Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kängururåttan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Lycopersicum esculentum Mill.), en från Syd-Amerika
härstammande ettårig ört, som numera odlas i
större delen af Europa, äfven i mellersta Sveriges
trädgårdar. Genom odlingen hafva flere varieteter af
kärleksäpplen uppkommit. Vanligen äro frukterna stora
som medelmåttiga äpplen, med fruktväggarna utbuktande
mellan långsgående fåror. Färgen är glänsande högröd
å de mogna frukterna, som äro ett slags bärfrukter
med en mängd frön inbäddade i en saftig massa. Denna
har en fadd, syrlig smak. Dessa frukter (stundom, men
oriktigt kallade "paradisäpplen") förtäras i södra
Europa, såväl råa som kokta. För öfrigt begagnas de
ofta vid tillagning af såser (sauce tomate), till
stek o. s. v. samt till inläggning och insyltning. Man
har förr äfven begagnat dem i medicinen, under namnet
Mala aurea ("guldäpplen") l. Lycopersica, såsom ett
förmodadt kraftigt medel mot anthrax, elakartad
brandböld (mjeltbrand), samt mot lefversjukdomar.
O. T. S.
Kärleksört, bot., är i folkspråket benämningen å en
till nat. fam. Crassulaceae DC., kl. Decandria L.,
hörande ört, Sedum Telephium L., en art fetknopp, som
har upprätt stjelk med breda äggrunda eller aflånga,
motsatta eller spiralställda, glatta, köttiga, men
platta blad och i stjelkens topp ett rikt knippe af
gulhvita blommor. Örten är allmän på bergbackar,
klippor o. s. v. Dess namn "kärleksört" härledes,
enl. Fries, deraf att den saftiga örten fortfar
att växa, sedan den blifvit afskuren från roten, och
begagnas till följande rön. För att utforska om tvänne
älskande "få hvarandra", upphängas två afskurna stånd
i taket. Växa dessa stånd i riktning mot hvarandra,
blifva de älskande förenade, i motsatt fall icke. –
De tjocka bladen användas med fördel å liktornar,
och det torkade örtståndet, Radix et herba crassulae
majoris l. telephii, var förr ett officinelt medel,
som ansågs ega kylande egenskaper och vara verksamt
mot fallandesot. Bladen kunna i nödfall begagnas
likt portlake till sallat eller såsom spenat.
O. T. S.
Kärlkryptogamer, Cryptogamae vasculares, bot.,
kallas de kryptogama växter, i hvilkas byggnad
verkliga kärl ingå. Hit höra de egentliga ormbunkarna,
Filices (nat. fam. Polypodiaceae, Osmundaceae,
Ophioglosseae, Hymenophylleae, Cyatheaceae,
Schizaeaceae, Marattiaceae), vattenormbunkarna,
Rhizocarpeae (nat. fam. Saeloiniaceae, Marsileaceae),
fräkenväxterna, Equisetaceae, och lummerväxterna,
Lycopodiaceae med Selaginelleae. Jfr Archegonium.
O. T. S.
Kärlnät. Se Anastomos.
Kärlsystem, anat., det
ordnade sambandet mellan djurkroppens kärl (se Kärl
1). Så talar man om blodkärl- och lymfkärlsystem,
om det arteriella, det venösa och det kapillära
blodkärlsystemet, alltefter som man afser innehållet
i kärlen och vexlingar i dess beskaffenhet eller
kärlens byggnad, vidd och utbredningsförhållanden
samt strömmens riktning i dem. Alla bilda de
dock tillsammans ett rörsystem med hjertat såsom
centralpump, i det att lymfkärlsystemet tömmer sitt
innehåll i vensystemet, detta åter sitt först i
hjertat, sedan i lungorna, der det genom dess
kapillarsystem öfvergår i det arteriella, för
att, efter att å nyo hafva genomgått hjertat,
ur arterernas periferiska kapillarsystem antingen
öfvergå i väfnaderna och genom dem till lymfsystemet
eller direkt till det venösa kärlsystemet. Se Blod
och Blodomlopp. G. v. D.
Kärna, socken i Östergötlands län,
Hanekinds härad. Arealen 2,567 har. 1,094
innev. (1883). K. bildar med Kaga ett till biskopen
hörande prebendepastorat af 2:dra kl., Linköpings
stift, domprosteriet.
Kärnan (i allmänhet namn på de gamla större
borgarnas hufvudbyggnad; se Borg), namn på ett
fästningstorn, hvilket qvarstår såsom en lemning af
den gamla, i slutet af 10:de årh. uppförda borgen vid
Helsingborg. Tornet ombyggdes sannolikt under början
af Kalmar union. Det har en qvadratisk grundform med
omkr. 15 m. sida och en höjd af 26,5 m., men har utan
tvifvel varit minst 6
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
