Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kornell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kr. Tillverkningen vid pappersbruket uppgick 1883 till
omkr. 4,6 mill. kg., vid trämassefabriken till nära
3 mill. kg. och vid spinnerierna och väfveriet till
omkr. 75,000 bundtar garn och 15,000 stycken väf. För
arbetarna vid bolagets samtliga fabriker äro uppförda
bostäder af sten och trä, handelslokal samt stort
sjukhus. Undervisning för arbetarnas barn meddelas
dels i fabrikernas egen lördags- och söndagsskola,
dels i en större folkskola i Mölndals by, hvarjämte
inom Mölndal finnas flere småskolor samt Götiska
förbundets friskola, hvilken disponerar räntorna å
ett doneradt kapital. Rosendals fabrikers aktiebolag
inköpte 1857 pappersbruket af Göteborgs pappersbruks
bolag, 1856 Rosendals sockerbruk och spinneri af
det nuv. bolagets disponent, hr D. O. Francke,
samt 1861 Mariedals spinneri. Korndals aktiebolag,
som bildades 1879 i ändamål att öfvertaga det då
ramlade Rosendals fabrikers aktiebolags egendomar,
eger inom Fässbergs socken fastigheter, hvilka 1880
voro taxerade till 2,235,000 kr.
Kornell. Se Cornus.
Kornerup, Jakob, dansk målare, född d. 19
Nov. 1825, uppträdde under några år som
arkitekturmålare, men egnade sig sedermera
hufvudsakligen åt studiet af Danmarks konstminnen
från forntiden och medeltiden, särskildt den
gamla kyrko-arkitekturen. K. har inlagt stora
förtjenster om Roskilde domkyrkas restauration och
deltog i utgifvandet af Danske mindesmärker (1869).
Ph. W.
Kornett (Fr. cornet, Ital. cornetto, litet horn),
musikt. 1. Detsamma som zink (se d. o.). – 2. I
orgeln en blandad stämma, vanligen 3–5-chörig och 8
fots. Från vanlig "mixtur" skiljer den sig genom att
äfven inbegripa den femte öfvertonen (tersen). –
3. (Fr. cornet à pistons) bleckblåsinstrament
med ventiler och klang midt emellan trumpeten
och hornet, men stående en oktav öfver den förra
och två oktaver öfver det senare. Dock nyttjas
kornetten på höjden vanligen ej mycket öfver
trumpeten. Den djupaste användbara naturtonen
(c1 för G-kornetten) kan genom de tre ventilerna,
vid hvilkas anlitande röret förlänges, pressas ned
ytterligare sex halftoner. Utom den i C användas
äfven andra stämningar, mest i B, Ess och F. Bland
virtuoser på kornett märkes J. Kosleck, som grundat
den s. k. "Kaiser-cornett-qvartett" i Berlin.
A. L.
Kornett (Fr. cornette, af Sp. corneta, standar),
krigsv., betecknade ursprungligen det standar,
som fördes vid hvarje kavallerikompani, och
öfvergick snart såsom benämning på den yngste
officeren vid kompaniet (senare sqvadronen),
hvilken det ålåg att föra standaret. Vid
dragontrupper, hvilka ursprungligen hänfördes
till infanteriet, förekommer vanligen benämningen
fänrik i st. f. kornett. Småningom har i alla land
benämningen kornett blifvit utbytt mot underlöjtnant
el. dyl., hvilken förändring i Sverige genomfördes
1835. Numera finnas kornetter endast i Ryssland.
C. O. N.
Kornig, geol., bestående af eller sammanfogad af
korn. Bergarter, som äro bildade af sammankittade,
merendels afrandade
mineralkorn, sägas ega kornig struktur, t. ex. sandsten,
till skilnad från hos andra bergarter utvecklad
tät struktur, kristallinisk struktur o. s. v. –
Kornig hälleflinta, en inom Sverige stundom använd
benämning på den finkornigt skiffriga bergarten
eurit, äfven kallad hälleflintgneis. – Kornig
kalksten. Se Kalksten. – Kornig struktur. Se
Struktur. E. E.
Kornisch. Se Karnis.
Kornknarren. Se Gräs-skäran.
Kornlärkan. Se Emberiza.
Kornmalen, hvita kornmasken, Tinea granella
L., zool. Slägtet Tinea är typen för en egen
familj, Tineidae l. malfjärilarna, bland
Microlepidoptera (småfjärilarna). Se Mal. Kornmalen
har gulaktigt hufvud, i grått, brunt och svart
marmorerade fram vingar samt bruna bakvingar. Längden
omkr. 12 mm. Kornmalen ("kornmotten") är allmän i
hela Skandinavien. I slutet af Maj lägger honan
omkr. 80 ägg å säd. Larven, "hvita kornmasken",
hopklibbar flere korn till större eller mindre
klumpar och spinner mellan kornen gångar, klädda
med hvit silkesväfnad. Småningom uppätas de
sammanklibbade kornen, och vid höstens början
är larven fullvuxen. Af söndergnagda träspånor
o. d. bildar han då en hylsa, i hvilken han
öfvervintrar. Följande April förpuppas han, och en
månad derefter utkläckes fjäriln, som då träffas i
spanmålsbodar, hälst der gammal, unken säd förvaras.
O. T. S.
Kornmasken. Se Kornborraren och Kornmalen.
Kornmotten. Se Kornmalen.
Kornregn. Se Ficaria.
Kornsparfven. Se Emberiza.
Kornthal, by i würtembergska kretsen Neckar, vid
würtembergska Schwarzwaldbanan, grundades 1819 af
en pietistisk församling, hvilken s. å. erkändes
såsom ett af würtembergska statskyrkan oberoende
kyrkosamfund. Församlingen, som i mycket inrättat sig
efter Herrnhut-församlingens mönster, har anlagt och
underhåller tvänne räddningshem för vanvårdade barn,
ett institut för gossar och tvänne för flickor,
barnhem och enkehus m. m.
Kornvifveln. Se Kornborraren.
Korografi. Se Chorografi.
Korois, gammalt biskopsgods i S:t Maria socken invid
Åbo, var ofta de finske biskoparnas vistelseort under
medeltiden, hvarför flere af deras bref äro utfärdade
från K. De egde der ett fast stenhus. I Juustens
biskopskrönika omnämnes, att ett kloster skulle
funnits på Korois gods, men denna uppgift har blifvit
vederlagd af senare forskningar. År 1551 reducerades
K. till kronan och nyttjades derefter för olika
ändamål. M. G. S.
Koromandel benämnes den låga, sandiga kuststräckan
på östra sidan af Främre indiska halfön mellan 10°
30’ och 16° n. br. Trots sin brist på goda hamnar har
K. flere starkt besökta handelsplatser såsom Madras,
Trankebar och Pondichéry.
Kor-omgång kallas i tre- eller flerskeppiga kyrkor
med rikare utbildadt kor den gång, hvilken löper
såsom en fortsättning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
