- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1053-1054

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolonial-departementet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(bataljonskolonn, kompanikolonn o. s. v.), dels efter den
afdelning, som utgör deras front (plutonskolonn,
troppkolonn, kanonkolonn o. s. v.), och slutligen
med godtyckliga benämningar, ofta syftande på deras
bestämmelse (dubbelkolonn, anfallskolonn, reservkolonn
o. s. v.). Om afståndet mellan afdelningarna är
lika stort som dessas frontlängd, kallas kolonnen
öppen; äro de mindre, blir den sluten. Har högra
afdelningen teten, benämnes kolonnen höger
afmarscherad,
eljest venster afmarscherad
l. midtkolonn. Alltefter det med kolonnerna afsedda
ändamålet skiljer man mellan marschkolonner, afsedda
för truppernas förflyttning, såsom flank-marsch-
eller halftropps-(sektions-)kolonn vid infanteriet,
marsch i fil (med 2, 3 eller 4) vid kavalleriet och
kanonkolonn vid artilleriet, manöverkolonner, hvilka
äro så valda, att trupperna på ett beqvämt sätt kunna
uppställas och flyttas på slagfältet, innan de sättas
in i sjelfva striden, och stridskolonner, som numera
sällan förekomma, då trupperna i sjelfva striden
måste intaga utbredd uppställning. För att underlätta
den vigtiga öfvergången från kolonn till linie,
nyttjar man numera mycket formeringen i kolonnlinie,
d. v. s. flere kolonner, uppställda bredvid hvarandra
med vissa mellanrum. Om dessa mellanrum äro så stora,
att kolonnerna kunna utvecklas till linie, kallas
kolonnlinien "öppen"; äro de mindre, benämnes den
"sluten". 1. Upk. 2. C. O. N.

Kolonnad (Fr. colonnade), en räcka af kolonner. Då ett
tak uppbäres af en kolonnräcka och en parallelt
med denna löpande mur, t. ex. i de grekiska
peripteraltemplen, eller af två eller flere
kolonnräckor, uppkommer en täckt, åt sidorna
öppen gång. Äfven denna gång kallas kolonnad.
Upk.

Kolonnbro, krigsv., en för alla vapenslag afsedd bro,
slagen i fält af medförd krigsbryggemateriel eller
på platsen hopsamlad s. k. nödfallsmateriel. Den
måste ega en bredd af 3 m. samt styrka och
bärighet, beräknade såväl för artilleriets
tyngsta fordon som för infanteri i stark trängsel.
O. A. B.

Kolonnlinie. Se Kolonn 2.

Kolonnordning. Se Pelareordning.

Kolonntaktik, krigsv., kallas ofta den under franska
revolutionens krig antagna formeringen för striden
i kolonner, i motsats till den förut brukliga
s. k. lineartaktiken, i hvilken alla afdelningar
stredo, uppställda i linie. C. O. N.

Kolonnväg, krigsv., en för alla vapenslag användbar,
vanligen under krigets lopp anlagd väg, afsedd att
förmedla samfärdseln mellan tvänne militäriskt
vigtiga orter. Den bör ega en bredd af 6 m. och
icke hafva brantare backar än 1 : 20 eller
undantagsvis på kortare sträckor 1 : 12 samt i
öfrigt hafva samma egenskaper som en god landsväg.
O. A. B.

Koloqvint, Fructus colocynthidis, farmak.,
med.,
frukten af Citrullus colocynthis (se
Citrullus). Den är klotrund, af ett vanligt äpples
storlek (5–8 cm. i tvärlinie), med gulaktigt, glatt,
fast, men tunnt och sprödt skal, som hos den i Sverige
officinella drogen, pulpa colocynthidum, skall vara
borttaget. Frukten är ett

slags bär ("gurkfrukt"), som är deladt i sex rum
och innehåller en mängd platta, trubbkantiga,
äggrunda frön, fästa å hvita, tjocka, svampiga
fröfästen. Drogen koloqvint består sålunda af mer och
mindre hela eller sönderkrossade, lätta, hvita bollar,
bildade af en svampig, mjuk, torr

illustration placeholder


massa, som i midten har ett trestråligt tomrum,
omgifvet af sex mindre, något gulaktiga, med frön
fyllda håligheter. Innan drogen får användas, skola
fröna bortrensas. Den qvarvarande koloqvint-pulpan
är mycket svår att pulverisera. Lukt saknas,
men smaken är ytterst bitter. Koloqvint erhålles
mest och bäst från östra Medelhafstrakterna, men
äfven från Spanien, Marokko och Ostindien; den,
som kommer från de sistnämnda landen, är likväl icke
antaglig i Sverige, emedan den är antingen illa eller
alls icke skalad. Genom sin halt af kolocynthin,
en intensivt bitter glykosid, är koloqvinten ett
häftigt afförande medel i dos af 6 till 20, högst
40 cg. (Ph. Dan.). De svenska farmakopéerna hafva
flere preparat, i hvilka koloqvint ingår, t. ex. de
bekanta "hufvudflusspillerna", pilulae colocynthidum
compositae,
hvilka ofta nog missbrukas af allmänheten
och fordom, då de äfven innehöllo kalomel, icke
sällan åstadkommo qvicksilfverförgiftning.
O. T. S.

Koloratur (af Lat. colorare, färga), musikt., en
virtuosmässig, figurerad utsmyckning af melodien,
passageverk. Jfr Aria. A. L.

Kolorera (Lat. colorare), färglägga.

Kolorigrad (af Lat. color, färg, och gradus,
steg). Se Cyanometer.

Kolorit (Fr. coloris, af Lat. color, färg). Se
Färg 2.

Kol-os uppstår vid ofullständig förbränning
af kol, ved och andra kolhaltiga ämnen, då
förbränningsprodukterna icke afledas genom skorsten
o. dyl., utan stanna i ett slutet rum. Bland dessa
förbränningsprodukter är koloxidgasen den vigtigaste
och farligaste (se Koloxidförgiftning).

Koloscher (kolosjer, koljuscher, kaljuscher) är det
egentligen ryska och nu allmännast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free