Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kungsörnen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kunta, sjöv. Se Knop.
Kunth, Karl Sigismund, tysk
botaniker, f. 1788, d. 1850, vistades 1813–29 i
Paris, hufvudsakligen sysselsatt med att deltaga i
bestämmandet och ordnandet af det rika botaniska
material, som A. v. Humboldt och Aimé Bonpland
hemfört från sin åren 1799–1804 företagna resa till
Syd-Amerika. Derefter verkade K. såsom ordinarie
professor i botanik i Berlin och vice direktör för
botaniska trädgården derstädes. Hans vigtigaste
arbeten äro de af honom redigerade afdelningarna
af A. v. Humboldts "Voyage aux régions équinoxiales
du Nouveau continent" (se Humboldt sp. 49–50) samt
Enumeratio plantarum omnium hucusque cognitarum
secundum familias naturales disposita (5 bd,
1833–50), i hvilket verk han likväl endast medhann
framställningen af monokotyledonerna. K. samlade
ett bland de största herbarier, som någon enskild
person egt, innefattande 55,000 arter. Det inlöstes
efter hans död af preussiska staten och utgör
nu hufvuddelen af Berlins botaniska museums
s. k. generalherbarium.
Kunto, namn på tre stora sjöar i ryska
guvernem. Archangel, hvilka sinsemellan äro förenade
genom korta, men breda vattendrag och genom Kem hafva
aflopp till Hvita hafvet. Öfre K. är 290, Mellersta
K. 493 och Nedre K. 237 qvkm.
Kuntz, Gustav, tysk genremålare, f. i Dresden 1843,
d. i Rom 1879, var ursprungligen bildhuggare och elev
af Schilling samt reste med stipendium såsom skulptör
till Rom. Då han emellertid fann bildhuggeriarbetet
skadligt för den halssjukdom, hvaraf han led,
bestämde han sig, på inrådan af den österrikiske
historiemålaren Angeli, att blifva målare. K. arbetade
sedan dels i Angelis atelier i Wien, dels i Rom och
utvecklade sig till en allmänt aktad genremålare. Af
hans bilder äro Dokumenttjufven, Nekad absolution
och Enkans skärf de mest bekanta.
Kunzen, Friedrich Ludwig Emil, dansk (tysk)
tonsättare, f. i Lybeck 1761, blef student i Kiel
och kom 1784 till Köpenhamn, der han uppehöll sig med
lektionsgifning samt 1789 fick sin förstlingsopera,
Holger danske, uppförd med stort bifall. Han begaf
sig derefter till Berlin och utgaf der, jämte
Reichardt, "Musikalisches wochenblatt" (1791) samt
"Musikalische monatsschrift" (1792). Efter att
kortare tider innehaft kapellmästareanställningar
i Frankfurt a. M. och Prag återvände han 1795 till
Köpenhamn såsom hofkapellmästare efter Schulz. Han
dog derstädes d. 28 Jan. 1817. Bland K:s många, i en
mozartisk eller snarare för-mozartisk stil skrifna
operor må ytterligare nämnas Erik Ejegod (1797),
Eropolis (1802) och Gyritte (1807). Dessutom skref
han kantater, sånger och instrumentalsaker. K. har
en plats i Danmarks musikhistoria såsom den, hvilken
först utvecklat den danska vistonen, hvarutinnan
han sålunda är en föregångare till Weyse och
Kuhlau. A. L.
Kuopio. 1. Län i Finland, omfattar
norra Karelen och norra Savolaks samt gränsar i
n. till Uleåborgs län (naturlig gräns Suomenselkä), i
v. till Uleåborgs och Vasa län, i s. till S:t Michels
och Viborgs län samt i ö. till Ryssland. Länets
ändpunkter äro i n. vid 64° 1’, i s. vid 61° 7’
n. br., i v. vid 26° och i ö. vid 32° 20’ ö. lgd
från Greenw.. Arealen utgör, enligt Strelbitsky,
44,730 qvkm. Största längden i n.–s. är omkr. 304 km.,
största längden i v.–ö. omkr. 325 km. I judicielt
hänseende lyder länet under Viborgs hofrätt samt
omfattar 9 domsagor och 24 tingslag (tvänne tingslag,
Kerimäki och Jorois, höra till S:t Michels län) samt
2 rådstufvurätter (städerna Kuopio och Joensuu). I
administrativt afseende är länet indeladt i 6
härad: Pielisjärvi, Ilomants, Libelits, Idensalmi,
Kuopio och Rautalampi, samt 27 länsmansdistrikt. I
ecklesiastikt afseende hör länet till Kuopio stift,
bildande 3 prosterier: Domprosteriet, Karelens öfre
och Karelens nedre. Antalet af landsförsamlingar
är 36, af stadsförsamlingar 2; dertill komma tvänne
köpingar, Idensalmi och Nurmes. Hela antalet kommuner
är 34. Länet uppsätter Kuopio skarpskyttebataljon
jämte dertill hörande reserv. Befolkningen uppgick
vid 1880 års slut till 256,420 pers., af hvilka
126,280 mankön och 130,140 qvinkön. Den odlade marken
uppgafs 1882 till 74,140 har och de naturliga
ängarna till 125,642 har. Kronoskogen beräknades
upptaga omkr. 510,000 har samt kärr och mossar
1,185,000 har, hvarförutom berg och impediment
funnos till en ytvidd af 590,000 har. Åkerbruket
befinner sig på en låg ståndpunkt, till en del
till följd af markens stenbundenhet. Svedjebruket
är genom lagbestämmelser inskränkt, men bedrifves
likväl i vidsträckt skala och torde tillsvidare vara
nödvändigt, emedan det har häfd och vana för sig
samt med förkärlek omfattas af befolkningen. Länets
skörd uppgick 1882, som var ett medelmåttigt år,
till 749 hl. hvete, 387,340 hl. råg, 354,337
hl. korn, 150,380 hl. hafre, 22,590 hl. blandsäd,
60,420 hl. rofvor och andra jordfrukter samt 89,835
kg. lin och 263,342 kg. hampa. Boskapsskötseln har
under de senaste decennierna gjort betydliga framsteg
och alltmera blifvit ett väsentligt vilkor för
innevånarnas existens. Kreatursstocken utgjordes
år 1882 af: hästar 30,021, nötboskap 133,888,
får 60,786, svin 26,331 samt fjäderfä 8,263. Det
utförda smörets värde uppgick 1882 till 1,717,250
mark. En ordnad skogsskötsel förekommer endast inom
kronans skogsområden, medan deremot enskilda i hög
grad misshushålla med skogen. Dock är tillgången
på skog ännu ganska riklig. Afkastningen af fisket
förslår knappt till allmogens eget behof. Hemslöjden
står lågt; dess nämnvärdaste produkter äro väfnads-
och spånadsarbeten i Rautalampi härad, slädar
och kärror i Libelits härad, bössor i Kuopio
socken samt båtar i Pielisjärvi härad. För
jordbrukets och dess binäringars befrämjande verka
länets landtbrukssällskap, Leväis’ landtbruksskola
(vid Kuopio stad) och tvänne af staten aflönade
länsagronomer. – Bruksverksamheten grundar sig
uteslutande på sjö- och myrmalmer, på hvilka riklig
tillgång finnes i sjöarna. Tillverkningsvärdet har
senast varit endast omkr. 2,000,000 mark pr år. Länet
har 6 ång- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
