Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärnteorien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verldsmarknaden. Äfven på andra områden, t. ex. i kläde
(Victring) och läder (Klagenfurt), gör sig storslöjden
gällande. Handel och samfärdsel understödjas af goda
kommunikationer, af hvilka må nämnas en jernvägslinie
genom hela Dravadalen och en annan, som förenar
mellersta Donautrakterna med Italien. I landets
utförsel märkas hufvudsakligen bergsprodukter, timmer
och nötboskap, i införseln spanmål och hvarjehanda
manufakturgods. Undervisningsväsendet omfattar
(1881) 1 teologisk läroanstalt, 3 gymnasier, 1 högre
realskola, 2 seminarier, ett trettiotal fack- och
slöjdskolor samt 340 folkskolor. Af befolkningen,
som år 1882 uppgick till 352,143 pers., utgöra
tyskarna flertalet, slovenerna omkr. 30 proc. Med
undantag af 18,000 protestanter och ett fåtal andra
trosbekännare äro innevånarna romerska katoliker
– en anmärkningsvärd olikhet mot förhållandet i
slutet af 16:de årh., då protestanterna utgjorde
95 proc. För administrationen är K. indeladt
i 8 kretsar, nämligen hufvudstaden Klagenfurt
och 7 landtkretsar. Landtdagens medlemmar äro
37, representanterna i österrikiska riksrådets
deputeradekammare 5. I kyrkligt hänseende utgör
K. stiftet Gurk (med biskopssäte i Klagenfurt) och
lyder under ärkestittet i Salzburg. Judiciella
ärenden handläggas i första instansen vid
"landesgericht" i Klagenfurt, i den andra vid
öfverdomstolen i Graz. – K. har sitt namn af karni,
de tidigast kända, keltiska innebyggarna, hvilka vid
folkvandringen måste lemna plats för slaverna, som
i sin tur vid slutet af 6:te årh. underkufvades af
avarerna. De senares välde bröts dock snart af Samo
(627), hvilken förenade de spridda slaverna i v. till
ett vidsträckt rike, som efter den förnämsta platsen
fick namnet Carantania. Efter hans död sönderföll
detsamma, och endast K. stannade under hans ättlingars
spira. En af dessa, hertig Borut, sökte, då landet
på nytt ansattes af avarerna, hjelp hos bajrarna och
erhöll den (omkr. 745) mot vilkor att med sitt folk
öfvergå till kristendomen. Denna blef likväl icke
hemmastadd i landet, förrän det tillika med Bajern
kommit under Karl den stores spira. Genom fördraget
i Verdun (843) tillföll K. Ludvig den tyske och
876 Karlman, hvars son Arnulf blef hertig af K. och
sedermera tysk konung. Under honom och hans son Ludvig
Barnet utgjorde K. en del af Bajern, men skildes
derifrån af Otto II 976 och öfverlemnades, sedan det
utvidgats med Istrien och Friuli, såsom förläning åt
Henrik I, efter hvars död grefvarna af Rhenfranken,
huset Zähringen m. fl. voro dess herskare, tills
det genom arf tillföll Ottokar II af Böhmen
(1269). Efter dennes nederlag på Marchfältet
(1278) kom K. under Rudolf af Habsburg, förenades
1286 med Tyrolen och 1335 åter med Österrike,
hvilket det alltsedan tillhört, med undantag af
tiden 1809–13, då en del, Oberkärnten, innehades
af fransmännen. Sedan 1849 bildar det ett eget
"kronland". S. A. L.
Kärnteorien (Fr. théorie des noyaux) benämnes i
kemiens historia en af Laurent 1837 uppställd teori
för förklaringen af de organiska
ämnenas sammansättning. Enligt denna teori äro eller
innehålla de organiska ämnena vissa bestämda grupper
af kol- och väteatomer (noyaux fondamentaux),
uti hvilka väteatomerna kunna substitueras af
eqvivalenta mängder af andra grundämnen (t. ex. klor)
eller atomgrupper (t. ex. undersalpetersyra, amid
o. s. v.), hvilka fungera som enkla atomer. De
så uppkomna härledda kärnorna (inoyaux dérivés)
visa mycken likhet med de ursprungliga och kunna,
liksom dessa, ingå additiva föreningar med två
eqvivalenter syre, klor o. s. v. Kärnteorien
antog således i de organiska föreningarna bestämda
atomgrupper, motsvarande radikalteoriens radikaler,
men inrymde möjligheten af substitution inom
dessa radikaler. Denna teori har ej spelat
någon större rol i kemien, men den förberedde och
efterträddes snart af Gerhardts typteori. Ett större
arbete i kemi, L. Gmelins handbok (4:de uppl.,
1843–55), är dock uppstäldt enligt kärnteorien.
P. T. C.
Kärntråd l. kärnstammar kallas, till
skilnad från "ympade" l. "förädlade" träd,
sådana, som äro uppkomna genom sådd af frön
("kärnor"). Dylika kärnstammar uppdragas i stor
mängd i handelsträdgårdar, och å dem inympas
ädlare varieteter af frukt- eller parkträd o. s. v.
O. T. S.
Kärnved (Lat. duramen), bot., tekn., kallas
den inre, äldre veden i en dikotyledon- (eller
polykotyledon-)stam, hvilken efter regeln är
fastare, hårdare och har mörkare färgskiftning än
"hvitveden" (se d. o.), som utgör de yngre, yttre
lagren af stammens vedkropp. Kärnveden har sin
fasthet och hårdhet ofta genom aflagring af harts
i dess vedceller samt genom förtjockning af dessas
väggar. Kärnveden är på grund af sin stora hållbarhet
mera använd än hvitveden till hvarjehanda ändamål inom
snickeri- och byggnadsyrkena. Flere medicinska droger
utgöras af kärnved, med förkastande af den mindre
hartsrika och derför mindre verksamma hvitveden,
t. ex. Lignum Guajaci. O. T. S.
Kärnäkoski [hårdt k], ett strömdrag i vestra
Saimavattnen inom Savitaipals socken af Viborgs län,
Finland, vid allmänna landsvägen mellan städerna
Villmanstrand och S:t Michel. En der posterad
mindre svensk afdelning under öfverstelöjtnanten
Ehrnrooth blef efter tappert motstånd d. 21 Juli
1788 fördrifven från sin ställning, men återtog
densamma kort derefter. 1790 på våren hölls K. jämte
Partakoski besatt af en rysk styrka, hvilken af
majoren G. H. Jägerhorn, i spetsen för avantgardet
af G. M. Armfelts kår, d. 15 April trängdes tillbaka
till Taipalsaari. Natten till d. 30 April gjorde
ryssarna under generallöjt. Igelström, minst
4,000 man, från tre håll ett häftigt anlopp mot
de nämnda ställningarna, men tillbakadrefvos af
1,400 man af Armfelts kår under befäl af ofvannämnde
Jägerhorn. Vid denna stormning sårades dödligt den
i ryssarnas led stridande prinsen Viktor Amadeus af
Anhalt-Bernburg(-Schaumburg). O. I.
Käromål, anspråk, som i rättegång mot annan
framställes. Käromålet skall angifvas genom
stämningen, men kan vid rättegångens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
