Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kondrodit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har länge gifvit detta namn åt svulster af olika
natur och indelat dem i spetsiga (Lat. condylomata
acuminata) och platta eller breda kondylomer
(c. plata, c. lata). De senare anses numera allmänt
vara af syfilitisk beskaffenhet och kallas vanligen
mukösa papler. Det spetsiga kondylomet, eller,
såsom det också på grund af sin form och utveckling
ur hudens papillarlager ofta kallas, papillomet, är
en vårtformig, å ytan vanligen ojämn och knottrig,
än stjelkad, än på bred bas sittande utväxt af
mycket olika form och storlek. Under mikroskopet
visar sig detsamma bestå af en än ansenligare, än
svagare bindväfsstomme, hvaruti mer eller mindre
rikliga blodkärl förlöpa, och som täckes af ett
vanligen betydligt epidermis- eller öfverhudslager.
E. Ö-n.
Konevits kloster, hörande till Pyhäjärvi socken
i finska Karelen, är beläget på en ö i Ladoga, 5
km. från fasta landet. Ön, i bredd 3 och i omkrets
15 km., är oländig och ofruktbar. Klostret skall
hafva blifvit anlagdt 1393 af Arseni från Novgorod,
som dog 1444. Under Johan III:s krig med Ryssland
ödelades klostret 1577 och förblef öde till freden
i Teusina, 1595. Då kriget förnyades under Karl
IX, flydde klostrets innevånare för andra gången
till Novgorod, hvarefter det var öfvergifvet
i 106 år. 1716 återupprättades det, men var
föga betydande intill 1760, då det af kejsarinnan
Elisabet emottog dyrbara skänker. Klosterbyggnaden är
belägen på sydvestra stranden af ön och uppförd
af sten, med tvänne våningar. Under senare
tider har klostrets anseende varit i nedgående.
M. G. S.
Konewka, Paul, tysk silhuettmålare, f. i Greifswald
1841, d. i Berlin 1871, ingick först i Drakes atelier
i Berlin för att utbilda sig till bildhuggare. Men
då han sjelf snart insåg sin begåfning för måleri,
utbytte han denna atelier mot målaren Adolf Menzels,
och der utvecklade han den fina iakttagelseförmåga
samt inhemtade den säkra teckning, som sedan
utmärkte hans konst. Han kom tidigt in på den
framställningsart, för hvilken han hade en rent
uteslutande begåfning, nämligen silhuetten. Han hade
nämligen en märkvärdigt skicklig hand och klippte
ofta i vänners närvaro, ibland t. o. m. utan att se på
arbetet, ur papper svarta skuggbilder, hvilka väckte
allmän förvåning. Men snart utbytte han saxen mot
pensel och ritstift samt vände sig till mera betydande
ämnen. År 1864 utkom hans första större verk, en lång
frisartad komposition, Promenad utanför stadsporten,
efter den bekanta scenen ur "Faust", humoristiskt
och friskt uppfattad samt utförd med den finaste
iakttagelse af konturen. Dernäst kommo 12 blad till
Faust, utmärkta ej blott för humor, som ligger lättare
för denna konstart, utan äfven för ädelt behag och
sublimt patos. Der märker man särskildt den utsökta
förmåga i användningen af passande dekoration till
mark åt figurerna, som sedan alltjämt utgjorde en af
K:s starkaste sidor. Ett ännu lyckligare grepp var det
att illustrera Midsommarnattsdrömmen af Shakspeare,
der de humoristiska och fantastiska elementen äro
öfvervägande, och i dessa framställningar nådde väl
konstnären också spetsen. Till dessa arbeten kommo
sedermera några Bilderark och en barnbok, Svarte
Peter, som i sitt slag är högst lyckad. Efter K:s
förtidiga död utgåfvos Schattenbilder, som också
var en barnbok, samt Falstaff und seine gesellen,
der konstnären ännu en gång visade hvad han kunde
åstadkomma med Shakspeares humoristiska figurer. Flere
bland de nämnda verken äro utgifna äfven i Sverige.
C. R. N.
Konfederation (af Lat. confoederare, förena genom
förbund), förbund, förening; statsförening, inom
hvilken de olika staterna bibehålla sin suveränitet,
till skilnad från federation (se d. o. och
Statsförbund). – I Polens historia betecknas med
namnet konfederationer de föreningar, som under
senare hälften af 1600-talet och i synnerhet under
1700-talet tidt och ofta ingingos af medlemmar af
adeln i ett eller annat politiskt syfte, och af
hvilka flere blefvo af stor betydelse för det polska
rikets öden. Om en sådan förening omfattade adeln
i hela landet, kallades den generalkonfederation
och fick statsärendenas afgörande i sin hand;
konungen sjelf ställde sig stundom i spetsen för
densamma. Utmärkande för dessa konfederationer var
att deltagarna handlade å sina personliga vägnar och
att besluten blefvo gällande på grund af vanlig,
enkel röstöfvervigt. Genom dessa omständigheter
möjliggjordes ett hastigt och bestämdt resultat
af öfverläggningarna, hvaremot riksdagarnas
verksamhet förlamades genom instruktioner, som bundo
landskapsombuden, och genom användning af det ryktbara
"liberum veto". Märkligast äro generalkonfederationen
i Radom (1767) samt konfederationerna i Bar (1768)
och Targowiza (1792). – Konfedererade, förbundna;
deltagare i en konfederation; under inbördes kriget
i Nord-Amerika 1861–65 namn på sydstaterna, med
anledning af deras beslut att under full skilsmässa
från de "federerade" nordstaterna sinsemellan bilda
en "konfederation".
Konfekt l. konfityrer (Ital. confetto, Fr. confitures,
af Lat. conficere, göra färdig, laga till),
sockerbakverk, smärre om hvarandra blandade
konditoriprodukter, i hvilka socker, mandelmassa,
mandlar, syltade frukter, fruktsaft, stärkelse och
färgämnen ingå såsom hufvudbeståndsdelar. De yppersta
konfektvaror tillverkas i Frankrike. Jfr Confetti.
Konfektion (af Lat. conficere, fullborda), uppsättning
l. lager af färdigsydda kläder.
Konferens (se Konferera), öfverläggning, rådplägning;
ett sammanträde, vanligen mellan utsedda deputerade,
för rådplägning öfver någon gemensam angelägenhet;
sammanfattningen af alla de i ett sådant sammanträde
deltagande. Ordet förekommer mest i det diplomatiska
och det pedagogiska språket. Diplomater sammanträda
till konferenser i och för politiska frågors
behandling (jfr Kongress). Lärare sammanträda till
konferenser för att uppgöra undervisningsplan eller
rådslå om frågor, som röra skolan. Ordet nyttjas
äfven i det kyrkliga språket. "Brödraunitetens äldstes
konferens" kallas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
