Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kota ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Beringsstrasse etc. in den jahren 1815–18 (1821)
och Neue reise um die welt in den jahren 1823–26
(1830; "Resa omkring jorden åren 1823–26"; 1830). De
vetenskapliga resultaten af K:s resor bearbetades
af E. Lenz och J. Fr. Eschscholtz. – 3. Moritz
von K., rysk militär, den föregåendes broder,
f. 1789, medföljde såsom sjökadett Krusensterns
jordomsegling 1803–06 (se K. 2), deltog derefter
såsom landtofficer i fälttågen mot Napoleon I och
var Aug. 1812–April 1814 fransk krigsfånge. Öfver
sistnämnda episod författade han en beskrifning,
Der russische kriegsgefangene unter den franzosen
(1815), hvilken 1819 följdes af en mera uppmärksammad
skildring af hans deltagande i en rysk beskickning
till Persien 1817. K. dog i Varsjav 1861 såsom
generallöjtnant och medlem af ryska senatens
polska afdelning. – 4. Paul v. K., grefve,
rysk militär, den föregåendes broder, f. 1801,
gjorde in alles nitton fälttåg i ryska arméer, var
under Krim-kriget (1853–55) särskildt verksam vid
ryssarnas öfvergång öfver Donau och försöket mot
Silistria samt utmärkte sig vid Sebastopol. Han blef
slutligen fältmarskalk och medlem af statsrådet samt
var 1862–74 generalguvernör i ryska gränsprovinserna
mot det europeiska Turkiet och 1874–80 i Polen. Han
upphöjdes 1875 i ärftligt grefligt stånd. Död i Reval
1884. – 5. Wilhelm von K., den föregåendes broder,
rysk diplomat, f. 1813, senast, 1870–78, minister i
Dresden, har, dels anonymt, dels under psevdonymen
W. Augustsohn, egnat sig åt belletristiskt
författareskap på tyska språket. Hans dramatiska
stycke Ein unbarmherziger freund har uppförts på de
flesta tyska skådebanor. K. har äfven utgifvit en
metrisk öfversättning af Alexandris samling rumanska
folkdikter, med titel Rumänische volkspoesie (1857),
samt en biografi öfver sin fader (se K. 1). –
6. Alexander von K., den föregåendes broder,
rysk bataljmålare, f. 1815 i Königsberg, egnade
sig först åt militärtjenst och öfvade måleri på
mellanstunder, men tog afsked 1837, blef elev vid
akademien i Petersburg och erhöll 1844 pris för
sin första större bild, Varsjavs stormning. Han
vistades i Paris till revolutionens utbrott 1848,
reste sedan i Nederländerna och Italien samt bosatte
sig slutligen i München, der han utfört en mängd
bilder, som blifvit beställda af ryske kejsaren och
hufvudsakligen behandla ryssarnas bataljer i sjuåriga
kriget samt under Suvorovs fälttåg i Schweiz och
norra Italien, utförda i storartade kompositioner med
god teckning och glänsande färg. Bland K:s taflor må
här endast nämnas Slaget vid Poltava, Fäktningen på
Teufelsbrücke och Öfvergången öfver Bottniska viken.
Kotzebues sund [-bus], vik af Berings sund i
nord-amerikanska territoriet Alaska, upptäckt af
O. v. Kotzebue (se Kotzebue 2).
Kotzeluch, Leopold, böhmisk tonsättare, f. omkr. 1750,
död i Wien 1811. Sedan en ballett af honom gjort lycka
på nationalteatern i Prag, egnade han sig helt åt
musiken och skref på sex år 24 balletter, 3 pantomimer
m. m. 1778 flyttade han till Wien, der han blef
musiklärare hos ärkehertiginnan Elisabet och
(1792) Mozarts efterträdare såsom kejserlig
hofkomponist. Hans arbeten uppgå till ett betydande
antal och voro på sin tid i Tyskland mycket omtyckta;
de bestå i balletter, operor, ett oratorium (Moses
in Ägypten), arior, kantater, chörer, inemot 30
symfonier samt en massa annan instrumentalmusik,
särskildt för klavér. A. L.
Kousso, bot., farmak. Se Kusso.
Kovalevski, Georgij, rysk resande, f. 1811, d. 1868,
åtföljde 1849 den ryska andliga missionen till
Kina och öppnade dervid för karavanhandeln en ny
färdväg genom Mongoliet. 1851 afslöt han i Kuldsja
ett fördrag med Kina, hvarigenom vestra delen af
detta rike gjordes tillgänglig för den ryska handeln,
och 1856 trädde han i spetsen för utrikesministeriets
asiatiska departement. Vid sistnämnda tid utsågs han
ock till adjoint åt presidenten i ryska geografiska
sällskapet, i hvilken egenskap han bragte å bane flere
vetenskapliga forskningsföretag, såsom expeditionerna
till Korasan och Kasjgar. Öfver en resa, som han 1847
företog till Fazogl för att undersöka dess guldlager,
utgaf han 1849 en beskrifning på ryska.
Kovalevski, Sonja (Sofia), matematiker, föddes
d. 15/27 Dec. 1853 i Moskva och tillhör den gamla
magnatslägten Corvin-Krukovski. Hon blef 1869
student vid Heidelbergs universitet och s. å. gift
med den framstående paleontologen professor
Kovalevski i Moskva (d. 1883). Sina matematiska
studier fortsatte hon 1871–1874 i Berlin under
Weierstrass’ omedelbara ledning samt promoverades
1874 i Göttingen till filosofie doktor. Hon höll
våren 1884 i Stockholm enskilda föreläsningar
öfver teorien för partiella differentialeqvationer
och utnämndes i Juni s. å. till professor i högre
matematisk analys vid Stockholms högskola. – Bland
fru K:s matematiska skrifter må nämnas afhandlingen
Zur theorie der partiellen differenzialgleichungen (i
"Journal für mathematik", b. 80, 1874; äfven utgifven
såsom gradualafhandling), hvari hon, på grundvalen
af en af Weierstrass angifven metod, bevisar,
att en funktion verkligen finnes, som satisfierar
en partiel differentialeqvation; vidare uppsatsen
Über die reduction einer bestimmten klasse abel’scher
integrale 3:ten ranges auf elliptische integrale (i
"Acta mathematica", b. 4; 1884), hvilken likaledes
anknyter sig till en af Weierstrass framställd sats,
samt Om ljusets fortplantning uti ett kristalliniskt
medium (i "Öfvers. af Vet. akad:s förh.", 1884,
N:o 2; äfven införd, i fransk öfversättn., i
franska Vet. akad:s "Comptes rendus", b. 98, 1884),
utgörande sammandrag af en större afhandling, i
hvilken fru. K. integrerat ett hittills olöst system
partiella differentialeqvationer, som inom optiken
spela en vigtig rol. För öfrigt har fru K. äfven
sysselsatt sig med bestämmande af formen för Saturnus’
ring, under antagande af den laplaceska hypotesens
riktighet. G. E.
Kovall, det svenska folknamnet på örtslägtet
Melampyrum L. Flere hithörande arter hafva sina
särskilda namn, såsom korskovall (M. cristatum
L.), lundkovall (M. nemorosum L.), skogskovall
(M. silvaticum L.), åkerkovall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
