Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpenhamns universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
födelsedagsfest de för täflingsuppgifternas lösning
vunna prisen utdelas. Professorerna hafva ingen
särskild ämbetsdrägt – utom de teologiske,
som bära prestdrägt –, och rektorns enda
utmärkelsetecken är en guldkedja. Universitetets
hufvudbyggnad har flere gånger förstörts af eld
(senast 1807). Den nuvarande uppfördes af P. Mailing,
1831–36. Trappuppgången och solennitetssalen äro
smyckade med statyer af V. Bissen och freskomålningar
af Konstantin Hansen, V. N. Marstrand, K. H. Bloch
m. fl. Till universitetet höra följande samlingar
och institutioner, hvilka hafva egna byggnader och
tjenstemän, men dock alla, utom biblioteket, styras
af professorer: biblioteket, deri äfven inräknade
det Classenska biblioeket (se Bibliotek, sp. 476)
och den arnemagneanska handskriftsamlingen (se
Magnusson, Arne), tills. 260,000 band och öfver 4,000
handskrifter, zoologiska museet, mineralogiska museet,
botaniska trädgården, astronomiska observatoriet,
kemiska laboratoriet, flere för det medicinska studiet
afsedda samlingar och stadens två största sjukhus,
för så vidt som de styras af professorer samt gifva
materiel till de studerandes kliniska öfningar. Till
universitetet höra vidare följande under uppsigt
af professorer stående stiftelser till fattiga
studenters understöd: kommunitetet (se d. o.);
regentsen, fri bostad för 100 studenter, stiftadt
af Kristian IV (1623); Walkendorffs kollegium, fri
bostad för 21 studenter, stift. af rikshofmästaren
Kristofer Walkendorff (1595); collegium mediceum
l. Borchs kollegium, för 16 studenter, stift. 1689
af prof. O. Borch (se d. o.), och Ehlers’ kollegium,
för 24 studenter, stift. af etatsrådet J. Ehlers
(1691). Med de flesta af dessa fribostadsplatser
följer ett penningeunderstöd. – Studenternas antal
torde f. n. kunna anslås till 1,500.
Historia. På en resa till Rom 1474 erhöll Kristian
I påfven Sixtus IV:s tillstånd att upprätta ett
"studium generale" i Danmark, och genom en bulla af
d. 19 Juni 1475 ålades det ärkebiskopen i Lund, Jens
Brostrup, att sörja för att ett sådant komme till
stånd. Men först d. 4 Okt. 1478 utfärdades de äldsta
privilegierna, hvarigenom universitetet fick sin egen
valda öfverhet, under tillsyn af Roskildebiskopen som
kansler, och alla till universitetet hörande personer
erhöllo sin egen jurisdiktion. Domprosten Peder
Albertsen, hvilken utnämndes till prokansler, hemtade
från Köln de förste lärarna och studenterna, och
d. 1 Juni 1479 invigdes universitetet, hvarefter det
fick sina äldsta, af biskopen utfärdade statut d. 28
Okt. 1479, hvilka i det allra närmaste öfverensstämma
med de kölniska. Det var hufvudsakligen en kyrklig
läroanstalt. Skolastik och kanonisk rätt voro
hufvudämnena. Lärarekrafterna voro få, till följd
af bristande penningetillgångar, och de studerandes
antal ringa, ehuru konungarna gjorde åtskilligt för
att öka detsamma, bl. a. konung Hans genom att (1498)
förbjuda hvar och en att studera utomlands, som icke
studerat minst tvänne år i Köpenhamn eller Upsala,
och Kristian II, som (1519) fäste den begafvade Povel
Helgesen vid universitetet. Den siste
katolske kansleren, biskopen Lage Urne, påbjöd (1527),
för att värja universitetet för kätteriets smitta,
att ingen finge studera teologi, förrän han var
baccalaureus eller prest, samt att studenterna
skulle egna sig åt det studium, för hvilket
lärarna funno dem mest skickade. Detta tvång samt
den växande tillströmningen till de nya evangeliska
prestskolorna i Haderslev, Viborg och Malmö vållade,
att universitetets verksamhet helt och hållet
afstannade (1530) och lärarna skingrades. Så snart
reformationen hade segrat, förbereddes universitetets
återupprättande. Indragna klostergods och tionde
anslogos till lärarnas löner och andra utgifter. Till
föreläsningssalar öppnades den gamla biskopsgården
(n. om Vor frue kirke, "universitetsfyrkanten")
och till bostäder åt professorerna kanikernas forna
residens. En af de gamle lärarna, Kristian Terkelsen
Morsing, kallades hem från utlandet och valdes
till rektor. Nya lärare, bland dem flere tyskar,
antogos, och d. 9 Sept. 1537 öppnades högskolan å
nyo, i det att konungen i Vor frue kirke till rektorn
öfverlemnade de samma dag beseglade privilegierna,
hvilka stadfäste och utvecklade de gamla. I
Okt. s. å. började föreläsningarna åter, och d. 10
Juni 1539 fick universitetet sin första evangeliska
"fundats og ordinants", utarbetad, närmast med den
wittenbergska till förebild, af J. Bugenhagen. Genom
denna stadga bestämdes lärarnas antal, löneförmåner
och åligganden, studieplaner, studenternas pligter
och rättigheter o. s. v. Universitetet hade då 14
professorer: 3 i teologi, af hvilka den ene alltid
skulle vara Själlands biskop, 1 i juridik (romersk
rätt; dansk rätt föredrogs först efter 1732),
2 i medicin och 8 inom den filosofiska fakulteten,
hvilken betraktades som en förskola till de tre andra
fakulteterna. (En lärare började derför vanligen som
professor i filosofiska fakulteten och flyttades
sedermera upp i någon af de öfriga; förnämst var
den teologiska.) De första promotionerna egde rum
1544 (4 baccalaurei och 3 doktorer i teologi), och
sedermera gick den akademiska verksamheten framåt
med jämna steg. Redan i 16:de årh. vann universitetet
stort anseende som teologiskt lärosäte, i synnerhet
genom Niels Hemmingsön (1543–79). Ett kraftigt stöd
var det 1569 af Fredrik II stiftade "Kommunitetet",
som då bespisade 60 fattiga studenter, och 1571 fick
fundatsen ett till-lägg, hvarigenom bl. a. lärarnas
löner höjdes. En i många riktningar genomgripande
reform betecknas genom Kristian I V:s Novellae
constitutiones af d. 18 Maj 1621. En betydelsefull
förändring i universitetets ställning åstadkoms
genom Struensees förordning af d. 15 Juni 1771,
som upphäfde den särskilda jurisdiktionen, ett
vigtigt steg till den sedermera småningom genomförda
inskränkningen i universitetets sjelfstyrelse. Under
Guldbergs tid afskaffades baccalaureusgraden (1775),
infördes den sedermera (1850) upphäfda filologiska
"forberedelsesexamen" och inrättades en botanisk
trädgård (1778). Som kronprinsregent gaf Fredrik
VI universitetet dess tredje, ännu delvis gällande
"fundats og anordning", af d. 7 Maj 1788,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
