Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Königgrätz, stad i Böhmen - Königinhof, stad i nordöstra Böhmen - Königsberg. 1. Regeringsområde, omfattande vestra delen af preussiska provinsen Ostpreussen - Königsberg. 2. (P. Krolewiec) Starkt befäst hufvudstad i nämnda regeringsområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
armékårer (bland dem inberäknad den sachsiska) blifvit
hvar för sig slagna, då de skulle hindra preussarna
att utträda ur bergpassen, gaf Benedek, högste
befälhafvaren for österrikiska armén, order om
att hans till 219,000 man uppgående samlade armé
skulle d. 2 Juli taga ställning n. v. om K. med
venstra flygeln vid strömmen Bistritz och med
den högra vid Elbe, hvilken flod rann fram i
ställningens rygg. Genom missförstånd intogo de
till främsta linien afsedda 6 kårerna ställning
med front mot n. v. i st. f. mot n., hvarigenom
strömmen Bistritz kom framför deras front. Så snart
preussarna, tillsamman 221,000 man, fingo reda på att
österrikarnas hufvudkrafter voro att söka v. om Elbe,
beslöts under natten till d. 3 allmänt anfall. De
under prins Fredrik Karls befäl förenade Elbearmén
och 1:sta armén ryckte fram från n. v., anföllo kl. 7
på morgonen österrikarna i fronten och öfvergingo
Bistritz, men kunde med möda hålla sig, synnerligen på
venstra flygeln i Swiep-skogen, till dess 2:dra armén
under preussiske kronprinsen omkr. kl. 3 från norr
anlände till slagfältet. Denna armé hade marscherat
en dagsmarsch och till största delen äfven öfvergått
Elbe. Den föll nu österrikarna i högra flanken. Den
beherskande och förskansade ställningen vid Chlum
togs genom öfverraskning af preussiska gardet; och
då motanfallet af österrikarnas reserv misslyckades
samt preussarna trängde tillbaka fiendens känsliga
venstra flygel, måste österrikarna anträda återtåg
med de i oordning bragta trupperna. Ett tappert
anfall af österrikiskt kavalleri samt artilleriets
sjelfuppoffring räddade österrikiska armén. I slaget
förlorade den 22,000 man döde och sårade, lika många
fångar och 187 kanoner. Preussarna förlorade bortåt
10,000 man. Om de genomskådat ställningen, hade de
kunnat alldeles upprifva motståndarens armé. C. O. N.
Königinhof (hårdt k; Tsjech. Dvur Králové), stad i
nordöstra Böhmen, vid Elbe. 6,813 innev. (1880). I
tornet till en af stadens kyrkor fann V. Hanka
1817 enligt egen uppgift en handskrifven
samling dikter, den s. k. Königinhof-handskriften
(Tsjech. Králodworsky rukopis), som utgafs för
att härstamma från 1200-talet och således skulle
innehålla några de äldsta minnesmärkena af tsjechisk
literatur. Emellertid hafva från åtskilliga håll
invändningar gjorts mot handskriftens äkthet, såsom
af Büdinger (1859), Feifalik, (1860), Jirecek (1862)
och senast af A. Sembera, hvilken till en början
uppträdde till försvar för manuskriptets äkthet,
men i sin 1882 utgifna skrift "Die
Königinhoferhandschrift als eine fälschung nachgewiesen" sökt
bevisa, att handskriften är en af Hanka omkr. 1816
gjord förfalskning. – Hanka utgaf handskriftens
innehåll flere gånger af trycket, och öfversättningar
af detsamma hafva gjorts till flere europeiska språk.
Königsberg [hårdt k]. 1. Regeringsområde,
omfattande vestra delen af preussiska provinsen
Ostpreussen. Areal 21,107 qvkm. 1,155,545
innev. (1880). – 2. (P. Krolewiec) Starkt befäst
hufvudstad i nämnda regeringsområde, den preussiska
monarkiens
kröningsstad, ligger på ömse sidor om Pregel, 7,5 km. ofvanför
dess utlopp i Frisches haff, vid föreningen af
preussiska östbanan och östra preussiska sydbanan,
samt består af tre hufvuddelar, hvilka före 1724
voro tre skilda städer (Altstadt i v., Löbenicht i
ö. och Kneiphof på en af Pregels armar bildad ö) jämte
flere förstäder. I sina byggnader har K. få minnen
från medeltiden. Af de sju torgen har endast det i
Altstadt något qvar af sitt ålderdomliga utseende. Den
mest framstående byggnaden i Altstadt är det kungliga
slottet, en rektangulär byggnad (påbörjad 1255),
från 1457 säte för Tyska ordens högmästare och
1525–1618 för hertigarna af Preussen. I en flygel
befinner sig slottskyrkan (byggd 1592), i hvilken
Fredrik I (1701) och senast Vilhelm I (1861) satte
konungakronan på sitt hufvud. Bakom slottet ligger
stadens vackraste och största öppna plats, Parade-
l. Universitätsplatz (fordom djurgård), med Fredrik
Vilhelm III:s ryttarestaty. Öster derom sträcker sig
den långa, smala slottsdammen (5 har), med vackra,
trädplanterade stränder. I Kneiphof ligger den 1332 i
gotisk stil uppförda domkyrkan, med tyska högmästares
och preussiska hertigars grafvar. Bland byggnadsverk
från nyare tid utmärka sig de östra fästningsportarna,
börsen och framförallt den nya universitetsbyggnaden
(uppförd efter ritning af Stüler 1844–65),
på nordvestra sidan af Paradeplatz. I gamla
universitetsbyggnaden befinner sig stadsbiblioteket
(omkr. 50,000 bd). Utom den redan nämnda statyn
finnas sådana af Fredrik I (af Schlüter) och Kant
(af Rauch). Befästningarna bestå af en hufvudvall
och 12 detascherade fästen. – K. är säte för
öfverpresidenten i Ostpreussen och generalkommandot
för 1:sta armékåren samt har ett universitet,
stiftadt af hertig Albrekt af Preussen 1544, med 4
fakulteter och (1884) omkr. 900 studerande. Bland dess
mera ryktbara professorer må nämnas K. E. von Baër,
Bessel, Herbart, Herder, Jacobi, Kant, Olshausen och
Voigt. Till universitetet höra bl. a. en botanisk
trädgård, ett förträffligt observatorium och ett
bibliotek med omkr. 220,000 bd. Dessutom har K. 4
gymnasier, en konstskola och en målareakademi jämte
museum, musikskola m. m. – 1880 hade staden 140,909
innev. De vigtigaste näringsgrenarna äro handel och
en ej synnerligen liflig industri (hufvudsakligen
jern- och väfnadsindustri). Ehuru den 10–20 m. djupa
Pregel är tillgänglig äfven för stora skepp, kunna
dessa dock ej komma till staden till följd af grunda
ställen i haffet, utan måste lasta vid fästningen och
hamnstaden Pillau. – K. (Altstadt) började anläggas
1255 och erhöll stadsrättigheter 1286. Löbenicht
erhöll sådana 1300 och Kneiphof 1327. 1724 förenades
de tre städerna till en. 1626 började K. omgifvas med
vallar och grafvar. Sedan 1843 har det omskapats till
en fästning af första rangen. – Gustaf II Adolfs
gemål, Maria Eleonora, var född i K. Den 7 (17)
Jan. 1656 slöt Karl X Gustaf ett fördrag i K. med
kurfursten i Brandenburg, Fredrik Vilhelm, genom
hvilket denne tog Ostpreussen såsom län af Sverige
och blef Sveriges bundsförvandt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
