Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Königsmark, Otto Vilhelm von - 4. Königsmark, Filip Kristofer von - 5. Königsmark, Maria Aurora von - Königssee l. Bartholomäussee, vacker alpsjö i Oberbajern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans fälttåg i Grekland samt vårdade honom på
dödsbädden. I Venezia hedrades K:s minne med
ett monument, som uppsattes i tyghuset. – Jfr
E. G. Geijers minnesteckning af K. i "Sv. akad:s
handl.", XXII (1847).
4. Königsmark, Filip Kristofer von, grefve,
krigare, föddes 1662, troligen i Stade, och var
son af K. 2. Han beskrifves såsom, en bildskön,
men utsväfvande man. På de resor han företog till
sin utbildning sällskapade han en tid med den
8 år yngre kurprinsen Fredrik August af Sachsen
(sedermera konung August II af Polen). Han tjenade
1685–86 (under Nils Bielke) i den österrikiska
armén i kriget mot turkarna, uppträdde redan
på 1680-talet vid det hannoveranska hofvet, var
1691 öfverste för ett hannoveranskt regemente och
qvarstod i sådan egenskap ännu vid sin död, ehuru
kort förut hugnad med fullmakt såsom kursachsisk
generalmajor. Natten till d. 2 Juli 1694 blef
han – troligen i kurprinsessan Sofia Doroteas
våning – bragt om lifvet. De närmare detaljerna i
denna sak blefvo aldrig uppenbarade. Visst är att
kurfursten Ernst August begagnade denna utväg för
att omintetgöra och straffa en mellan K. och Sofia
Dorotea uppgjord intrig, hvilken efter all sannolikhet
åsyftade, att K. skulle hjelpa henne att genom
flykten göra sig fri från beroendet af sin gemål,
kurprinsen Georg Ludvig (sedermera konung Georg I
af England), och dennes moder, kurfurstinnan Sofia,
hvilka behandlade kurprinsessan med högdragenhet
och köld. Planens upptäckt hade för prinsessan den
följd att hannoveranska regeringen, utan att lemna
några närmare upplysningar om förbrytelsen, lät döma
henne till skilsmässa från hennes gemål, hvarefter hon
till sin död (1726) måste stanna i tillbakadragenhet å
slottet Ahlden, i hennes faders, hertig Georg Vilhelms
af Celle, land. Enligt samtidas uppfattning och senare
romantiserade skildringar, såsom V. F. Palmblads
"Aurora Königsmark och hennes slägt" (1846–49),
skall tillika ett flerårigt kärleksförhållande
hafva förefunnits mellan K. och kurprinsessan;
och ehuru inga derpå tydande dokument lemnats i
behåll, synes saken icke otrolig, i betraktande
af K:s personlighet och den tidens slappa moral
äfven hos högt uppsatta qvinnor. Emellertid hafva
tyska forskare, såsom A. Köcher ("Die prinzessin
von Ahlden", i H. von Sybels "Hist. Zeitschrift",
årg. 1882), varit angelägna om att tillbakavisa hvarje
tvifvel på Sofia Doroteas äktenskapliga trohet,
ty hennes dotter med samma namn (född i Okt. 1687)
blef stammoder för det preussiska konungahuset och
bör således, enligt preussisk chauvinism, icke kunna
hafva något att skaffa med "den siste Königsmark".
5. Königsmark, Maria Aurora von, var dotter af K. 2
och född vid pass år 1668, sannolikt i Stade (enligt
en uppgift skall hon varit född på Vormsö vid Estland,
1669). Efter faderns död (1673) bodde hennes moder en
tid i Hamburg och derefter i Sverige, hvarest Aurora
tillbragte sina egentliga ungdomsår. Sedan äfven
modern dött (1691), flyttade Aurora
med sin gifta syster, grefvinnan Amalia Lewenhaupt,
till Hamburg. Snart spred sig ryktet om hennes
utomordentliga skönhet och begåfning, grundliga,
nästan lärda bildning samt framstående färdighet i
musik, skaldekonst och målning. Många friare anmälde
sig, äfven regerande furstar, men hon afslog alla
giftermålsanbud. Det drag af flyktig sinlighet,
som utmärkte de flesta medlemmarna af slägten K.,
förefanns äfven hos henne och gestaltade hennes lif
till något helt annat än den pligtbundna makans. För
att vinna understöd i sin, såsom det snart visade sig,
fåfänga uppfordran till hannoveranska regeringen att
lemna upplysningar angående hennes broders, Filip
Kristofers (se K. 4), hemlighetsfulla försvinnande kom
hon hösten 1694 till det kursachsiska hofvet. Efter
någon tid var hon kurfursten Fredrik Augusts
(sedermera konung August II af Polen) förklarade
älskarinna och blef genom honom moder till en son,
Morits, den sedermera så ryktbare marskalken af
Sachsen. 1698 blef hon koadjutorinna och 1700
prostinna vid jungfrustiftet i Quedlinburg, men
fortsatte till en början sitt oroliga, på flyktiga
kärleksförbindelser rika lif. För att åt sig och
sin syster söka återvinna något af slägtens forna
ekonomiska välstånd, måhända äfven af fåfänga att
låta känna sin tjusningsförmåga, uppsökte hon på
nyåret 1702 Karl XII i hans vinterqvarter på Würgen
(nära Libau i Kurland); men ehuru hon tillika i den
allmänt efterlängtade fredens intresse medförde ett
diplomatiskt uppdrag från sin forne kurfurstlige
älskare (förbindelsen med honom hade upphört
redan 1696), nekade konung Karl att lemna henne
audiens. Under Karls vistelse i Altranstadt (1706–07)
uppehöll hon sig någon tid i Dresden och gjorde genom
en till Karl Piper aflemnad versifierad hyllning ett
nytt, men fåfängt försök att närma sig konungen. Hon
dog i Quedlinburg d. 16 Febr. 1728, efter att i sitt
lifs afton hafva gjort stora ekonomiska uppoffringar
för att få se sin son uppstiga på hertigdömet Kurlands
tron. – I en å Upsala universitets bibliotek förvarad
handskrift, med titel "Die nordische weyrauch,
oder zusammengesuchte andachten von schwedischen
frauenzimmern", som innehåller 22 tyska psalmer, äro
11 af Aurora v. K. (af henne egenhändigt inskrifna),
4 af systern och de öfriga af deras kusiner Ebba Maria
och Johanna Eleonora De la Gardie. I P. Hansellis
samling "Vitterhetsarbeten af sv. författare",
8:de delen, återfinnas dessa Auroras psalmer, jämte
af henne författade franska, tyska och latinska
tillfällighetsdikter samt tre bref med titel Les
divertissements de Medevi (skrifna 1682).
Königssee [königsse] l. Bartholomäussee, vacker
alpsjö i Oberbajern, amtet Berchtesgaden, ligger
5 km. s. om staden Berchtesgaden, 635 m. öfver
hafvet, och fyller med sin mörkgröna spegel en 8
km. lång och 1 km. bred dal, som är innesluten af
nästan lodrätt uppstigande, ända till 2,500 m. höga
kalkklippor. Största djupet är 240 m. Sjön har genom
Achen aflopp till Salzach. På en halfö ligga ett litet
jagtslott och ett vallfartskapell. På Bartolomeusdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
