Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kredit, polit. ekon., dels försträckning, dels det förtroende, på grund af hvilket försträckning kan erhållas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan den inre rörelsen i ett land och
affärsförhållandena med utlandet. Med afseende
å den inre rörelsen gäller, att inlösliga
statspapperspenningar och banksedlar utmärka
sig framför de öfriga derigenom att de i regeln
finna användning bland alla samhällsklasser
till följd deraf dels att staten och i allmänhet
äfven de sedelutgifvande bankerna åtnjuta allmänt
förtroende, dels att dessa papper äro utställda på
runda summor. Checks åter kunna ej vinna en lika
vidsträckt cirkulation, emedan de förutsätta ej
endast förtroende till den bank, på hvilken checken
är utställd, utan dessutom kännedom om huruvida
utställaren har motsvarande tillgodohafvande hos
banken, så att banken godkänner checken, samt
möjlighet att kunna afgöra om namnteckningen är
äkta; dertill kommer att checks i regeln ej äro
utställda på runda summor. Till följd deraf äro detta
slags kreditpapper inskränkta till affärskretsar,
större kapitalister, högre tjenstemän o. d. Det
har rådt mycken meningsskiljaktighet med afseende
å betydelsen af dessa olikheter. Det rätta torde
vara, att bruket af checks är att föredraga framför
bruket af sedlar och statspapperspenningar. Dels är
det nämligen skadligt om metallmynten alltför mycket
utträngas ur den mindre rörelsen, hvilket lätt kan
ske genom sedlar af låga valörer, dels medför under
vissa förutsättningar bruket af checks väsentliga
fördelar. Dessa förutsättningar äro hufvudsakligen
följande. Hvarje affärsman är kund hos en bank,
hos hvilken han har löpande räkning (kontokurant)
och insätter hela sin kontanta kassa samt alla
kontanta medel, som flyta in. Om banken gifver honom
försträckning, t. ex. genom att diskontera af honom
dragna vexlar, tager han ej ut summan i form af
mynt eller banksedlar, utan låter uppföra summan
på kredit i sitt konto. Hans utbetalningar ske, så
vidt möjligt är, genom anvisningar på banken. Banken
inkasserar hans förfallna fordringar och krediterar
hans konto derför samt betalar hans vexlar och
öfriga förbindelser, för hvilka betalningar hans
konto debiteras. Affärsmannen befrias genom detta
system från det besvär och den risk, som hållandet
af kontant kassa medför; han åtnjuter fördelen af
ett mycket beqvämt betalningssätt (undgår besvärliga
och ofta felaktiga räkningar af mynt och sedlar,
kontrollerande af dessas äkthet m. m. dyl.) samt
får sina utbetalningar och inkomster bokförda genom
banken. Alla dessa fördelar åtnjutas i regeln mot
det vanligen tysta förbehållet att han städse
låter sitt tillgodohafvande i banken förblifva af
tillbörlig storlek. För banken medför denna anordning
dels fördelen af att disponera öfver sina kunders
tillgodohavanden, vanligen utan ränta, dels den äfven
för näringslifvet i det hela oskattbara förmånen
att banken erhåller fullständig inblick i sina
kunders affärsförhållanden och sålunda blir i stånd
att bedöma om och i hvilken grad de äro förtjenta
af försträckningar, dels slutligen inbesparing af
arbete för utbetalningar af mynt och sedlar. En annan
förutsättning för ett välordnadt
checksystem är att bankerna sinsemellan utbyta de
fordringar de genom sin rörelse och i synnerhet
kontokurantrörelsen erhålla på hvarandra, hvilket
sker genom inrättande af "clearing-house" och dermed
sammanhängande anordningar (se Clearing-house,
Kreditanstalt). I England har detta system vunnit
största utsträckning och vinner äfven i andra land
alltmer och mer terräng. Af det sagda får man dock ej
draga den slutsatsen att sedelutgifningen bör genom
lagstiftningen alldeles afskaffas, ty denna rörelse,
i synnerhet när den bedrifves af flere banker, har
just visat sig vara ett verksamt medel för att bereda
väg för checksystemet. Sedelstocken, som ju för banken
betyder detsamma som ett af allmänheten erhållet
räntefritt lån, gör det möjligt för banken att hålla
mycket flere afdelningskontor, än om den vore tvungen
att vid hvarje kontor hålla hela kassan i metallmynt;
och ett stort antal öfver hela landet spridda
bankkontor är ett väsentligt vilkor för checksystemets
utveckling, då ju detta består i att hvarje affärsman
och kapitalist är kund hos en bank. Införandet
af checksystemet är i första rummet beroende af
banker och affärsmän sjelfva; lagstiftningen kan
endast medelbart medverka dertill. – Vexlar ega i
rörelsen inom ett land ännu inskränktare gångbarhet
än checks. Bok-kredit förekommer i regeln endast
mellan personer, som stå till hvarandra i varaktiga
affärsförhållanden. I den utländska handeln deremot
äro vexlar de kreditpapper, som hufvudsakligen
användas såsom omsättnings- och betalningsmedel. –
Äfven i afseende å kreditens inverkan på varuprisen
måste man visserligen skilja mellan olika former af
kredit, men man får ej i likhet med en ännu ganska
allmänt rådande åsigt uppdraga en specifik skilnad
mellan banksedlar och inlösliga papperspenningar å
ena sidan och öfriga former af kredit å den andra. Ty
all kredit, som kan inverka på penningeväsendet,
kan ock inverka på varuprisen. Och då nu de mest
ödesdigra verkningarna i detta afseende äro de,
som framträda under den en ekonomisk kris föregående
spekulationsperioden och som bidraga att framkalla
krisen, samt då under spekulationsperioden till följd
af det allmänt rådande förtroendet prisstegrande inköp
i stor omfattning kunna ske på bokkredit eller med
vexlar, så inses lätt det oriktiga i den ofvannämnda
åsigten. Hvad särskildt jämförelsen mellan banksedlar
och checks i detta hänseende beträffar, må framhållas,
att det skadliga inflytande på varuprisen, som
banksedelrörelsen ofta utöfvat, äfven kan åstadkommas
genom checks, nämligen så vida okloka och i låneväg
alltför lättsinniga grundsatser af de resp. bankerna
tillämpas. När en bank ger ett lån å 1,000 kronor
i form af sedlar, släpper banken visserligen ut
i rörelsen nya omsättnings- och betalningsmedel,
men precis detsamma gör den bank, som beviljar sin
kund ett lån på 1,000 kronor, uppför denna summa på
kredit uti kundens löpande räkning och låter kunden
draga anvisningar på banken för detta belopp. Angående
denna inverkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
