Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konventikel, religiös uppbyggelsesammankomst af okyrklig art. Dylika sammankomster framkallades af pietismen - Konventikelplakatet (se Konventikel). Af farhåga för irrläror och söndring i kyrkligt hänseende såg den svenske lagstiftaren länge med oblida ögon, att statskyrkans medlemmar samlades till andaktsöfningar utan ledning af presterskapet - Konvention, öfverenskommelse, fördrag - Konventionel, vedertagen - Konventualer kallas de munkar och de medlemmar af en andlig riddareorden, hvilka hafva säte och stämma i klosterkonventet - Konvergera, hafva riktning åt hvarandra - Konversabel. Se Konversera - Konversation, Konversationslexikon etc. Se Konversera - Konversatorium (se Konversera), samtalsrum, förening för samtalsöfningar - Konversera, samtala, utbyta tankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oordningar genom dessa s. k. konventiklar, hvarför kyrkans
presterskap i allmänhet uppträdde fientligt emot
dem och sökte förhindra dem. I Sverige började
de förekomma egentligen först under Karl XII:s
regering, men i Finland blefvo redan 1689 trenne
män, presten Ulstadius, magister Schaefer och
studenten Ulhegius, anklagade inför Åbo domkapitel
för "pietistiska villoläror och oordningar" och
satta i fängsligt förvar. 1694 fann sig Karl XI
föranlåten att i ett edikt på tyska förbjuda alla
sina undersåtar i de tyska provinser, som lydde
under Sveriges krona, men i synnerhet prester och
lärare, att anordna "hemliga conventicula". Om den
engelska s. k. Konventikel-akten (Conventicle
act) se England, sp. 555. – Se vidare nästa art.
J. P.
Konventikelplakatet (se Konventikel). Af farhåga
för irrläror och söndring i kyrkligt hänseende
såg den svenske lagstiftaren länge med oblida
ögon, att statskyrkans medlemmar samlades till
andaktsöfningar utan ledning af presterskapet. Den
12 Januari 1726 utfärdades, såsom ett förnyande
och förklarande af förut utkomna förordningar i
ämnet, ett "Kongl. placat och förbud angående
de oloflige sammankomster, hvilka uti enskilte
hus till en särskilt och enkannerlig gudstjensts
förrättande anställas; samt deras straff, som
dermed beträdas". Vid strängt straff förbjödos der
alla sådana enskilda uppbyggelsesammankomster,
som ej kunde hänföras till husandakt. Detta var
det s. k. konventikelplakatet, hvilket under
mer än ett årh. lade ett tryckande band på det
religiösa samlifvet inom statskyrkan. Särskildt blef
denna lagstiftning under en senare tids lifligare
andliga rörelser ytterst förhatlig. Från nästan alla
landsändar ingingo petitioner om konventikelplakatets
afskaffande. Frågan förevar vid flere riksdagar,
men först genom k. förordn. d. 26 Okt. 1858 blef
konventikelplakatet omsider upphäfdt. I denna
förordning stadgades det emellertid, att sammankomster
till gemensamma andaktsöfningar utan ledning af prest
icke finge utan särskildt tillstånd ega rum å tid,
då allmän gudstjenst i församlingen hölles. Detta
förbud bortföll genom nu gällande förordning i ämnet
af d. 11 Dec. 1868. Der föreskrifves allenast, att
sådan sammankomst ej må å allmän gudstjensttid
hållas så nära det ställe, der gudstjensten
förrättas, att denna eller ordningen dervid störes.
J- H-r.
Konvention (Lat. conventio), öfverenskommelse,
fördrag; ett slags internationelt fördrag,
hvarigenom öfverenskommelse mellan två stater
ingås angående rättsliga, politiska eller sociala
inbördes förhållanden, t. ex. angående mynt,
mått och vigt, domars verkställighet, förbrytares
utlemning. Konvention bör skiljas från förbund eller
allians; dermed afses gemensamt politiskt uppträdande
i förhållande till en tredje makt. H. L. R.
Konventionel (af Lat. conventio, öfverenskommelse),
vedertagen, som grundar sig på öfverenskommelse eller
häfd; som håller såg inom de skrankor konvenansen
utstakat; som stadfästs genom tillfälligheter
och beqvämlighetsskäl, icke till följd af någon
inneboende
nödvändighet; som är grundad på en godtycklig och
föråldrad konstsmaks skolmönster; stel, overklig,
stridande mot natur och förnuft.
Konventualer (af konvent; se d. o.) kallas de
munkar och de medlemmar af en andlig riddareorden,
hvilka hafva säte och stämma i klosterkonventet. –
Konventualer benämndes under medeltiden äfven sådana
medlemmar af franciskanorden, som icke förbundo sig
till iakttagande af den hel. Frans’ ursprungliga,
stränga klosterregler, utan antogo dem blott i en
mildrad form, i motsats till observanterna, som
iakttogo de strängare reglerna. Denna indelning af
franciskanerna fick 1416 ett officielt erkännande
af mötet i Konstanz och eger ännu bestånd.
J. P.
Konvergera (af Lat. con, tillsammans, och vergere,
böja sig), hafva riktning åt hvarandra, sträfva
till en gemensam punkt, närma sig till en bestämd
storhet. Mots. Divergera. – I matem. sägas två strålar
eller riktningar konvergera l. vara konvergerande,
om de råkas, då de tillräckligt långt fortsättas. Man
säger stundom äfven, att två linier konvergera,
men detta uttryck har en rimlig mening endast under
förutsättning att linierna representera strålar
eller riktningar. – Konvergens, egenskapen att vara
konvergent eller konvergera. – Konvergens-kriterium,
matem., kallas en formel, med tillhjelp af hvilken man
kan afgöra huruvida serier, produkter och kedjebråk
äro konvergenta eller divergenta. Det enklaste
konvergenskriteriet för en serie
u0, u1, u1 , . . . , un
är
| lim | un+ –––- un | >1 divergent <1 konvergent, |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
