- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1467-1468

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krafft ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

banan, i hvilken den föres. Kraftlinierna äro
således ett system af linier så beskaffade, att
deras tangenter angifna den magnetiska kraftens
riktning i tangeringspunkten. Om en stark
magnet hålles omedelbart under en glas- eller
pappersskifva och jernfilspån utströs på skifvan,
kommer filspånen att ordna sig längs kraftlinierna.
L. A. F.

Kraftlöshet, adynami, med., brist på fysisk kraft. All
kraft hos organismen är beroende på och betingad af
en normal materiel ämnesomsättning. Svaghet uppstår,
då material för ämnesomsättningen felas, såsom vid
svält, inanition, eller då mera kraft förbrukas än
som hinner ersättas, såsom vid öfveransträngning,
excesser, eller då organet, som skall omsätta
materien i kraft, icke gör sin tjenst, såsom då
en förlamad muskel, oaktadt tillräcklig näring,
genom sjukdom i muskel- eller nervsubstansen icke
kan utveckla någon kraft. Kraftlösheten kan vara
allmän, gällande hela organismen vid allmänt verkande
orsaker, såsom allmän blodförlust, svält, allmänt
tärande sjukdomar, eller partiel, inskränkt till ett
enstaka sjukt organ. Den kan vidare vara akut,
snart öfvergående, efter en hastig blodförlust,
en öfveransträngning, eller kronisk, såsom vid
tärande sjukdomar, lungsot o. d. Kraftlöshet botas
endast genom sunda näringsmedel i allmänhet och
återställande af de sjuka organen i synnerhet.
F. B.

Kraftman, Johan, ekonomisk skriftställare, född d. 14
Febr. 1713 i Borgå, studerade i Åbo och Upsala,
promoverades 1741 i Åbo till filos. magister,
utnämndes 1746 till docent i ekonomien, var rektor i
Björneborgs skola 1748–55 och förordnades sistnämnda
år till e. o. professor i matematik vid Åbo akademi,
men erhöll redan 1758 på begäran afsked. Död 1791
på sin egendom Koivisto i Ulfsby socken. Bland
K:s många ekonomiska skrifter må nämnas Utdrag af
akademiska föreläsningar om landthushållningen
(1747),
Tankar om hushållningens upphjelpande i Karelen,
Tankar om svenska folkbristen
(akad. afh. 1756),
Tankar om den vanmagt, uti hvilken finska landtman
sig befinner
(1761), Tankar om svedjande (1765),
Tankar öfver spannemåls- och penningebristen (1786)
samt Tankar om kringstrykande tiggare (1787). K:s
ekonomiska vyer voro föga omfattande: tvång var
enligt hans mening välmågans bästa befordrare.
M. G. S.

Kraftmaskiner afse att förvandla rörelsekraft
eller värme till nyttigt arbete. De vigtigaste äro
vattenhjulet, vindhjulet
och ångmaskinen (se dessa
ord). Äfven den dynamo-elektriska maskinen kan i
förhållande till en annan sådan maskin, som den genom
strömmen sätter i rörelse, anses såsom en kraftmaskin.
L. A. F.

Kraftmätare. Se Dynamometer 1.

Krafto (Karafto). Se Sachalin.

Kraftpar. Se Couple.

Kraftparallellogram, mek. I den rationella mekaniken
betecknas krafter, såväl till riktning som till
styrka, med linier. Två sålunda betecknade krafter,
som med hvarandra bilda
vinkel, kunna ersättas genom en enda kraft, som till
riktning och storlek betecknas genom diagonalen i
den parallellogram, som man konstruerar med hjelp af
de båda krafternas linier. Denna parallellogram
kallas i mekaniken kraftparallellogram.
L. A. F.

Kraftsamlare. Se under Ackumulera.

Kraftöfverföring är antingen mekanisk eller
elektrisk. Den mekaniska förmedlas genom remmar, linor
eller stänger och kan ske endast öfver mera begränsade
sträckor. Mekanisk kraftöfverföring kan sägas ega
rum äfven genom pneumatiska ledningar, genom hvilka
dock vanligen endast mindre kraftbelopp förflyttas,
t. ex. signaler o. dyl. Den elektriska öfverföringen
kan deremot utsträckas till stora afstånd och numera,
efter uppfinningen af dynamomaskinerna, till stora
kraftbelopp. Dertill fordras två dynamomaskiner, en
strömgenerator och en strömreceptor. Den af första
maskinen alstrade strömmen ledes genom den andra, som
deraf sättes i rörelse, och från hvars axel kraften
öfverföres. Procenten af öfverfördt arbete beror
på förhållandet mellan ledningsmotstånden inom och
utom maskinerna, men uppgår i gynsamma fall till mer
än 50. Elektrisk kraftöfverföring är numera använd
i stor skala, t. ex. till drifvande af större och
mindre verktygsmaskiner, plogar m. m. L. A. F.

Krag, gammal dansk adlig ätt. – Johan
från 1290 biskop i Roskilde, gaf Köpenhamn en
ny stadsrätt (1294) och dog 1300. – 2. Otto K.,
f. 1611, var under åren 1639–43 sekreterare vid flere
utländska beskickningar och blef 1644 sekreterare
hos den till konung utsedde prins Kristian, hvilken
styrde riket, under det att hans fader, Kristian
IV, anförde flottan i kriget mot Sverige. 1645 blef
K. öfverste sekreterare i kansliet och 1653 riksråd,
togs 1658 till fånga på Fyen af de svenska trupperna
samt utförde 1659–60 en beskickning till Brandenburg
och Nederländerna. På riksdagen i Köpenhamn 1660
var K. den, som kraftigast häfdade adelns gamla
makt, och kom derför gång på gång i skarp strid med
borgareståndets anförare, särskildt borgmästaren
H. Nansen. Efter enväldets införande (1660) blef
K. kungligt råd. Död 1666. – 3. Mogens K., den
föregåendes broder, utmärkte sig, såsom öfverste,
under Köpenhamns belägring 1659. – 4. Dorothea
K.,
den föregåendes dotter,f. 1675, d. 1754, gifte
sig 1694 med baron Jens Juel, blef enka 1700 och
gifte om sig 1702 med grefve Kristian Gyldenlöve
samt blef derigenom stammoder för grefliga ätten
Danneskjold-Samsö. – 5. Frederik K., f. 1655,
d. 1728, blef 1684 baron till Stensballegård, 1695
stiftsamtman i Viborg och 1712 geheimeråd samt var
1713–21 vice ståthållare i Norge. Genom sitt giftermål
med P. Griffenfelds dotter Charlotte Amalie blef han
stamfader for ätten Krag-Juel-Vind-Frijs. Slägten
K. utdog 1763. E. Ebg.

Krag. 1. Anders K., dansk läkare, född i Ribe 1558,
tog medicine doktorsgrad i Montpellier och blef
1587 professor i Köpenhamn samt dog 1600. K. ansågs
såsom utomordentligt lärd inom sitt fack. Särskildt
bör han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0738.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free