Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kronfistel, veterinärmed., detsamma som
hofbroskfistel. Se Hoflidanden.
Kronfältherre kallades fordom i Polen och Litaven
innehafvaren af det högsta militära befälet.
Kronglas (Eng. crownglass), tekn., en ofärgad,
särdeles klar och genomskinlig, blyfri glassort,
som begagnas till optiska ändamål. Ehuru
ljusbrytningsförmågan hos detta glas är mindre
än hos det blyhaltiga flintglaset, som nyttjas
till förfärdigande af astronomiska linser, är
dock färgspridningen hos kronglaset vida mindre,
hvarför de s. k. akromatiska (färgfria) linserna
till tuber och kikare sammansättas af tvänne olika
slipade linser, den ena af flintglas och den andra af
kronglas. Jfr Akromatism, Flintglas, Glasfabrikation.
C. A. D.
Kronhjortar (Kronhjortunderslägtet), Cervus,
zool., hör till familjen hjortdjur, Cervidae,
underordningen benhornsdjur, Cervicornia,
och ordningen boskapsdjur, Pecora, inom
däggdjursklassen. Arterna hafva nos-spetsen helt
och hållet bar, svansen mycket kort, men tydlig,
och korthårig, hornen mot öfre änden trindlagda och
försedda med ögontagg samt de mellersta framtänderna
mycket större än de öfriga. Mellankäksbenen räcka
upp till näsbenen. Tänderna äro 34, af hvilka i
öfre käkhalfvan finnas 1 hörntand, 3 falska och 3
äkta kindtänder, i underkäkshalfvan 3 framtänder, 1
hörntand, 3 falska och 3 äkta kindtänder. Dithörande
arter, ungefär 40 till antalet, förekomma i både
Gamla och Nya verlden. I Sverige finnes kronhjorten,
Cervus elaphus, som igenkännes derpå att svansen
räcker knappt till låren och är ungefär af örats
halfva längd. Öfverkäksbenen beröra näsbenen till
bakom deras midt. Både hannen och honan hafva
öfre hörntänder. Färgen är om sommaren mörkt
rödbrunaktig, långt ned på kroppens och hufvudets
sidor grågulaktig, midt åt bröstet och bukens främre
del mörkt brunaktig, på lårens insida och bukens
bakre del smutshvit, på ländens bakre del omkring
svansen ljusare rödbrun, på halsen och benen mörkare
brunaktig. Från nacken går ett mörkbrunt band utefter
halsen och framryggen. Om vintern blifva de rödbruna
delarna gråaktiga. De små ungarna äro gulröda, med
små, tätt sittande, hvita fläckar. Hannen blir 2,3
m. lång och 1,5 m. hög, med svans af 15 cm. längd;
honan är mycket mindre. I Sverige finnes kronhjorten
vild endast i södra Skåne, men har fordom lefvat
längre upp i Götaland, dit nu för tiden något enda
exemplar stundom förirrar sig. I Norge förekommer
denna hjortart i vildt tillstånd på några få ställen
i landets vestra delar, hufvudsakligen Romsdals
amt och de närmast derutanför belägna större
öarna. För öfrigt finnes kronhjorten här och der
i hela mellersta och södra Europa, talrikast i de
österrikiska kronlanden. Uppgifterna om hans förekomst
i Asien äro ej tillförlitliga och bero, har man sagt,
på förvexlingar med närstående arter. Kronhjorten
är en af de europeiska skogarnas största prydnader
inom djurverlden.
Hans resliga, smärta och väl proportionerade växt samt
de stora och vackra hornen förläna honom ett särdeles
ståtligt utseende. Under parningstiden, som i Sverige
infaller i Sept., äro hannarna mycket ilskna och kämpa
häftigt med hvarandra om honorna, af hvilka hvarje
hanne söker samla en flock omkring sig. I våra dagar
jagas kronhjorten mera sällan af andra än förnämare
jägare. I Sverige är jagt på kronhjort tillåten endast
under årets 4 sista månader. – Af andra hjortarter må
i korthet nämnas följande. I Nord-Amerika lefver
wapitin l. kanada-hjorten, C. canadensis,
hvilken man under de senaste åren försökt att
acklimatisera i Sverige, ehuru med föga framgång. I
samma verldsdel förekommer äfven virginia-hjorten,
C. virginianus, som i mycket liknar vår dofhjort, men
skiljer sig från honom genom långsträcktare hufvud,
som är mörkare än den öfriga kroppen, hvilken om
sommaren är gulröd ofvan, om vintern gråbrun, med
sidorna nedtill och buken hvita. Denna art har blifvit
inplanterad i europeiska djurgårdar och trifves der
rätt bra. Pampas-hjorten, C. campestris, är talrik i
största delen af Syd-Amerika. Till Asien hör
axis-hjorten (se Axis). Vidare finnes i Asien
sambur-hjorten, C. Aristotelis, som blir större än kronhjorten
och är utbredd från Indien ända till Sumatra, möjligen
äfven till Borneo. Han är af undersätsig kroppsform,
grofhårig, mörkbrun till färgen och med längre,
något yfvig svans. Man-hjorten, C. hippelaphus,
tillhör likaledes Asien och står knappt efter
kronhjorten i storlek. Han är gråaktigt blekbrun
samt lefver på Borneo, Java, Sumatra och Indiens
fastland. Vidare träffas i Ostindien allmänt
isvinhjorten, C. porcinus, som är klumpig till
sin kroppsbyggnad, tung och tjock samt vanligen
kaffebrun till färgen. Talrikast finnes han i
Bengalen. – Om hornbildningen m. m. se Hjortdjuren.
C. R. S.
Kroniden (Grek. Kronides) och Kronion
(d. v. s. Kronos-sonen) äro hos skalder vanliga
benämningar på Zevs (Jupiter).
Kronikör (Fr. chroniqueur, af Grek. chronika,
tidböcker), tidningsman, som författar "krönikan"
(den i lätt stil hållna veckoöfversigten af de löpande
ryktena och händelserna för dagen).
Kron-indrin, Lichanotus mitratus, zool., hör till
lemurernas familj (Lemuridae) och halfapornas
afdelning inom de fyrhändtas ordning af däggdjurens
klass. Längden utgör 75 cm., hvaraf 4,5 cm. komma på
svansen. Färgen är mycket brokig. Den nakna, svarta
nosen och de med glesa, grå hår bevuxna kinderna
inneslutas af ett bredt, blekgrått, baktill af svart
begränsadt band, som går öfver pannan och ansigtets
sidor, förenar sig under hakan och omgifver hela
ansigtet. På hjessan och ytteröronen finnes en stor,
hvit fläck. Öfre kroppsdelarna, ända till korset,
bröstet ofvan och i midten, öfverbenets främre och
underbenets inre sida samt händerna äro svarta,
öfriga delar hvita. Oafgjordt är, om kron-indrin är
en sjelfständig art eller blott en form af den under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
