Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristineberg, egendom på Kungsholmen i Stockholm - Kristine församling. Se Kristina - Kristinehamn, uppstad i Värmlands län - Kristinehof, fideikommissegendom i Kristianstads län - Kristinestad (F. Kristiinankaupunki), stad på en i bottniska viken utskjutande landtunga - Kristi-orden, en kunglig portugisisk, en påflig och en kejserlig brasiliansk orden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
direktionen öfver Stockholms frimurarebarnhus, hvarefter,
sedan nya byggnader uppförts, frimurarebarnhuset
1867 förlades dit. Se Frimurarebarnhuset i Stockholm.
Kristine församling. Se Kristina.
Kristinehamn, uppstad i Värmlands län, är beläget
vid ån Varnan, omkr. 1 km. från hennes utlopp i
Varnumsviken af Vänern. Stadens hela område utgör
2,056 har, deraf stadsplanen omkr. 36. Vid 1880
års slut voro de bebyggda tomterna till antalet
301 1/2, och taxeringsvärdet uppgick till 3,615,372
kr., deraf 515,462 kr. af jordar. Hemmantalet är
8,75 mantal. Staden är regelbundet byggd, men af
byggnader tilldrager sig endast den nya kyrkan
någon uppmärksamhet. Folkmängden 1883 var 5,171
personer och hade på de sista tio åren ökats med
1,251 innevånare, eller 32 procent. Staden har genom
sina jernvägs- och ångbåtskommunikationer en liflig
trafik samt en betydande export af jern, äfvensom
af trävaror – och spanmål. Från staden, som är
hufvudstation å Nordvestra stambanan, utgår Östra
Värmlands jernväg, som skär Bergslagernas jernväg
och derefter fortsättes af andra uppåt landet
gående jernvägslinier. Handelsflottan bestod 1882
af 4 segelfartyg (166 tons) och 6 ångfartyg (896
tons och 166 hästkrafter). Summan af ankomna och
afgångna fartyg (alla på inrikes fart) var 842, om
59,734 tons. Handlandena voro 54, med 40 biträden;
bevillningen 1,292 kr. Handtverkarna voro 62, med
57 arbetare. År 1882 uppgåfvos 3 fabriker, med 219
arbetare, vara i verksamhet, af hvilka fabriker en
mekanisk verkstads tillverkningsvärde var 304,000
kr. och en tobaksfabriks 135,000 kr. I staden finnes
hufvudkontoret för Kristinehamns enskilda bank
och sparbank (verksam sedan år 1843). Den förut
på jern-, trä- och spanmålspris så inflytelserika
Fastingsmarknaden, som hålles i K. i April, har numera
förlorat mycket i betydelse. Staden har ett 5-klassigt
allmänt läroverk samt en "praktisk skola", hvilken
1884 besöktes af omkr. 200 lärjungar. Från tryckeri
i staden utgifvas tidningarna Värmlands Allehanda
(2 gånger i veckan) och Kristinehamnstidningen
(1 gång). – Vid 1882 års slut uppgingo stadens
bokförda tillgångar till 270,789 kr. och skulder
till 101,487 kr.; de debiterade utskylderna voro
6,05 pr bevillningskrona för fast egendom och
4,76 kr. för inkomst af kapital eller arbete. –
I kyrkligt hänseende bildar K. med Kristinehamns
landsförsamling, som ock kallas Varnum (se d. o.) och
begagnar stadens kyrka, ett regalt pastorat af 2:dra
kl., Karlstads stift, Visnums kontrakt. I K. finnes
en af staten erkänd metodistförsamling med eget
kapell, hvarjämte en s. k. Ansgariiförening har
missionshus och Svenska missionsförbundet sedan 1878
en kolportörsskola. För riksdagsmannaval är staden
förenad med Nora, Lindesberg och Askersund till en
valkrets. – Platsen, der K. nu ligger, var af gammalt
en besökt hamn och marknadsplats vid der sammanlöpande
vägar från Vestergötland, Nerike och Värmland. Den
kallades Bro l. Brohamn, och der byggde hertig
Karl (Karl IX) ett slott, det s. k. Bro hertigsäte,
der han stundom bodde. När rörelsen efter hand
växte, förvandlades slutligen handelsplatsen
till stad, som uppkallades efter drottning
Kristina och fick privilegier 1642. Några större
eldsvådor hafva hemsökt staden, bl. a. 1777,
då den nästan fullständigt brann ned.
K. S.
Kristinehof, fideikommissegendom i Kristianstads län,
med hufvudgården belägen i Andrarums socken nära
Andrarums alunbruk. Egendomen omfattar Kristinehofs
säteri, 7/8 mtl, samt 10 5/12 mtl underlydande,
deribland Andrarums alunbruk, i Andrarums socken,
jämte spridda hemman i kringliggande socknar af
Kristianstads och Malmöhus län. Hela fideikommisset
utgör 32 1/8 mtl, med ett taxeringsvärde af
omkr. 1,830,000 kr. – K. hette förr Andrarum
och uppstod (genom sammanslagning af Sjöstorp och
Kullstorp) samtidigt med det bekanta alunbruket,
hvilket anlades på ett dertill köpt frälsehemman af
Joakim Beck, sedan denne förut, d. 7 Okt. 1637, fått
privilegium att anlägga ett alunbruk på ett hemman
tillhörigt Bosjökloster och Gladsax. Beck, som offrade
hela sin ofantliga förmögenhet på alunbruket, lemnade
sin egendom skuldbelastad till sina arfvingar,
från hvilka grefvinnan Kristina Piper, enka efter
Karl XII:s ryktbare minister Karl Piper, tillöste
sig både bruket och landtegendomen. Hon satte dem
båda i godt skick, byggde det nuv. slottet 1737, gaf
sitt namn åt egendomen samt gjorde 1747 Andrarums
alunbruk jämte Andrarums (Kristinehofs), Torups,
Högestads och Baldringe säterin till fideikommiss
för den piperska slägten. Fideikommisset innehafves
f. n. (1885) af hofstallmästaren grefve Fritz Piper,
sonsons sonson till ofvannämnda grefvinna.
Kristinestad (F. Kristiinankaupunki), stad på en i
Bottniska viken utskjutande landtunga, vid utloppet
af Tjök å, inom Vasa län, Finland. K. anlades af
P. Brahe 1649. Stadsområdet är 22 qvkm.; befolkningen
till största delen svensk, 2,711 pers. (1882),
inrymmes i 428 boningshus. Djupet i inre hamnen är
4,5, på redden 6,5 m. Handelsflottan utgöres af 10
segelfartyg, om 7,119 tons. 1882 inklarerades 163
fartyg om 44,490 och utklarerades 167 om 43,169
tons (deraf finska 119 om 34,212 tons). Importens
värde var s. å. 692,000 och exportens (trävaror
och landtmannaprodukter) 761,300 kr. Handlandenas
antal var s. å. 23. Af industriella verk må nämnas
garfveri, spritfabrik, bränvinsbrännerier och
oljeslageri samt ölbryggerier. Vasa aktiebank har i
K. afdelningskontor. En svensk tvåklassig realskola
finnes och räknar ett tjugutal elever. Staden utgör
jämte sin landsförsamling (1,429 innev.) kapell under,
Lappfjärd pastorat af Vasa nedre prosteri och Åbo
ärkestift. O. I.
Kristi-orden, en kunglig portugisisk, en påflig och en
kejserlig brasiliansk orden. Dessa ordnars uppkomst
är gemensam och härleder sig från år 1317, då konung
Dionysius af Portugal till en ny andlig riddareorden,
"Kristi riddare", förenade den upphäfda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
