Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kurdiska språket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kurort kallas hvarje ort med någon betydande
kuranstalt eller som verkar såsom ett kurmedel blott
genom sitt läge, klimat o. dyl.
Kuro Sivo. Se Haf, sp. 474.
Kurrholmen, ett fästningstorn, uppfördt under
åren 1860–66 på en holme å Karlskrona redd.
O. A. B.
Kurs (Fr. cours, af Lat. currere, löpa), egentl.
lopp, bana. 1. Sjöv., den riktning (efter kompassen),
i hvilken ett fartyg seglar. Då ett fartyg skall segla
från ett ställe till ett annat, bestämmes kursen efter
sjökortet och får namn efter det kompass-streck,
som öfverensstämmer med den linie, som skall seglas. –
2. Handelst., priset å vissa föremål för börsaffärer,
d. v. s. det belopp af något visst myntslag, som
på en viss plats och tid betalas antingen a) för en
bestämd mängd af något annat myntslag eller af omyntad
ädel metall äfvensom för pappersmynt och banksedlar
eller b) för vexlar, lydande å utländska myntslag,
eller c) för andra värdepapper, t. ex. obligationer,
aktier o. dyl. – Kursen fastställes stundom af någon
offentlig myndighet (vanl. staten) och kallas då
tvångskurs (se Mynt). I de flesta fall bestämmes
den dock, liksom andra varupris, genom den mångfald
af olikartade orsaker, som pläga sammanfattas
under uttrycket "enligt lagen för tillgång och
efterfrågan". Såsom hufvudorsaker, hvilka göra sig
gällande i fråga om kursen å värdepapper, må blott
framhållas: den grad af säkerhet dessa värden anses
erbjuda; deras närvarande ränteafkastning, jämförd
med den ränta, som i allmänhet på samma tid och ort
plägar ernås vid säker placering af penningmedel;
utsigterna till förhöjning eller minskning i nämnda
afkastning (t. ex. å aktier). När ett värdepapper
betalas med det penningbelopp, hvarå det lyder,
eller när en myntenhet betalas med samma metallvärde
af det myntslag, hvari kursen beräknas, säges kursen
stå på pari (al pari). När mer betalas, säges kursen
stå öfver pari; när mindre betalas, säges den stå
under pari. – Kurserna pläga "noteras" af enskilda
eller af särskildt anställda (ofta edsvurna) personer:
mäklare eller börsdeputerade. Desse hafva att anteckna
och noggrant återgifva de pris, hvilka för dagen i
medeltal betalts för de olika föremål, som "hafva
kurs" (hvilket uttryck på handelsspråket i allmänhet
är liktydigt med "gå i marknaden", "vara föremål
för bytes-omsättning") eller regelbundet noteras
på den ifrågavarande platsen, äfvensom att låta
offentliggöra dessa kurs-sedlar eller listor. Ofta
angifvas på kurslistan både det af köpare erbjudna
och det af säljare fordrade priset jämte det vid
afslutade affärer verkligen betalda medelpriset. –
På olika börsplatser – stundom på en och samma plats,
men för olika föremål – äro olika bruk gällande
vid kursnotering å mynt och vexlar. Än tages den
inhemska myntenheten eller ett rundt tal, t. ex. 100
inhemska myntenheter, såsom "fast" l. "oföränderlig
valuta", och kurserna angifvas i vexlande mängder af
de utländska myntenheterna, än tagas de utländska
myntenheterna eller bestämda antal af sådana såsom
fasta valutor, och kurserna angifvas i motsvarande föränderliga
mängder af den inhemska myntenheten o. s. v.
– Kursförändringarna gifva upphof till och påverkas
starkt af flere slags börsaffärer. Se härom
särskildt A. Courtois fils: "Traité des opérations
de bourse". En ypperlig framställning af många
vetenskapliga och praktiska frågor, som stå i
sammanhang med vexelkurserna, lemnar Goschen:
"Theory of foreign exchanges". Se derjämte
Christians: "Rechnen und usancen im wechsel-,
geld- und effecten-verkehr".
– 3. Sammanhängande och metodisk följd af
föreläsningar inom en viss vetenskap; det omfång,
till hvilket läroämnen genomgås för en viss
examen eller under en viss tid; lärotid,
1. L. H. 2. J. Lr.
Kursell, Klas, krigare, son af ståthållaren öfver
stiftet Dorpt Georg K. till Sommerpahl och Rahn,
gick, jämte ett par bröder (se nedan), i svensk
tjenst och var ryttmästare vid svenska styrkan i
Livland, då han vid nyårstiden 1567 fick befallning
att göra ett plundringståg in på stiftet Rigas
område. Han öfverrumplade en polsk styrka vid
Lemsal; men senare, då polackerna för att hämnas
inföllo på det svenska området, led han i förening
med sin förman, Henrik Klasson (Horn), ett känbart
nederlag vid Runafer (d. 3 Febr. 1567). Då Henrik
Klasson icke långt derefter miste öfverbefälet i
Östersjöprovinserna, utnämndes K. till fåltöfverste
derstädes. I Juli 1568 eröfrade han större delen af
Ösel, men ingick snart stillestånd med fienden. På
fastlandet öfverraskades hans här i Aug. s. å. af
en från Pernau utgången ströfkår, hvarefter äfven der
afslöts ett stillestånd. Den 7 Jan. 1570 satte han sig
jämte några af sina tyska officerare i besittning
af Revals slott såsom pant för uteblifven sold
och trädde snart i öppen underhandling med Sveriges
fiende hertig Magnus. Men enär sjelfva staden Reval på
grund af ett fördrag stannat i svenskarnas våld, fick
förräderiet inga farligare följder, och efter någon
tid – troligen i början af April – vardt K. med sitt
anhang öfverrumplad och tillfångatagen å slottet samt
derefter dömd till döden och afrättad, d. 3 Juni 1570.
– En broder till K., Henrik K., var med om det
förrädiska tilltaget i Reval, men skonades till
lifvet på hertig Karls förbön. En annan broder,
Jost K., var i många år och till sin död, d. 23
April 1606, hertig Karls ståthållare på Örebro
slott och befallningsman i Nerike samt gjorde
hertigen trogna tjenster, särskildt under Axel
Leijonhufvuds uppviglingar i Vestergötland straxt
efter Johan III:s död och under de afgörande
händelserna 1598.
Kursiv (Fr. cursif, af Lat. currere, löpa),
"skrifven med löpande hand"; lutande åt höger (om
skrif- och tryckstil); flyktig, löslig (se nedan). –
Kursiv skrift betecknar inom bildskrift-system
(såsom hieroglyferna och kilskriften) de enklare,
i hvardagslag brukade former, hvilka uppkommit genom
förkortning af de äldre, mera monumentala tecknen. Med
kursiv skrift i antika och medeltida handskrifter
menas den lutande, hopbundna skriften. – Kursiv stil
l. endast kursiv (Fr. lettres italiques;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
