Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstföreningen i Köpenhamn stiftades 1825 på initiativ af justitierådet Fick - Konstföreningen i Stockholm, den första i sitt slag i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har föreningen verkat i synnerhet genom
utgifvande af medlemsblad och genom årlig
utlottning af konstverk. I Århus, Randers, Odense
m. fl. danska städer finnas mindre konstföreningar
med samma syfte som konstföreningen i Köpenhamn.
Ph. W.
Konstföreningen i Stockholm, den första i sitt
slag i Sverige, räknar egentligen sin tillvaro
från d. 14 Jan. 1832, då ett antal konstvänner
och konstnärer sammanträdde i Stockholm för att
bilda en förening "i ändamål att på ett verksamt
sätt och med samfällda bemödanden söka att
befrämja ett allmännare intresse för de bildande
konsterna". Såsom föreningens egentlige stiftare
får man anse grefve A. G. Bielke. Den på detta
sätt bildade föreningen hade sitt första allmänna
sammanträde d. 2 Febr. s. å. Såsom medel för vinnande
af föreningens syfte angifva de äldsta stadgarna 1)
sammanträden af konstälskande och bildade personer
till öfverläggningar i alla artistiska ämnen; 2)
offentliga expositioner af såväl äldre mästares
som nyare konstidkares arbeten; 3) användandet
af inflytande medel företrädesvis till inköp af
lefvande inhemska konstidkares arbeten, hvilka
sedermera genom lottning fördelas mellan medlemmarna,
samt till underlättande af företag i konstväg i
allmänhet. De nämnda sammanträdena fortgingo en tid
lifligt och regelbundet, men hafva nu så godt som
upphört. Genom de förändrade stadgarna af 1869 hafva
inköp och utlottning (bland ledamöterna) af konstverk
blifvit föreningens hufvudsakliga uppgift, hvarjämte
densamma sedan 1868 anordnat en ständig utställning
af företrädesvis lefvande svenska konstnärers
arbeten. – Föreningen höll under de första 20 åren
af sin tillvaro sina sammankomster i "Arfprinsens
palats", der den fått sig en lokal upplåten. Från
1852 till 1868 användes för samma ändamål några
rum i konstakademiens hus. Sistnämnda år inflyttade
föreningen i den lokal i atelierbyggnadsbolagets hus
vid Kungsträdgården, som den ännu disponerar.
Jämte de regelbundet återkommande smärre
utställningarna, som egde rum vid föreningens
sammanträden hvarannan lördags afton, anordnades
under det första årtiondet af föreningens
tillvaro flere väl förberedda och lärorika,
större, offentliga utställningar. Den första af
dessa egde rum redan 1832 och omfattade arbeten ur
alla skolor, likväl med undantag af de svenska,
då ännu foga kända konstnärernas verk. År 1833
anordnades en utställning af 158 alster af de båda
nederländska skolorna. Derefter följde 1835 en
större gravyrutställning samt 1837 en utställning
af de italienska skolornas verk. Föreningens
femte utställning egde rum 1841 och omfattade
äldre och yngre svenska konstnärers verk, en ur
historisk synpunkt synnerligen intressant och
rikhaltig utställning, hvartill något motstycke
knappast förr eller senare kan uppvisas. Samtliga
dessa utställningar voro belysta af efter tidens
måttstock noggranna och väl utarbetade kataloger. De
hafva tvifvelsutan haft en rätt stor betydelse för
utbildandet af opinionen i fråga om
nödvändigheten af ett nationalmuseum. Under det långa
tidskedet 1841–1869 var föreningens verksamhet föga
liflig. Men sedan föreningen 1868 erhållit ny lokal,
började, vid sidan af den fortgående expositionen
af lefvande konstnärers arbeten, å nyo de historiska
utställningarna. Sålunda exponerades 1869 i två serier
137 svenska konstverk från perioden 1800–1850. Arbeten
af den gustavianska tidens konstnärer utställdes,
likaledes i två serier, 1870. Derefter följde, 1871
och 1874, utställningar af verk af frihetstidens
konst. Utförliga förteckningar med rikhaltiga
och värdefulla biografiska och konsthistoriska
upplysningar hafva blifvit offentliggjorda öfver de
tre sistnämnda årens utställningar. En utställning
af intresse var den af Edvard Berghs efterlemnade
arbeten, 1881, med en särskild omsorgsfull
förteckning. – Bland öfriga smärre utställningar af
mera tillfällig art kunna nämnas en af aqvareller af
Egron Lundgren, 1870, samt en aqvarell-exposition,
1880, omfattande åtskilliga utländska arbeten.
Antalet af de konstverk, som blifvit inköpta
och genom lottning fördelade mellan medlemmarna,
uppgår för 50-års perioden 1832–1881 till 3,288, af
hvilka flertalet utgöres af oljemålningar. Under de
äldre åren förekommo äfven handteckningar i ett ej
obetydligt antal, sedermera ej få aqvareller. Jämväl
alster af den grafiska konsten, planschverk
o. d., af svenska konstnärer hafva stundom blifvit
inköpta. Skulpturverkens antal har deremot ständigt
varit ringa. De flesta, om icke alla, samtida svenska
konstnärer torde vara representerade bland de inköpta
arbetena. Antalet af dessa konstverk utgjorde under
den första 5-årsperioden (1832–1836) 340, till ett
sammanlagdt värde af 29,993 kr. och ett medelvärde
af kr. 88: 21, samt under 5-årsperioden 1877–1881
405, till ett sammanlagdt värde af kr. 119,725 med
ett medelvärde för hvarje konstverk af kr. 295:
61. Medeltalet konstverk för hvarje år utgör
således under första 5-årsperioden 68, under den
sistnämnda 81. På år 1882 komma 79 konstverk, till ett
sammanlagdt värde af 23,875 kr., på år 1883 61, till
ett värde af 24,335 kr. Sammanlagda inköpssummorna
för åren 1832–1881 uppgå till kr. 638,194. Sedan
år 1869 har ett maximum varit årligen bestämdt för
det högsta inköpet: till en början 1,000 kr., sedan
1873 1,200, så 1,500 och f. n. (1884) 2,000. – Till
föreningens verksamhet höra vidare beställningar af
s. k. "föreningsblad", som tid efter annan blifvit
utdelade till föreningens samtlige medlemmar. Dessa
föreningsblad äro till antalet 11, de 8 första
litografier af J. Cardon (6), 0. Cardon (1) samt
J. H. Strömer (1) efter kompositioner af Sandberg
(3), Ekman (1), Wickenberg (1), Fahlcrantz (1),
Stack (1) och Amalia Lindegren (1), de tre sista
originaletsningar af G. von Rosen (2) och A. H. Hägg
(1).
Föreningens styrelse har alltifrån dess
stiftelse utöfvats af fem personer, bland dem
en ordförande, en skattmästare och, till 1869, en
sekreterare. Sekreteraregöromålen hafva sedan denna
tid, jämte åtskilliga andra göromål af administrativ
och ekonomisk art, uppdragits åt en af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
