Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommunikant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
längre än sju år. – Sorbons exempel följdes inom kort
af andra, mest andliga, hvilka skänkte grundkapital
eller räntor till upprättande af nya studenthem. Alla
dessa voro belägna på Montagne S:te Geneviève och
trakten deromkring (den tidens "Quartier latin")
samt inrättade på ungefär enahanda sätt. De flesta
inneslöto i sig tvänne kollegier (colléges), ett
för verldsliga och ett för teologie studerande. De
senare, som alltid utgjorde minoriteten, rekryterades
bland de förre. Hvarje kommunitist erhöll till
sitt underhåll en viss veckopenning, kallad bourse
(hvaraf boursier, medlem af ett kommunitet), uppgående
till 3–4 parisiska sous. Studierna och disciplinen
inom kommuniteten, hvilka såsom regel utgjordes af
studenter från en och samma provins, öfvervakades af
en studieledare (magister bursarum), och de ekonomiska
angelägenheterna handhades af en procureur, bägge
utsedda af pensionärerna. Alla, lärare som lärjungar,
hade gemensamt bord inom kommunitetet, dit de jämväl
kunde på egen bekostnad införa främlingar. Under tiden
1200–1500 grundades i Paris 50 kollegier. Antalet
medlemmar är säkert kändt endast för 35, hvilka hade
anslag till 680 platser. Det talrikaste bland dessa
kommunitet var det af kardinal Le Moine inrättade,
hvilket herbergerade ända till hundra studenter. De
flesta af dessa studenthem grundades under förra
hälften af 1400-talet inom en tidrymd af 40 år,
en tid, då det var, så att säga, en modesak att
göra sig odödlig på detta område. Ifvern svalnade
emellertid småningom och utslocknade alldeles i
16:de årh. I olikhet med förhållandet inom de öfriga
kommuniteten kom någon infödingsrätt ej i betraktande
i fråga om Sorbonne (detta stod nämligen öppet för
hela Europa) och Collége de Navarre (hvars 20 platser
stodo hvarje fransman till buds), hvilka derför också
öfverlefde alla de andra. Ekonomiskt och moraliskt
förfall började hemsöka det ena efter det andra
af dessa en gång så fruktbärande hem. Kommuniteten
skuldsatte sig alltmera, hvarför medlemmarnas antal
tid efter annan måste inskränkas. Den inspektion,
som det ålåg hvarje nation att utöfva gent emot
sina kommunitet, blef i sjelfva verket så godt som
ingen. Under den allmänna aftyningen var det endast
Sorbonne och Navarrakollegiet, som höllo sig vid
lif, hufvudsakligen af det skäl att de hade friare
reglementen och framförallt att de stodo under
omedelbar kontroll af offentliga myndigheter. Också
utgingo från dessa tvänne anstalter de ypperste lärare
Parisuniversitetets teologiska fakultet räknat inom
sig. Se vidare Collegium.
Vid Upsala universitet fanns i äldre tider ett
kommunitet. Några veckor efter det gamla lärosätets
återupprättande (Aug. 1593) utfärdades af hertig Karl
ett bref om inrättande af en sådan anstalt, afsedd för
40 fattiga studenter, ett påbud, som bekräftades genom
universitetsprivilegierna af d. 15 Mars 1595. Nämnda
studentherberge, i hvilket alumnerna erhöllo bostad,
föda och kläder, skulle inrättas efter mönster af
dem som under medeltiden grundats
i Paris till förmån för studerande svenskar (se
Främlingskollegier). Till underhåll anslogos tionden
af 19 socknar samt kronohemmanet Vårdsätra. Under
den följande tidens ekonomiska betryck utgick
anslaget långt ifrån ordentligt, hvaraf följden
blef att kommunitetet en tid bortåt var stadt i
förfall. 1597 upprättades det åter, men denna gång
för endast 12 personer, en siffra, som senare ökades
(under de första åren af 1600-talet vexlade den mellan
28 och 36). Karl IX stadgade 1604, att å kommunitetet
skulle underhållas ända till 100 studenter, hvilka
vid inträdet hade att erlägga 40 mark (10 daler)
och dessutom 1 mark i veckan. Ovisst är emellertid
huruvida detta stadgande någonsin tillämpades. Säkert
är deremot, att kommunitetets tillvaro icke blef i
någon mån tryggare, hvartill man kan sluta deraf att
klagomålen öfver missförhållandena derinom blefvo allt
talrikare. Kom så Gustaf II Adolf, hvilken städse
hade universitetets förkofran i åtanke. Samtidigt
med de s. k. gustavianska arfvegodsens öfverlåtande
på universitetet (1624) bragte han ordning äfven i
kommunitetet. Der skulle då, enligt hans förordnande,
100 studenter (60 teologie och 40 verldsliga)
underhållas medelst ett anslag af 3,250 daler,
hvartill kom en personlig afgift af 8 öre i veckan af
hvarje alumn. Rörande kommunitetets läge är ej mycket
med visshet kändt. Enligt stiftelsebrefvet af 1593
skulle det förläggas å den af domprosten Andreas
And till universitetet skänkta "Studenteholmen"
(nu Qvarnholmen), hvarförutom till bostäder åt
alumnerna skulle upplåtas så många af domkyrkans
hus, som ej behöfdes för professorerna. Det
är emellertid tvifvel underkastadt huruvida
ett kommunitetshus någonsin varit uppfördt på
Studentholmen. Deremot omnämnes i handlingar ett
sådant beläget på en plats, motsvarande nedre delen
af nuv. universitetsbyggnadens tomt (emellan S:t
Eriks torg, S:t Larsgatan och Jernbrogatan), utan
att någon flyttning dit på något ställe omnämnes. Af
ännu bevarade räkenskaper kan man få en inblick i
kommunitetets hemlif. Utspisningen synes tidtals hafva
varit mycket otillfredsställande. Spismästaren riktade
sig på studenternas bekostnad, men kom det oaktadt
emellanåt på balans. Det ständiga krigstillståndet
inom inrättningen bidrog i hög grad att demoralisera
denna. Konsistorium hemsöktes med ständiga klagomål
(under en tid af 12 år höllos 47 konsistorier endast
och allenast om saker, som rörde kommunitetet), och
följden blef till sist kommunitetets upphäfvande,
d. 13 Sept. 1637. Dess anslag öfverflyttades samtidigt
till stipendiestaten, hvilken derigenom växte från
2,100 till 6,000 daler. – Ett slags kommunitet
i våra dagar är den s. k. Fjellstedtska skolan
(se d. o.) i Upsala, inom hvilken lärjungarna
erhålla såväl bostad och föda som undervisning. –
Om "Kommunitetet" i Köpenhamn, se nästa art.
R. G.
Kommunitetet (se föreg. art.), stiftelse i Köpenhamn,
hvilken har till ändamål att understödja fattiga
studenter, grundlades 1569 af konung Fredrik II,
som till densamma skänkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
