Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 1175-1176 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongress-Polen ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Omloppstiden för en konisk pendel är alltså lika
med dubbla svängningstiden för en enkel pendel af
längden l Cos α, eller af samma längd som konens
axel. – 3. Konisk projektion. Se Projektion. –
4. Konisk sektion l. kägelsnitt, matem., kallas
afskärningslinien

Fig. 1.

mellan ett plan och en kon med cirkulär
bas. Alltefter planets läge i förhållande till
konen blir den koniska sektionen en ellips, parabel
eller hyperbel (se fig. 1); den förstnämnda
linien öfvergår i ett särskildt fall till en
cirkel, den sistnämnda åter till två rata linier

Fig. 2.

(se fig. 2). De koniska sektionerna uppfunnos,
enligt Eratosthenes och Geminos, af Menaichmos, en
af Platons lärjungar. Menaichmos lät konen vara rät
och det skärande planet vinkelrätt mot en af konens
sidor samt erhöll derigenom en ellips, parabel eller
hyperbel, alltefter som konens vinkel var spetsig,
rät eller trubbig. Teorien utvecklades vidare af
Archimedes och särskildt af Apollonios, hvilken åt
detta ämne egnade en afhandling i åtta böcker. Han
visade, att alla koniska sektioner kunna erhållas af
en enda kon, införde de nu brukliga namnen ellips,
parabel och hyperbel samt härledde dessa krokliniers
vigtigaste egenskaper på ett särdeles uttömmande
och elegant sätt. Efter den analytiska geometriens
upptäckt hafva de koniska sektionerna blifvit
studerade från en annan synpunkt, nämligen såsom
kroklinier, hvilkas eqvationer äro af andra graden,
och numera definierar man sällan ellipsen, parabeln
och hyperbeln såsom koniska sektioner, utan utgår
vid definitionen från helt andra egenskaper. Jfr
Ellips, Hyperbel, Parabel. – 5. Konisk yta, matem.,
kallas en yta, som uppstår, om en rät linie glider
utefter en gifven kurva och på samma gång alltid går
genom en gifven punkt, som icke ligger i kurvans
plan. Kurvan kallas den koniska ytans direktris,
punkten dess spets och den rörliga linien dess
generatris. 1. 2. L. A. F.         4. 5. G. E.

Konitz, stad i preussiska regeringsområdet
Marienwerder (Westpreussen), vid preussiska
östbanan. 9,096 innev. (1880), deraf mer än 3,000
katoliker. Jerngjuterier, ullspinneri. Under Karl
X Gustafs polska krig vunno svenskarna under Rutger
von Ascheberg d. 23 Dec. 1656 vid K. en seger öfver
den polske fältherren Czarniecki.

Konjak l. Cognac (Fr. eau-de-vie, esprit
troissix;
Eng. brandy; T. franzbranntwein). 1. Tekn.,
det efter staden Cognac i Frankrike uppkallade
drufbränvinet, som består af ur vin destillerad
alkohol, utspädd med en lika volym vatten; benämning
på konstgjorda spritblandningar, afsedda att
efterlikna den nämnda, äkta konjakens smak

och arom. – Konjak beredes förnämligast i Frankrike,
men äfven i Spanien, Portugal och andra vinodlande
land. Äkta fransk konjak framställes ur lätta
vinsorter; de hvita föredragas dervid afgjordt framför
de röda. För att lämpligen förarbetas till konjak
bör vinet vara stadt i ett visst jäsnings-stadium,
så att destillatet må få den rätta doften. Äkta konjak
innehåller vinets "bouquet" i koncentrerad form och
har derför en utsökt mild smak och fin doft. Denna
härrör från den för vin egendomliga sammansatta
eter-art (Fr. éther oenanthique; stundom ordagrant
försvenskadt till "vinblomme-eter"), som jämte
ättik-eter innehålles upplöst i destillatet. All äkta
konjak är ursprungligen färglös, men blir ljusgul
derigenom att den får ligga på ekkärl; detta är
äfven orsaken till dess garfsyrehalt. (De vanliga
försöken att pröfva konjaks äkthet genom tillsats
af jernvitriol o. d., hvarigenom den garfsyrehaltiga
konjaken färgas svart, bevisa ingenting, ty hvilken
spritblandning som hälst kan ju upptaga garfämne,
om den får "stå och dra" på ekspån.) Betydligt gröfre
och billigare än den af vin beredda konjaken är den
vara, som destilleras ur bottenfällningen (drägg,
vinsten, grums) vid vinets jäsning samt ur återstoden
af de pressade drufskalen. Till följd af sin starka
finkelhalt har sådan konjak en mera kärf, långt mindre
angenäm smak. – Den ojämförligt största delen af den
konjak, som kommer i handeln, är dock en ännu mycket
sämre, förfalskad produkt, som utgöres af renadt
sädes- eller potatesbränvin med tillsats af aromatiska
oljor (såsom enant-eter, den ur kokosolja dragna
s. k. konjaksessensen o. s. v.) och färgas med brändt
socker. Stundom består den af en blandning af bränvin
och t. ex. vinsten, sönderstötta, russin, litet
vinättika och en smula god konjak, katechu-garfsyra
och brändt socker. Tillverkningssätten utgöra i
allmänhet fabrikshemligheter. – Champagne-konjak
destilleras ur champagnevinets bottenfällning. Jfr
Alkohol och Armagnac. – För de qvantiteter konjak
på fat, som under åren 1879–83 förtullats i Sverige
dels direkt, dels från nederlag eller transitupplag,
meddelas följande siffror, hvilka anses motsvara den
verkliga förbrukningen:

liter à 50 proc, vid + 15° C.
	1879	1880	1881	1882	1883
fransk	1,702,076	1,479,668	1,624,450	1,336,190	1,218,115
ej fransk	16,778	16,508	9,306	32,024	28,421

2. Med. Konjak är såsom läkemedel mycket brukad och
än mer missbrukad. Dess stora alkoholhalt (omkr. 50
proc.) samt närvaron af enant-eter göra densamma
till ett kraftigt stimulans för nervsystemet, hvars
verkan dock är tämligen snart öfvergående, hvarefter,
i synnerhet om dosen varit något stor och medlet
ofta begagnadt, följa nedsättning i nervsystemet och
slapphet. Emellertid gör konjak (liksom ett starkare
vin) utmärkt gagn för tillfället vid hotande kollaps
(uttömning af krafterna) under långvariga sjukdomar
(tyfus och tyfoidfeber m. fl.). Vispad tillsammans
med ägg-gula och socker, tjenar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>