- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
103-104

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krokodiltårar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Frankrikes kejsarekrona har örnar emellan byglarna.

Ungerns konungakrona, som härstammar från 1000-talet,
är ett diadem, omvexlande smyckadt med oslipade
ädelstenar och emaljbilder.

Böhmens konungakrona har vid kanten fyra stora liljor
och två låga byglar. Ofvanpå densamma står ett kors.

Lombardiets jernkrona har en med emaljblommor sirad
guldring utan spetsar, inuti hvilken befinner sig en
jernring, som skall vara gjord af en spik ur Kristi
kors. Se Jernkronan.

Den s. k. kurfurstehatten (fig. 7) är en krona,
som har byglarna och det korsprydda riksäpplet lika
med den kungliga kronans, men i st. f. ringen har den
hermelinsbräm. Emellan byglarna är kurfurstehatten
fodrad med purpurtyg.

illustration placeholder
Fig. 7.
illustration placeholder
Fig. 8.


Den s. k. furstehatten (fig. 8) är en krona,
som vanligen är försedd med fyra byglar, af hvilka
tre äro synliga å afbildningen, samt har bräm,
liknande kurfurstehattens. Hertigar begagna ofta
i st. f. bräm en vanlig kronrand, ofvanför hvilken
synas bladsirat. Stundom brukas ock flere byglar.

Dogens i Venezia mössa (fig. 9) är af brokad, ofvan
inböjd som en fiskaremössa (s. k. frygisk mössa
l. "frihetsmössa"). Nedomkring mössan går en ring,
såsom på en vanlig krona, och omkring mössan ett band,
besatt med perlor.

illustration placeholder
Fig. 9.
illustration placeholder
Fig. 10.


Påfvens tiar (fig. 10) är en hög, hvit, på midten
något tillböjd, rund mössa, besatt med tre rader
kronor, liknande de svenska grefvekronorna. På
toppen står det korsprydda riksäpplet, och från
sidorna hänga två band.

Biskopsmitran (fig. 11) begagnas af romersk-katolska
ärkebiskopar och biskopar öfver deras vapensköld,
bakom hvilken vanligen hänga korsade ett svärd och
en kräkla (krumstaf).

Kardinalshatten (fig. 12) är röd, med femton på
hvardera sidan nedhängande tofsar (nedanför hänger
illustration placeholder
Fig. 11.

en sköld med kardinalens slägtvapen, bakom hvilket
ses ett patriarkalkors).

I Tyskland bruka grefvar föra en krona med sexton
perlor eller kulor, af hvilka nio äro synliga på
heraldiska afbildningar. Friherrar hafva tolf dylika
(sju synliga) och adelsmän åtta (fem synliga). –
I Frankrike bruka hertigar en krona med åtta
blad (fem synliga);
markiser en krona med fyra blad (tre

illustration placeholder
Fig. 12.


synliga) samt mellan dem tre perlor; grefvar en krona
med sexton perlor (nio synliga); vikomter en krona
med fyra perlor (tre synliga); baroner en kronring,
omlindad några hvarf med en perlsnodd, och adelsmän
en hjelmkrans (se d. o.). – I Storbritannien bruka
hertigar en krona lika med den svenska grefvekronan;
markiser en krona lika med den svenska adliga;
earler en krona lika med den svenska hertigliga;
viscounter en krona med sju kulor lagda på ringen,
och baroner en krona med fyra kulor lagda på ringen.
B. S.

Krona. 1. Svenskt mynt, räkneenheten i det nuvarande,
på guld grundade, svenska myntsystemet, hvilket,
enligt den med Danmark 1873 afslutna och af Norge
1875 biträdda myntkonventionen, tillika är gällande
i Danmark och Norge. Kronan delas i 100 öre. – En
krona är egentligen en qvantitet fint guld, vägande
1/2480 kg. eller 0,4032258 gram. Då emellertid ett
så litet guldmynt skulle blifva svårhandterligt
och derför opraktiskt, präglas i guld endast
mynt å högre värde, näml. ett å 5, ett å 10 och
ett å 20 kronor. Af 1 kg. fint guld utmyntas 496
5-kronestycken, eller 248 10-kronestycken, eller 124
20-kronestycken. Guldmyntens legering utgöres af 900
tusendelar guld och 100 tusendelar koppar. Alltså
skall hvarje
5-kronestycke väga 2,24015 gr.
10- " " 4,48030 "
20- " " 8,96060 "


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:28:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfai/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free