Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kota ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blifvit biträdande kustos vid botaniska hofkabinettet
i Wien. K. hemförde till Europa pressade växter i
hundratusental och riktade derigenom vetenskapen med
en mängd nya arter.
Kotsjin (Eng. Cochin, Tamil. Katsji). 1. Vasallstat
i södra Indien, presidentskapet Madras, vid
Malabar-kusten, n. om staten Travancore. Areal
3,525 qvkm. Omkr. 600,000 innev. K., beläget
mellan hafvet och vestra Ghats, är till större
delen lågland och har en yppig vegetation samt
stora teakskogar. Kaffeplanteringarna lemna
rika skördar. Längs kusten ligger en rad grunda
strandsjöar, hvilkas vatten genom afdunstning lemnar
salt. K. blef vasallstat under England 1791 och
erlägger en tribut af 20,000 pd st. Jämte en till
dravida hörande befolkning har K. flere församlingar
syriska kristna samt judar, såväl hvita som svarta,
hvilka sistnämnda äro talrikast och hafva funnits
i dessa trakter från 3:dje l. 4:de årh., hvaremot
de hvita judarna kommo dit sannolikt i slutet af
15:de årh. – 2. Hamnstad i kejsaredömet Indien,
Madras, distriktet Malabar, fordom hufvudstad i
ofvannämnda vasallstat, af hvilken den helt och
hållet omslutes, ligger på norra änden af en smal
landremsa, som skiljer en strandsjö från hafvet,
och har en dålig hamn, hvilken dock är en af de mest
trafikerade på vestra kusten. Omkr. 14,000 innev.,
deraf mer än hälften äro kristna. Staden var den
första eröfring, som portugiserna gjorde uti Indien
(1503), och tillhörde dem till 1663, då den intogs
af holländarna. 1796 eröfrades den af engelsmännen
och har sedan med ett kort afbrott tillhört dem.
Kotsjinkina. Se Kochinkina.
Kottabos, ett hos forntidens greker vid dryckeslag
förekommande sällskapsspel. Af detta spel, hvilket
skall hafva uppfunnits på Sicilien, gåfvos flere
arter. Hufvudsakligen gick det dock ut på att en liten
qvantitet vin efter vissa regler antingen sprutades
ur munnen eller stänktes ur bägaren, så att den fick
falla på en liten vågskål, hvilken derigenom sattes i
rörelse och stötte emot en nedanför stående figur. Af
det sätt, hvarpå detta utföll, ansågs den spelande
kunna hemta förutsägelse om tur eller otur i kärlek.
A. M. A.
Kottbus, stad i preussiska regeringsområdet Frankfurt
(Brandenburg), vid Spree och föreningen af flere
jernvägslinier. 25,584 innev. (1880). Textilindustri.
Kotte (conus), bot., är den allmänna benämningen på de
utvuxna och tillhårdnade honhängena hos de egentliga
barrträden (Coniferae, Abietineae). Kottens morfologi,
eller uppkomst och vidare utveckling, är mycket
omtvistad. Naturligast synes det antagandet vara
att kottens fjäll äro de utvuxna och tillhårdnade,
spiralställda och derigenom icke till ett frögömme
sammanvuxna fruktbladen, å hvilkas mot fästet vända
sida (insidan) de två fröna sitta "nakna", hvarför
barrträden (jämte cykadéerna) föras till en egen
hufvudafdelning af växtverlden: de "nakenfröiga"
l. Gymnospermeae (se d. o.). Kottarna hafva i
allmänhet en längre eller kortare kägellik form,
och fjällens ställning visar
bland de högsta iakttagna diflerenstal (se
Bladställning). – Hos Cupressineae, enarnas
afdelning af Coniferae, förvandlas kottarna till bär
derigenom att de tre kottefjällen blifva köttiga
och sammanväxa (se Enbär). – Kottarna äro ett
godt bränsle, som i allmänhet föga tillvaratages.
O. T. S.
Kotteri (Fr. coterie, af Med. Lat. coteria, ett
antal bönder, som i förening arrendera en godsherres
jord, af Gael. coite, cot, hydda), slutet sällskap
af personer, som i inbördes förtrolighet fullfölja
vissa ensidiga syften eller gemensamt anordna nöjen;
krets af personer (t. ex. skriftställare, konstnärer),
hvilka äro hemfallna åt "inbördes beundran" på samma
gång de gent emot utomstående visa öfvermod eller
påfallande likgiltighet. Jfr Kamaraderi.
Kottiska alperna. Se Alperna, sp. 535.
Kotunnit. Se Bly.
Koturn (Grek. kothornos, Lat. cothurnus),
en af forntidens greker nyttjad, hela foten
omslutande jagtstöfvel. Aischylos säges hafva
infört bruket af denna fotbeklädnad för de tragiske
skådespelarna. Denna teatraliska koturn hade en sula
af betydlig tjocklek i ändamål att öka skådespelarens
längd och gifva honom ett mera öfvermenskligt
utseende. Emedan koturnen var ett för sorgespelet
egendomligt attribut, nyttjas ordet stundom i bildlig
(metonymisk) mening för att beteckna tragedien
eller den tragiska diktningen, likasom å andra sidan
det latinska ordet soccus, hvilket betyder den af
komedianterna nyttjade låga fotbeklädnaden, är en
metonymisk beteckning för komedien. A. M. A.
Kotyledoner. Se Hjertblad.
Kotys, forntida konung i Tracien omkr. år 380
f. Kr. Han var svärfader till fältherren Ifikrates
och egde attisk medborgarerätt, men råkade sedan
i krig med athenarna, emedan de understödde hans
fiender. K. stod hos grekerna i dåligt rykte för
grymhet och vilda utsväfningar. Han lönmördades
358. A. M. A.
Kotzebue [-bu]. 1. August Friedrich Ferdinand von K.,
tysk dramatiker, född i Weimar d. 3 Maj 1761, skref
vers redan vid 6 års ålder, var från sitt tionde år en
trägen teaterkund och inrättade under sina studentår i
Jena en amatörteater. Han blef advokat 1780, kom 1781
till Petersburg såsom sekreterare åt generalguvernören
v. Bawr, adlades 1785 och utnämndes s. å. till
president i Estlands guvernementsmagistrat. Från
denna tid gjorde han sig ett namn genom en mängd
dramer, romaner och andra skrifter. 1795 återgick
han till privatlifvet, tjenstgjorde 1798–1800 såsom
"hofteaterdiktare" i Wien, vardt 1801 af okänd
anledning häktad i Ryssland och sänd till Sibirien,
men frigafs efter fyra månader på grund af styrkta
monarkiska tänkesätt och utsågs till teaterdirektör
i Petersburg. Efter Paul I:s död begaf sig K. till
Weimar, utgaf 1803–08 tidskriften "Der freimüthige",
i hvilken han häftigt anföll bl. a. Göthe, och
var den förste, som oförskräckt predikade hat mot
Napoleon I, dels i Erinnerungen aus Paris im jahre
1804, dels i tidskrifterna "Die biene" (1808–10),
"Die grille" (1810–12) och "Politische flugblätter"
(1814). Till lön fick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
