Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kovaresmien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lov" på tyska samt gjorde en lagsamling, hvilken
begagnades vid utarbetande af Kristian V:s "Danske
lov" (1683). Omkr. 1541 blef K. riksråd. Han
utförde många beskickningar till utlandet. Död
1564. – 3. Otto K., den föregåendes sonsons
son, f. 1641, var Fredrik III:s kammarjunkare
och stod i stor gunst hos denne konung, likasom
äfven hos Kristian V och Fredrik IV. 1682 blef han
"stiftsbefalingsmand" på Själland och 1695 geheimeråd
samt var 1703–17 minister. Död 1719. – 4. Hans
K. Se Krabbe-Carisius. – Slägten fortlefver ännu,
men endast utom Danmark (i England och Buenos Ayres).
E. Ebg.
Krabbe, dansk adlig ätt (af annat ursprung än
den föregående). – 1. Peder K.,f. 1755, d. 1807,
utmärkte sig år 1800 som kommendörkapten och chef på
fregatten "Freja" i en strid i Kanalen mot 4 engelska
krigsskepp. Slutligen måste han gifva sig, men fick
sedermera fartyget tillbaka. – 2. Oluf K., krigare,
född i närheten af Kolding d. 1 Nov. 1789, blef 1808
fänrik och 1845 öfverstelöjtnant samt anförde 1848 en
bataljon i träffningarna vid Bov och Slesvig, hvarest
han blef sårad. 1849 blef han öfverste och brigadchef
samt utmärkte sig i träffningen vid Ulderup,
likasom 1850 i slaget vid Isted (d. 25 Juli), der han
anförde venstra flygeln, och i försvaret af Mysunde
(d. 12 Sept.). 1852 utnämndes K. till generalmajor,
tog 1860 afsked som generallöjtnant och dog d. 30
Mars 1864. – K:s son Harald K., f. 1831, blef 1857
medicine doktor samt 1858 lärare i anatomi och 1880
professor i anatomi och fysiologi vid Veterinair-
og landbohöiskolen. Han har gjort sig känd genom
förtjenstfulla afhandlingar om intestinalmaskarna. –
3. Kristofer K., politiker, brorson till K. 2., född
d. 20 Juli 1833, blef juris kandidat 1859 och var
1859–61 redaktör af den oppositionella tidningen
"Fyens avis" samt under en del af året 1863 af
köpenhamnstidningen "Danmark" och 1864–68 medarbetare
i "Fädrelandet". 1864 valdes han till medlem af
folketinget, inom hvilket han tog liflig del i
grundlagsförhandlingarna 1865–66 och särskildt väckte
uppmärksamhet genom sin förklaring (d. 30 Aug. 1864)
att han röstade "mot systemet af d. 15 November"
(årsdagen för Kristian IX:s tronbestigning). 1870–83
var K. folketingets "formand" (talman) och betecknades
öppet som ett af vensterpartiets ministerämnen. 1884
drog han sig tillbaka från det politiska lifvet. 1868
blef han overretsprokurator, 1871 birkedommer
(häradshöfding) samt 1876 herreds- og byfoged
(borgmästare och tillika landtdomare). Sedan 1883
är han i sistnämnda egenskap bosatt i Skive. E. Ebg.
Krabbe, Jörgen, skånsk magnat, född på Varberg 1633,
son till danska riksrådet Ivar Tagesön K. (hvilken
1657 var danskarnas befälhafvare under krigsrörelserna
vid Göta elf) och sonsons sonson till danske marsken
Tyge K. (se ofvan K. 1), lemnade 1658, vid Skånes
förening med Sverige, den anställning han innehade
i danska kansliet och blef svensk undersåte. Han var
genom sina slägtförbindelser och possessioner en af de
mest betydande stormännen i Skåne. 1664 introducerades
han på riddarhuset under namnet K. af Krageholm och
deltog i det årets riksdag i Stockholm. 1676 blef han
friherre (ej introducerad). I det s. å. utbrytande
kriget med Danmark sökte K. påtagligen, i likhet
med åtskilliga ståndsbröder, att vända kappan efter
vinden för att så mycket som möjligt få sina egendomar
förskonade från sköfling. Men följden blef den att
han anklagades för högmålsbrott, fängslades och d. 6
Nov. 1676 af en kommissorialrätt dömdes att mista
lif, ära och gods. Dödsdomen verkställdes genom
arkebusering, i Malmö d. 13 (26) Jan. 1678; dock
lemnade Karl XI hans gods åt arfvingarna. K. slöt
sjelf sin ätt. – En annan svensk ätt K., K. af
Svaneby, introducerades å riddarhuset 1625,
men utslocknade snart. Möjligen af samma ursprung
med denna är en tredje ätt K., som 1779 upphöjdes i
svenskt adligt stånd och ännu fortlefver i Finland
(immatrikulerad 1818).
Krabbe-Carisius, Hans (af den ofvan först nämnda
danska adliga ätten Krabbe; han antog 1831 namnet
Carisius efter sin moder), dansk diplomat, född d. 16
April 1771, blef 1794 legationssekreterare och 1814
minister i Stockholm. På denna post qvarstod han
till 1831, då han kallades till utrikesminister. I
Mars 1842 tog han afsked, missnöjd deröfver att
prinsen af Augustenborg utnämnts till ståthållare
och kommenderande general i hertigdömena. Död d. 23
Juli 1845. E. Ebg.
Krabb-mangusten. Se Mangustslägtet.
Krabbpungråttan. Se Pungråttslägtet.
Krabbtaska (Cancer pagurus L.), zool., en till
afdelningen kortstjertade (Brachyura, se d. o.) af de
tiofotade kräftdjurens ordning hörande art. En annan
likaledes i ekonomiskt hänseende anmärkningsvärd art
är vanliga krabban (Carcinus maenas L.). Krabban har
mindre bredt, fyrsidigt skal, som i framkanten har
fem starka, såglika tänder på hvardera sidan, medan
krabbtaskan har vida bredare, nästan oval kroppsform
samt tio trubbiga, tätt sittande tänder eller lober
på hvardera sidan. Den sistnämnda blifver betydligt
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
