
antalet). Utom de egentlige, ordinarie eleverna,
för hvilka vissa inträdesfordringar äro fastställda,
ega äfven andra, mot en bestämd afgift, tillträde
till föreläsningarna. Lärjungarnas antal uppgår
till omkr. 300, af hvilka 44,3 proc. studera
veterinärvetenskap, 23 proc. landtbruk, 9,5
proc. landtmäteri, 5,5 proc. trädgårdsskötsel och
12,2 proc. skogsvård. E. Ebg.
Landbonde. Se Bonde och Legoaftal.
Landborgar, Ölands. Se Öland.
Landboskoler, ett särskildt slag af danska
folkhögskolor med tvåårig kurs. Den första vintern
meddelas undervisning i de vanliga folkhögskoleämnena,
den andra i de vigtigaste bland de ämnen, som
beröra landtbruket, hvarjämte då äfven studierna i
fäderneslandets historia och literatur fortsättas. Den
största af dessa slags skolor är Lyngby landboskole,
i närheten af Köpenhamn, tillika den äldsta, stiftad
1867 af J. la Cour. Hela antalet uppgår f. n. (1885)
till 16. C. R.
Landbote, tysk, äfven i svenska historiska arbeten
använd benämning på adelsfullmäktig (Lat. nuntius
terrestris, P., posel) vid den forna polska riksdagen.
Landbris. Se Landvind.
Landbädd, skeppsb., den öfver vattnet belägna delen af
ett fartygs aflöpningsbädd. Se Aflöpning och Bädd 1.
Landdrostei, förvaltningsområde i Hannover,
motsvarande regierungsbezirk i det öfriga Preussen.
Landeck, stad och badort i preussiska regeringsområdet
Breslau (Schlesien), vid Neisses biflod Biele, har
flere svafvelhaltiga
mineralkällor (af 17°–29° C. temperatur), hvilka användas
dels till badning, dels till drickning, hufvudsakligen
mot gikt och reumatism. 2,703 innev. (1880).
Landelle [langdä’ll], Charles, fransk målare, f. 1821,
lärjunge af Delaroche, har behandlat både religiösa
och profana ämnen, men alltid i samma anda. Han hörde
nämligen under sin utbildningstid till den klass
af konstnärer, som äfven i det allvarliga måleriet
framförallt sökte åstadkomma en sinligt behaglig
verkan, och som, utan att sakna en viss talang
och kännedom om formen jämte frihet i rörelsen och
skicklighet i grupperingen, dock framförallt lade an
på ett behag, som lockade ögat och äfven i religiösa
ämnen var af rent verldslig art, således saknade ett
sant religiöst allvar. L. har inom det religiösa
måleriet sökt följa Ary Scheffer samt inlägga
en viss innerlighet och adel i framställningen,
men han har sällan kommit längre än till veklig
känslosamhet. Bäst häri är ett af hans första
verk, Qvinnorna vid Kristi graf. Dessutom äro
hans Veronica, Flykten till Egypten och Den heliga
jungfruns aning (1859; i Luxembourg) bekanta. – I
sina verldsliga arbeten har han älskat att framställa
det frivola lifvet i Paris i sinligt sentimental
form, såsom i de allmänt bekanta kurtisanbilderna
I dag och I morgon (1846). År 1865 gjorde han en
resa till Mindre Asien och Afrika samt hemförde
derifrån både historiska taflor och karakteristiska
figurer, såsom Armeniska från Kaukasus, Fellahqvinna
m. fl. Dessutom har L. utfört stora väggmålningar för
offentliga byggnader, såsom i statsrådspalatset, i
Elysée-palatset och Hôtel de ville samt i S:t Sulpice
(i Paris), af hvilka flere under 1871 års oroligheter
förstördes. Slutligen har han också målat en mängd
porträtt af framstående personer, bland hvilka
porträtt i synnerhet de qvinliga anses vara lyckade.
C. R. N.
Landemoder [-måder], "landsmöten", kallas i Danmark
de årliga stiftssynoderna. De inrättades under
reformationstiden samt utgjordes då af stiftets
superintendent (biskop) och kontraktsprostar. Närmast
voro de ett biskopens råd i stiftets angelägenheter,
och många kyrkliga förhållanden ordnades under den
första tiden genom landemode-beslut. Genom förordn.
af d. 1 Maj 1618 fingo landemoderne tillika betydelse
som domstolar. Stiftsamtmannen ställdes nämligen vid
sidan af biskopen såsom församlingens ordförande,
och dessa bägge jämte tillkallade bisittare bland
prostarna bildade en kyrklig domstol, som behandlade
alla kyrkliga befordringsfrågor, kyrkliga ämbetsmäns
förseelser med undantag af sådana, som straffades med
förlust af lif eller ära, och brott mot kyrkotukten
(men icke äktenskapsbrott; dessa hörde under en
särskild domstol, "tamperretten"). Landemoder
höllos två gånger om året på för hvarje stift
särskildt föreskrifna dagar. Så ordnad bibehölls
institutionen i "Danske lov" (1683), och ännu i dag
bilda stiftsamtmannen och biskopen på landemode en
kyrklig domstol, till hvilken frågor hänskjutas från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
