Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kungsörnen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socken, utgör 11 1/4 mtl, tax. till 80,000 kr., och
den södra, i Kung Karls socken, utgör 11 7/8 mtl med
ett taxeringsvärde af 125,000 kr.
Kungsörnen, guldörnen l. landörnen, Aquila
chrysaëtus, zool., hör till underfamiljen örnar
(Aquilini) inom de falkartade roffoglarnas familj,
roffoglarnas ordning och foglarnas klass.
Han har hufvudet och halsen ofvan försedda
med långa, smala, tillspetsade, rödbruna, med
gulbrunt kantade fjädrar. Ryggen, skuldrorna
och vingtäckarna äro mörkbruna, ofta med enstaka,
blekgrå eller brungrå fjädrar, hakan och strupen
svarta, öfriga undre kroppsdelar svarta, med rödbruna
fjäderkanter, handpennorna svarta, stjerten i yttre
tredjedelen svart, inåt hvit eller gråaktig, med
stora, brunaktiga fläckar, och tarsernas fjädrar
rostbruna. Längden stiger till 90 cm. Ungen är
kastanjebrun (undantagandes de mörka kroppsdelarna)
och har tarsernas fjädrar hvita. – Kungsörnen häckar
sparsamt i Norrland och Lappland, stundom äfven
längre söder ut, i skogiga och bergiga trakter. Under
hösten och vintern stryker han (särskildt yngre
individer) omkring och uppträder ända ned på Skånes
slättbygder. För öfrigt finnes han i hela Europa, i
Asien och i nordöstra Afrika. Han är i hög grad modig,
grym och glupsk. Hans näbb och klor äro fruktansvärda
vapen, och med sina väldiga vingar kan han utdela
kraftiga slag. Örnens styrka ar högst betydlig, hans
kropp undersätsig, hans ben kraftiga och muskulösa,
hans syn skarp, hans rörelser raska, hans flygt
snabb. Hans födoämnen utgöras af däggdjur (harar,
räfvar, lam, killingar, kalfvar af hjortar, rådjur,
renar och tamboskap o. s. v.) och större foglar
(orrar, tjädrar, ripor, gäss, tranor m. m.). Örnen
förmår lyfta sig upp i luften med ett tämligen stort
byte och flyga bort dermed. Af större rof förtär han
en del på stället och medför återstoden till sitt
näste. Hannen och honan jaga merendels tillsammans,
men blifva icke alltid ense om bytet. Då honan rufvar,
bär hannen föda till henne i boet. Vintertiden
går örnen på friska kadaver, om annan föda tryter
honom. Sitt näste bygger denna fogel på en klippa
eller i ett mycket högt träd. Boet, som begagnas
i åratal, kanske under fogelns hela lifstid, håller
flere fot i tvärlinie, är platt samt hopsatt af torrt
ris, grenar och qvistar, som täckas med ljung, rör
och grästorfvor. Äggen, som läggas tidigt (i midten
eller slutet af Mars), äro 2 till 3, smutshvita eller
gulaktiga, oftast försedda med rödbruna
fläckar. Ungarna kläckas efter en månad, förses
rikligt med föda af föräldrarna och försvaras
modigt af dem, hvarför det är förbundet med icke
ringa fara att taga de unga foglarna ur boet,
om de gamla ej dödas dessförinnan. Kungsörnen kan
om vintern fällas från skottkoja vid utlagd åtel
eller fångas i slagjern. Han är mycket skadlig,
och exempel saknas icke derpå att han anfallit
och bortröfvat små barn. Kungsörnen blir mycket
gammal, och man känner fall, då han uthärdat öfver
hundra år i fångenskap. För sin stolta hållning,
sin styrka, sitt mod och sin majestätiska flygt har
han blifvit betraktad som sinnebild af kraften och
styrkan. C. R. S.
Kungur, stad i ryska guvernementet Perm, vid Sylva,
en biflod till Tjusovaja. Omkr. 11,000 innev. Stora
talg- och såpsjuderier, garfverier och skofabriker.
Kungörelse, ett offentligt meddelande, som innehåller
påbud, föreskrifter eller underrättelser, hvilka
skola lända till efterrättelse för medborgare i
allmänhet eller för en viss klass af sådana eller
äro af den vigt, att deras allmänna spridande
anses önskvärdt och nyttigt. Kungörelser benämnas
alla från de centrala ämbetsverken, från K. M:ts
befallningshafvande, från kommunernas styrelser samt
från tjenstemän och jämväl enskilda personer utgående
påbud och meddelanden. Kungörelse är i vissa fall
föreskrifven såsom vilkor för vinnandet af den med
meddelandet åsyftade verkan. Så är det en gifven
sak att lagar, för att blifva förpligtande till
allmän efterlefnad, skola kungöras (jfr Reg. form. §
27). Till följd deraf benämnes ock en mängd från
konungen utgående påbud kungörelser. Hvarken genom
lag eller praxis är dock med säkerhet afgjordt hvilka
af dessa skola hafva detta namn. Så mycket torde
likväl kunna sägas, att de påbud, som konungen på
grund af sin ekonomiska lagstiftningsmakt meddelar,
i allmänhet så kallas, likasom ock publikationer
af vissa riksdagens beslut. Mera omfattande
ekonomiska författningar få dock namn af stadgar
eller förordningar, hvilket sista namn alltid
begagnas för de påbud, genom hvilka ändring sker af
allmän lag, kyrkolag och krigslag. Kungörelser,
utfärdade af konungen, hofrätter, kollegier
och andra allmänna verk, offentliggöras dels
i tryck (i "Svensk Författningssamling"),
dels genom uppläsning från predikstolarna,
hvarjämte detta tryck utdelas till ämbetsverk,
myndigheter, församlingar o. s. v. Meddelanden
från K. M:ts befallningshafvande intagas i de
s. k. länskungörelserna; tillkännagifvanden från
tjenstemän om sammanträden, förrättningar och
dylika åtgärder, äfvensom från kommunernas styresmän
offentliggöras genom uppläsning från predikstolarna
eller, der sådan uppläsning ej är ovilkorligt
påbjuden, på annat lämpligt sätt, t. ex. i ortens
tidningar. De meddelanden, hvilka lagligen åligga
enskilda (legala annonser), skola intagas i ett
särskildt derför bestämdt organ, "Post- och Inrikes
tidningar". Andra från enskilda utgångna meddelanden,
hvilka de önska göra mera allmänt bekanta, uppläsas
från predikstolarna, hvarvid dock presterskapet och
kronofogden hafva rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:28:07 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfai/0140.html
