Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konvokation, i England benämning på ett slags synod eller kyrkoparlament - Konvolut, egentl. något hoprulladt, bundt, paket, omslag - Konvolvulin. Se Jalapa-rot - Konvulsioner. Se Kramp - Konvulsionärer, Fr. Convulsionnaires de S:t Médard, benämning på medlemmarna af en religiös svärmaresekt - Konvulsivisk, krampaktig - Konz (Conz), by i preussiska regeringsområdet Trier (Rhenprovinsen) - Koomrah. Se Hästen - Kooperation, samverkan, samarbete; inom nationalekonomien särskildt vissa artera af ekonomisk samföretag eller affärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
införlifvande med engelska kyrkans och statens konstitution
(af hvilken de visserligen fortfarande bilda en
anomal beståndsdel). Dock vet man, att Canterbury
redan 1283 hade sina rättigheter att bilda
kyrkoparlament erkända, sedan detta ärkestifts
presterskap föregående året vägrat att hörsamma
Edvard I:s kallelse till riksmöte i Northampton. Före
reformationen sammanslogos stundom Canterburys och
Yorks konvokationer till en "nationalkonvokation";
numera fattas besluten i regeln af Canterburys
konvokation, hvarefter Yorks instämmer. 1665
upphäfdes dessa församlingars dittills utöfvade rätt
att bestämma presterskapets bevillning, och
1717–1861 gåfvo de mera sällan några lifstecken ifrån
sig. Deras befogenhet är väsentligen af rådgifvande
art och når numera ej långt utom det dogmatiska
området, medan deremot parlamentet bestämmer öfver
trosartiklarna, liturgien, kyrkans ekonomiska
organisation o. s. v. och kyrkotukten faller
inom råmärket för kyrkorätterna (ecclesiastical
courts). Konvokationerna, som förr inkallades mera
sällan och oregelbundet, äro numera årliga. Sedan
1861 har deras verksamhet varit något lifligare.
Konvolut (af Lat. convolvere, hoprulla), egentl.
något hoprulladt, bundt, paket, omslag.
Konvolvulin. Se Jalapa-rot.
Konvulsioner (Lat. convulsio, kramp). Se Kramp.
Konvulsionärer (Fr. convulsionnaire, en som ofta
får kramp-anfall, af Lat. convulsio, kramp),
Fr. Convulsionnaires de S:t Médard, benämning på
medlemmarna af en religiös svärmaresekt, som 1727
uppstod bland jansenisterna. Konvulsionärerna plägade
infinna sig för att bedja på Frans’ af Paris graf
å Medardus-kyrkogården i Paris (jfr Jansenius). I
synnerhet sedan 1731 inträffade det dervid i regeln,
att de fanatiserade bedjarna föllo i kramp. De
blefvo derigenom, enligt egen utsago, botade från
sjukdomar samt fingo kraft att "profetera" om kyrkans
och statens undergång. 1732 lät konungen tillmura och
bevaka kyrkogården, men konvulsionärerna skaffade sig
jordklimpar från helgonets graf för att fortfarande
framkalla de underbara verkningarna. Följande året
hotades de med fängelsestraff, men rörelsen upphörde
blott småningom. Äfven hos andra religiösa partier,
såsom qväkare, dansarna i 14:de årh., metodisterna
o. s. v., hafva liknande konvulsiviska anfall
visat sig.
Konvulsivisk (af Lat. convulsio, kramp), krampaktig,
som åtföljes af konvulsioner eller företer likartade
symtom med krampanfall.
Konz (Conz), by i preussiska regeringsområdet Trier
(Rhenprovinsen), s. om Trier, vid Saar, öfver hvilken
går en väl bibehållen bro från romaretiden. Der vann
den kejserlige generalen hertig Karl af Lothringen
d. 11 Aug. 1675 en seger öfver franske marskalken
Créqui.
Koomrah. Se Hästen.
Kooperation (Lat. cooperatio), samverkan, samarbete;
inom nationalekonomien särskildt vissa arter af
ekonomiska samföretag eller affärer, som bedrifvas
för ett vanligen större, antal personers, kooperativa
föreningars, gemensamma
räkning. Det gemensamma kännetecknet för de olika
slag af sådana företag, som falla inom kooperationens
begrepp, är att de alltid afse att företagsvinsten
skall så rättvist som möjligt fördelas bland
alla dem, som företrädesvis bidraga till dess
uppkomst. Detta mål söker man för öfrigt vinna på
olika sätt alltefter de särskilda samföretagens olika
beskaffenhet. Emedan man plägar indela den allmänna
hushållningsverksamheten i produktion, distribution
och konsumtion, så skulle i motsvarighet härtill
äfven de kooperativa föreningarna kunna indelas
i produktionsföreningar, som för medlemmarnas
gemensamma räkning drifva något slags ekonomisk
produktion, distributiva föreningar, hvilkas affär
faller inom handelns (eller bankväsendets) område,
och konsumtionsföreningar, som hafva till uppgift att
till gemensam nytta reglera medlemmarnas förbrukning
af ekonomiska nyttigheter eller produkter. Emellertid
har ordet konsumtionsförening i dagligt tal fått
en skef betydelse, så att dermed förstås hvad
som vetenskapligt riktigt borde heta kooperativt
handelsbolag. Dessutom kan någon skarp gräns svårligen
uppdragas mellan de nyssnämnda tre hufvudarterna af
kooperativa föreningar, enär sådana finnas, som nästan
lika riktigt skulle kunna hänföras till hvilkendera
hufvudarten som hälst (t. ex. kooperativa byggnads-
eller bostadsföreningar). Stundom är skilnaden också
nästan omärklig mellan kooperativa föreningar och
vissa andra ekonomiska samföretag, som vanligen icke
pläga betecknas såsom kooperativa, t. ex. aktiebolag
eller öppna bolag mellan ett inskränkt antal personer,
som alla medelst både arbete och kapital medverka
i affären.
Trots dessa omständigheter måste dock erkännas,
att den kooperativa rörelse, som sedan ett antal år
tillbaka gör sig gällande inom de flesta af nutidens
kulturfolk, utgör en af vårt århundrades märkligaste
företeelser. Ehuru den kooperativa rörelsen ej är
direkt framkallad, men åtminstone starkt påverkad af
Robert Owens, Fouriers m. fl:s socialistiska eller
kommunistiska idéer, så är hon dock alldeles skild
ifrån, ja i visst afseende en fullkomlig motsats
till egentlig socialism och kommunism. Under det
kommunismen går ut på att afskaffa all enskild
eganderätt, och den egentliga socialismen åtminstone
vill upphäfva den enskilda eganderätten till kapital,
afser kooperationen fast mer att göra allt flere
enskilda personer till kapitalister. Men icke dess
mindre utgör kooperativrörelsen en protest mot och
ett försök att inskränka den hittills åtminstone
öfvervägande individualistiskt kapitalistiska
organisationen af den allmänna hushållningen eller
de civiliserade folkens näringslif. Den fördel –
andel i affärsvinsten –, som aktiebolag afse att
bereda sina delegare, vilja fullt principmässigt
organiserade kooperativa föreningar gifva åt
sina medlemmar i mån af dessas medverkan både
såsom tillskjutare af kapital, såsom arbetare i
företaget och såsom affärskunder. (På gränsen till den
egentliga kooperationen står det slags organisation
af affärsföretag, hvarvid arbetarna erhålla, utom sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
