Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristian den andres arkiv kallas den betydande samling af delvis ytterst vigtiga statshandlingar rörande de tre skandinaviska rikena - Kristian den fjerdes stil, konsth., en i Danmark stundom använd benämning på den från Holland öfver norra Tyskland till Skandinavien invandrade renaissancestilen - Kristianer (Gr. christianoi). Se Kristna - Kristian Fredrik, norsk konung. Se Kristian, skandinaviska konungar, 8 - Kristiania, Norges hufvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samlades under hans landsflykt. Så t. ex. saknades
i densamma det ofvannämnda "Registrum regni". De
flesta och vigtigaste handlingarna hafva utgifvits
af N. J. Ekdahl i "Christiern II:s arkiv" (3 dlr,
1835–36) och af K. F. Allén i "Breve og aktstykker
til oplysning af Christiern II:s og Frederik I:s
historie" (1854). – Jfr "Meddelanden från Svenska
Riks-Archivet", III (1879).
Kristian den fjerdes stil, konsth., en i
Danmark stundom använd benämning på den från
Holland öfver norra Tyskland till Skandinavien
invandrade renaissancestilen, hvilken sluter
sig närmare till gotikens grundformer än i
sydligare land, och som i Sverige stundom kallas
"drottning Kristinas stil". Jfr Danmark, sp. 895.
Ph. W.
Kristianer (Gr. christianoi). Se Kristna.
Kristian Fredrik, norsk konung. Se Kristian,
skandinaviska konungar, 8.
Kristiania, Norges hufvudstad (sedan 1814)
och stiftsstad i Kristiania stift, har ett
utmärkt vackert läge vid den innersta delen af
Kristiania-fjorden, 59° 54’ 43" n. br. och 10° 43’
28" ö. lgd (fr. Greenw.), i en fruktbar dal, omgifven
af skogkrönta fjäll. Staden har tre hamnar, Oslo
hamn, Björviken och Piperviken. På den utskjutande
udden mellan de båda sistnämnda vikarna ligger
fästningen Akershus (se d. o.). K. intager,
efter den senaste utvidgningen (1877), en areal
af 15,4 qvkm. Det består af det egentliga K. (den
af Kristian IV anlagda staden) och ett stort antal
förstäder, t. ex. i s. Piperviken och Ruselökken,
i v. Homansbyen, Hegdehaugen och Hammersborg,
i n. Sagene, Grünerlökken och Rodelökken, i
ö. Vaterland, Grönland, Leret och Oslo (Gammelbyn),
hvilka förut tillhört det kringliggande Akers härad
och under tidens lopp införlifvats med staden.
Den äldsta, centrala delen af staden utmärker sig
genom raka gator och är regelbundet byggd (till
största delen med endast tvåvåningshus). Förstäderna
deremot, i synnerhet de, som införlifvades
1877, erbjuda i allmänhet en mindre tilltalande
anblick. Homansbyen, byggd i villastil, är dock den
vackraste delen af staden. På det hela taget har
K:s hastiga utveckling under de senaste årtiondena
gifvit detsamma ett starkt tycke af småstad
(en mängd byggnader äro af trä). – Staden har
flere stora offentliga platser: Grev Wedels plads
(nära Akershus fästning), Eidsvoldsplads (vid
Stortingsbyggnaden), der skalden Wergelands staty
restes 1881, Studenterlunden vid universitetet,
Olaf Ryes plads på Grünerlökken och den botaniska
trädgården (i stadens nordöstra del). Torgen äro 6:
Stortorvet, Youngstorvet, Ankertorvet, Lilletorvet,
Kvaegtorvet och Jernebantorvet. Af monumentala
konstverk finnas utom den nämnda Wergelandsstatyn
Karl Johans ryttarestaty (framför slottet),
Schweigaardsstatyn (vid universitetet), Kristian IV:s
staty (på Stortorvet). – Staden har 14 kyrkor. Den
äldsta af dessa är Gamle Akers, hvilken omnämnes
redan 1080. Bland de öfriga märkas: Vor Frelsers
kirke (uppförd 1695–97, restaurerad 1849–50, då den
försågs med ett högt torn),
som är Kristiania stifts domkyrka,
Trefoldighedskirken (byggd 1857), Johanneskirken
(invigd 1878), Jakobskirken, Pauluskirken,
Grönlandskirken, Oslo kirke, Uranienborgskirke,
Garnisonskirken och Slottskapellet, hvartill kommer
den katolska församlingens kyrka, invigd åt S:t Olaf,
Norges skyddshelgon. – Bland stadens offentliga
byggnader må nämnas: kungliga slottet (uppfördt
efter Linstows ritning 1823–48), på en höjd i stadens
vestra del i ena ändpunkten af stadens förnämsta gata,
Karl Johansgaden, rikt på alster af norsk konst och
omgifvet af en vacker öppen park; stortingsbyggnaden
(uppförd af svenske arkitekten Langlet, 1861–66) och
universitetet (1841–51), bägge vid Karl Johans gade:
"geografiske opmålings" och statistiska centralbyråns
byggnad (uppförd 1875–78), rikshospitalet
(1872–81), skulpturmuséet, frimurarelogen med
stadens festivitetslokal, rådhuset, det kungliga
"palaeet" (en tvåvåningsbyggnad vid Jernbanetorvet,
af Bernt Anker testamenterad till kongl. familjen,
på sin tid begagnad af Karl Johan under hans besök
i Norge, nu bebodd af personer tillhörande hofvet),
departementsgården, arméns depoter och verkstäder,
börsen, biskopsresidenset (restaureradt 1883),
"stiftsgården" (statsministerns ämbetsbostad, ett
oansenligt tvåvåningshus).
Innevånarnas antal steg 1883 till 124,155. Deras
samlade förmögenhet beräknades 1880 till 178
mill. kr., den årliga inkomsten af arbete till
38 mill. kr. Assuranssumman för brandförsäkrade
fastigheter uppgick s. å. till 138 mill. kr. De
vigtigaste näringskällorna äro sjöfart, handel och
industri. Stadens handelsflotta bestod vid slutet af
år 1881 af 318 fartyg, om 105,193 tons drägtighet och
med en besättning af 3,581 man. Utförseln beräknades
1883 till ett värde af 24,317,300 kr., införseln till
74,641,800. Tullinkomsterna utgjorde s. å. 9 mill. kr.
Af större industriella anläggningar har K. en
hel rad längs den genom östra delen af staden
löpande Akerselfven, hvars många forsar lemna
drifkraft. Dessutom må nämnas 6 större mekaniska
verkstäder, 4 bomullsspinnerier, 9 ölbryggerier,
7 mineralvattensfabriker, 2 oljeqvarnar, 1
segelduksfabrik, 7 snickerifabriker, 1 fabrik för
tillverkning af hästskosöm, 3 mek. väfverier,
3 jerngjuterier, 7 tegelbruk, 6 korkfabriker
m. fl. – K. är säte för en afdelning af Norges bank,
hypotekbanken, den norske kreditbank, Kristiania bank
og kreditkasse m. fl. penninganstalter. – Staden står
i jernvägsförbindelse med Trondhjem (Nordbanan), med
Stockholm och de svenska jernvägarna (Östbanan), med
Drammen, Ringerike, Kongsberg och städerna i landets
vestra del (Vestbanan) samt med Smålens-banan
och södra Sverige (Sydbanan). Samfärdseln inom
staden underlättas genom spårvägar. – Af högre
undervisningsanstalter har K. universitet (se
Kristiania universitet), krigsskola, ett högre
militärläroverk, en katedralskola, 7 latin- och
realskolor, handelsgymnasium, teknisk skola och
ritskola. Af staten tillhöriga konstanstalter
finnas kopparsticks- och handteckningssamlingen,
konstindustrimuséet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
