Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komiterade för tryckfrihetens vård, eller i dagligt tal, tryckfrihetskomitén - Komitier. Se Comitia - Komma, plur. kommata. 1. Gramm., ett skiljetecken - Komma. 2. Musikt., den matematiska differensen mellan de minsta intervallförhållandena - Kommagene, i forntiden den nordligaste provinsen i Syrien - Kommandement, befästningsk., skilnad i eldhöjd mellan ett inre och ett yttre fästningsverk - Kommanditbolag, jur., ett bolag, i hvilket en eller flere delegare äro personligen ansvariga för bolagets förbindelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frihet, sådan den till sin princip borde upprätthållas. I
den lag härom, som enligt R. F. § 86 skulle gifvas
för att bevara allmänt lugn utan att återhålla
allmän upplysning, och hvilken enligt R. F. §
85 skulle vara en af rikets grundlagar, blefvo
åt tryckfrihetskomiterade särskilda åligganden
gifna. I det memorial, som konstitutionsutskottet
d. 29 Nov. 1809 af gaf med förelag till
tryckfrihetsförordning, förklarade utskottet det
tillhöra tryckfrihetslagen att sörja för skrifters
och anklagades oveldiga och rättvisa bedömande. Med
afseende på det brydsamma i utstakandet af gränsen,
då framställningssättet ifrån att kunna fördragas
öfvergår till otillbörlighet och vidare mångfaldiga
gradationer igenom ända till grof brottslighet,
säger sig utskottet hafva funnit det öfverstiga dess
förmåga att alldeles tillstänga det vidsträckta fältet
för utöfningen af menniskans såväl goda som elaka
egenskaper, som förefinnas i domarens pröfningsrätt,
och derför föreslagit, att tryckfrihetskomitén måtte
få rättighet att vid förekommande frågor om åtalade
tryckfrihetsmål afgifva yttranden till den domstol,
som fått sig uppdraget att, då brottet ej var af
ringare art, till definitivt afgörande företaga
målet, nämligen Svea hofrätt. I öfverensstämmelse
dermed lemnade den tryckfrihetsförordning, som
under vårt nuvarande statsskick först utfärdades,
d. 9 Mars 1810, åt tryckfrihetskomiterade jämte den
befattning med qvarstadsfrågors pröfning, hvilken
ännu åligger dem, äfven uppdraget att yttra sig
i fråga om ansvar. Enligt samma T. F. § 5 skulle
tryckfrihetsmål så behandlas att, då förbrytelse egt
rum, boktryckare skulle instämmas till vederbörande
underrätt i stad, hvarunder tryckeriet hörde. Sedan
underrätt i hufvudsaken fulländat sin undersökning,
skulle protokollet deröfver jämte rättens utlåtande
öfver målet i de fall, då underrätts utslag
enligt lag bör följa, genast insändas till Svea
hofrätt. Hofrätten hade då att af tryckfrihetskomitén
infordra betänkande, som borde innehålla motiveradt
utlåtande såväl om ansvar för skriftens utgifvande
skulle ega rum som om upplagan borde seqvestreras och
till utspridande förbjudas, samt dessutom innefatta
yttrande derom huruvida uppgift om författarens namn
borde kunna åläggas boktryckaren. Denna uppgift finge
nämligen ej fordras annanstädes än hos hofrätten och
skulle vid intet annat tillfälle kunna anbefallas,
än då hofrätten efter målets utredande fann detta
vara af urbota beskaffenhet, eller boktryckaren
pröfvades ega så ringa förmögenhet, att böterna, då
de öfverstege 16 rdr 32 sk. bko, måste förvandlas i
fängelsestraff. Skulle hofrättens dom skilja sig från
tryckfrihetskomiténs yttrande, finge den icke gå i
verkställighet, utan borde hänskjutas till Högsta
domstolens afgörande; och egde justitieombudsmannen
att efter erhållen underrättelse, då sådant mål till
öfverläggning förekom, dervid närvara, hvarefter honom
ålåge att genast befordra Högsta domstolens protokoll
och utslag i målet till trycket på allmän bekostnad,
i händelse enskild förläggare ej erhölles. I den nya
tryckfrihetsförordningen af d. 16 Juli 1812, sådan den efter införandet
af jury i tryckfrihetsmål blifvit närmare bestämd år
1815, fick underrätt sig uppdraget ej allenast att
anställa ransakning, utan äfven att gifva utslag i
saken, hvarefter underställning under hofrättens
pröfning skulle ske. Till följd deraf upphäfdes
bestämmelserna om Svea hofrätt såsom den enda domstol
i tryckfrihetsmål samt dermed förbundna skyldighet
för tryckfrihetskomitén att afgifva yttrande i fråga
om ansvar för tryckfrihetsbrott. Tryckfrihetskomiténs
befattning med tryckfrihetsmål inskränktes till att
till vederbörande hofrätt afgifva yttrande i fråga om
qvarstad, då fråga derom först hos domstol blifvit
yrkad af allmän åklagare, och dervid har det sedan
förblifvit.
– Tryckfrihetskomitén har sålunda genom de garantier
för en fullständig tryckfrihet, hvilka, i synnerhet
sedan indragningsmakten blifvit afskaffad,
förefinnas i nu gällande tryckfrihetsförordning,
blifvit alldeles betydelselös, hälst som R. F. §
108 ej ålägger tryckfrihetskomiterade att,
derest någon författare eller boktryckare före
tryckningen till dem öfverlemnar skrift, uttala
en bestämd mening om skriftens beskaffenhet, utan
blott stadgar, att ansvaret åligger komitén, om
densamma i sitt utlåtande förklarar, att skriften
må tryckas. Komitén har således i sin makt att
genom obestämda yttrandens afgifvande freda
sig från ansvar och sålunda lemna den,
som begär dess yttrande, utan närmare besked.
H. L. R.
Komitier. Se Comitia.
Komma, plur. kommata (Grek.; egentl. det afhuggna,
inskärning, smärre del af en period, af koptein,
slå, af hugga). 1. Gramm., ett skiljetecken (,),
hvilket utmärker de minsta uppehållen för tanken
(och rösten) vid läsandet (och uppläsandet) af en
skrift. Kommata brukas i de moderna språken för att
åtskilja sam- och underordnade satser, sammandragna
och förkortade satser, inskjutna anföringsord äfvensom
tilltal i vokativ, delvis äfven adverbial o. s. v.
– Kommatera, förse med vederbörliga skiljetecken. –
2. Musikt., den matematiska differensen
mellan de minsta intervallförhållandena. Det
didymiska l. syntoniska kommat är förhållandet
81 : 80, eller skilnaden mellan den stora och den
lilla heltonen (9/8 : 10/9). Det pythagoreiska
kommat är förhållandet 531441 : 524288, eller
den differens, med hvilken sex stora heltoner
öfverskjuta oktaven. 2. A. L.
Kommagene (Grek. Kommagene), i forntiden den
nordligaste provinsen i Syrien, mellan Eufrat och
Amanos-berget (Alma Dag). Provinsens hufvudstad var
Samosata (nu Samsat) vid Eufrat.
Kommandement (Fr. commandement), befästningsk.,
skilnad i eldhöjd mellan ett inre (högre) och ett
yttre (lägre) fästningsverk. G. U.
Kommanditbolag (Fr. société en commandite, af
Lat. commendare, anförtro), jur., ett bolag, i
hvilket en eller flere delegare (aktiva l. namngifna
bolagsmän, "komplementärer") äro personligen ansvariga
för bolagets förbindelser, men de öfriga (passiva
l. icke namngifna bolagsmän, "kommanditärer") svara
endast med sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
