- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
197-198

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ktoniska ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ktoniska l. underjordiska gudamakter (af Grek. chthon,
jord) kallades i den forngrekiska mytologien,
i motsats till de himmelska eller olympiska, de
gudaväsenden, hvilka tänktes hafva sin bostad i
underjorden, och hvilkas hemlighetsfulla makt röjde
sig dels i jordens vulkaniska krafter, dels i det
ur jordens sköte uppspirande växtriket. Då det för
växtverlden är utmärkande att hvarje höst aftyna
och under vintern ligga försänkt i dödslik dvala,
kommo de ktoniske gudarna tillika att gälla såsom
dödens och förgängelsens makter, under hvilkas
dystra välde allt lefvande förr eller senare är
hemfallet. Genom sjelfva dödens mörker skimrade
dock ett hopp om lif och odödlighet; och det var
den tröstefulla läran derom, som meddelades åt de
invigde i mysterierna, eller den hemlighetsfulla
gudstjenst, som egnades åt de ktoniske gudarna. Till
dessa räknades Gaia, Kybele, Pluton (Hades), Demeter,
Persefone, Dionysos (Bakchos) och erinyerna. Dels
till de olympiske, dels till de ktoniske gudarna
räknades Hermes, hvilken såsom gudarnas budbärare
underhåller förbindelsen mellan den öfre verlden och
underjorden, dit han äfven ledsagar de aflidnes
själar. Äfven åtskilliga lägre elementarandar,
såsom nymfer, satyrer, kureter, daktyler m. fl., äro
närmast att hänföra till de ktoniske gudarnas antal.
A. M. A.

Ku, ett indiskt folk. Se Khond.

Kuando (måhända Livingstones Tsjobe), en af Sambesis
bifloder i Syd-Afrika, har sina källor i berglandet
s. v. om Muata Jamvos rike, der på kort afstånd från
hvarandra upprinna Kongos bifloder Kuango och Mobirida
(Ikelemba), kustfloden Kuanza samt Kubango. Källorna,
som besöktes af major Serpa Pinto på hans resa tvärs
öfver Afrika från Benguela till Pretoria i Transvaal
(1878–79), ligga på 1,700 m. höjd under 13° s. br. och
19° ö. lgd. Floden har ett sydöstligt lopp och är
trots sina många krökningar, som försvåra en färd
på densamma, farbar för båtar ända till sin förening
med Sambesi under 17° 40’ s. br. och 25° 20’ ö. lgd.

Kuang-si (Kwang-si), provins i södra delen af Kina,
n. om Tong-king och prov. Kuang-tung, har en areal
af omkr. 201,640 qvkm. med omkr. 7,300,000 innev.
och hör således till Kinas mera svagt befolkade
provinser. Endast de för risodling lämpade
floddalarna, hufvudsakligen kring Si-kiangs
mellersta lopp, äro mera tätt bebodda. Vid norra
gränsen lefva miao-tse och andra rester af Kinas
urbefolkning. Hufvudstaden, Kuei-ling, ligger vid
Kueifung, en af Si-kiangs bifloder.

Kuang-tung (Kwang-tung), kustprovins i södra
Kina, i v. begränsad af Kuang-si. Areal (tillsammans
med ön Hainan) omkr. 269,900 qvkm. Omkr. 19,200,000
innev. Provinsen omfattar landet kring nedre Si-kiang,
med hvilken Pe-kiang förenar sig, och Tung-kiang,
hvilken faller ut i en för alla tre floderna
gemensam mynning, Kanton-viken. K. är till större
delen ett lågbergigt land och en af Kinas rikaste
provinser. Mineraltillgångarna (särskildt jern och
stenkol) äro stora och jorden i
dalarna och på slättlandet ytterst fruktbar, i synnerhet
i deltat omkring Kanton. Förnämsta produkterna äro
siden, te och socker. Utanför kusten ligger ett
stort antal öar, bland hvilka den största är Hainan
(se d. o.). Provinsens hufvudstad är Kuang-tsjeu-fu,
vanligen kallad Kanton. För främlingar öppnade
hamnar äro, jämte hufvudstaden, Sja-tow (Swa-tow)
på fastlandet samt Kiung-tsju-Haikeu på ön Hainan.

Kuanza (Koanza l. Quanza), flod på vestra kusten
af Sy d-Afrika, har sina källor i höglandet ö. om
Benguela, der äfven Kubango, Kuando och Kuango
upprinna, har under öfre hälften af sitt lopp en
nordlig riktning, hvarunder den upptager flere ännu
obekanta bifloder, vänder sig sedan mot v. och
flyter genom Angola samt faller ut i Atlantiska
hafvet, under 9° s. br. Floden är farbar för
större båtar till fallen vid Cambambe (omkr. 225
km. från kusten). Flodbädden är i allmänhet smal
och fylld af klippor. Portugiserna hafva sedan
några år tillbaka koloniserat den nedre floddalen,
der man nu finner vackra plantager, samt öppnat en
regelbunden ångbåtskommunikation mellan kusten och
Dondo (nedanför Cambambe-fallen), som nu blifvit en
icke obetydlig handelsplats.

Kub (Grek. kybos, Lat. cubus), tärning,. matem.,
en solid figur, som begränsas af sex lika stora
qvadrater (se vidare Hexaeder 2). Hvar och en af
kubens kantlinier, hvilka alla äro lika stora,
kallas dess sida. Om kubens sida är a längdenheter,
så är summan af dess gränsytor = 6 a2 och dess
rymd = a3. Med anledning häraf har äfven tredje
digniteten af ett tal eller en storhet i allmänhet
fått namnet kub, en benämning, som förefinnes
redan hos Euklides ("Elementa", VII, def. 19). Jfr
Dignitet. – Om det ryktbara problemet rörande kubens
fördubbling
se Duplicatio cubi och Deliska problemet.
G. E.

Kuba l. Kudial-Kala, stad i ryska guvernem. Baku,
vid floden Kubinka, ligger i en vacker och fruktbar
trakt vid foten af Kaukasus. Staden är smutsig, illa
byggd och osund. Omkr. 13,000 innev., till större
delen muhammedanska sjiiter. Tillverkning af mattor
och siden. K. var fordom en persisk fästning och har
ännu murar på en sida.

Kuban (K. Kubanj). 1. Flod i Kaukasus, upprinner på
en glacier vid foten af Elburs, omedelbart nedanför
hufvudkedjans vattendelare, flyter först i nordlig
riktning, tills den lemnat bergen, samt inträder på
de nogaiske tatarernas stepp, der den vänder sig mot
v. och behåller denna riktning ända till sitt utlopp
genom ett vidsträckt deltaland i Azovska sjön och
Svarta hafvet. Längd omkr. 700 km. Till mynningen
af Laba är K. farbar med grundt gående farkoster. De
största tillflödena äro Lilla och Stora Selentsjuk,
Urub, Laba och Bjelaja, alla från venster. –
2. Förvaltningsområde i ryska Kaukasus, sträcker sig
från Kaukasuskedjans hufvudkam till gränsfloden Kugu
Jeja och omfattar ofvannämnda flods område. Areal
94,523 qvkm. Södra delen är ett storartadt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:28:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfai/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free