Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 987-988 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kock ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mycket små, gulgröna, samkönade blommor, med tredelad,
regelbunden, nästan kronlik blomkalk, omfattande en
nästan trekantig eller sammantryckt äggformig nöt.
O. T. S.

Koercibel (af Lat. coercere, sammantrycka), fys.,
benämnes en gas, som kan bringas till flytande
eller fast form. Numera torde alla gaser få
anses som koercibla. Se Gas 2 och Inkoercibla.
L. A. F.

Koercitiv kraft (af Lat. coercere, hålla i
tygel, tvinga), fys., den egenskap vissa kroppar,
företrädesvis stålet, ega att hålla de magnetiska
fluida åtskilda och sålunda bilda permanenta magneter,
till skilnad från det mjuka jernet, som visserligen
kan antaga magnetisk fördelning, men endast så länge
den fördelande eller magnetiserande kraften verkar. Så
snart denna upphör, återförenas de magnetiska fluida,
och jernet visar ej närvaro af fri magnetism.
L. A. F.

Koexistens (af Lat. con, tillsammans, och exsistere,
uppstå, framträda), tillvaro samtidigt eller bredvid
hvarandra i tid eller rum.

Koff, sjöv., ett rundgattadt, bukigt, galeastackladt
holländskt handelsfartyg. Koffen är en dålig seglare,
men mycket lastdryg. Den brukar på sidorna, ungefär
midtskepps, vara försedd med s. k. svärd, eller stora
träskifvor i i form af ett genomskuret päron. Svärdet
är rörligt kring en bult, som genomgår dess



smalare ände. Då fartyget går bidevind eller i någon
direktion med vinden från sidan, nedsläpper man
läsidans svärd i vattnet för att förhindra den
betydliga afdrift, som eljest, till följd af koffens
flatbottnade byggnadssätt, skulle ega rum. Koffen
är akterut vanligen försedd med en rymlig kajuta.
L. H.

Koffein. Se Kaffein.

Kofferdi (af Holl. koopvaardij, T. kauffahrtei),
skeppsfart, som drifves för handels skull. Ensamt
brukas ordet numera nästan endast i uttrycket till
kafferdis. – Kofferdibåtsmän l. kofferdikarlar
benämndes de private sjömän, som enl. k. br. d. 22
Jan. 1685, antogos i kronans tjenst och fördelades
i vissa kompanier. Dessa båtsmän erhöllo under
sommarmånaderna 6 daler silfvermynt månatligen och fri
kost under sjöresor samt om vintern, då deras tjenst

ej var nödvändig, 4 daler s. m. månatligen. Kåren
utgjordes af 500 man, indelade i kompanier med
50 man på hvarje kompani. Kofferdikarlarna hade
tillstånd att bygga hemvist å de på Öland varande
oindelta kronoparkerna, dock icke utan konungens
befallningshafvandes tillstånd. Vid hvarje kompani
fanns en högbåtsman, som mot en tillökning i lönen
tillika förrättade mönsterskrifvare-göromålen. Vid
1824 års reglering förändrades kåren till en
matroskår, vid hvilken de skickligaste karlarna
blefvo matroser och de öfriga jungmän. –
Kofferdifartyg, fartyg, som icke tillhör staten
och som hufvudsakligen nyttjas i handelns tjenst,
handelsfartyg (se Handelsflotta). – Kofferdikapten,
befälhafvare på handelsfartyg. – Kofferdiman,
hvardaglig benämning på handelsfartyg, till
skilnad från "örlogsman". – Kofferdist, sjöman,
som tillhör handelsflottan, säges stundom äfven
om ett handelsfartyg. Uttrycket är numera mindre
brukligt. L. H.

Koffernagel (T. karviel- l. kovein-nagel,
af Fr. cabillot), sjöv., en tjock pinne af jern,
hvilken är löst nedsatt genom hål i nagelbänkarna
eller relingen och tjenar till beläggning
(fastgöring) af tågändar, som tillhöra tacklingen.
L. H.

Koffert-damm. Se Damm.

Koffert-fiskar, Ostraciontina, zool., bilda en
underafdelning af familjen Sclerodermi bland de
fastkäkade fiskarna. Kroppsbetäckningen utgöres af
ett sammanhängande skal, bildadt af med hvarandra
mosaiklikt sammanfogade benplåtar. Endast stjerten,
nosen och fenornas bas, som beklädas af mjukare
skinn, äro rörliga. Blott 1 kort ryggfena utan
taggar finnes; bukfenor saknas, likaså refben. Af
det enda hithörande slägtet, koffertfiskslägtet,
Ostracion Artedi, finnas ett par och tjugo arter,
tillhörande de varmare delarna af Atlanten samt
Indiska hafvet. En af de mera bekanta arterna,
fyrhornade koffertfisken, O. quadricornis L.,
drifves stundom af hafsströmmarna intill franska
kusten och anträffas äfven, ehuru högst sällsynt,
i Medelhafvet. Om dess lefnadssätt äro uppgifterna
ytterst knapphändiga. Hans taggar och hårda skal
utgöra skydd mot roffiskar. Köttet skall vara segt och
hårdsmält; det ätes, enl. Block, af det lägre folket
i Kina. Lefvern är ytterligt fet och säges upplösa
sig sjelf i olja. R. L.

Kofod, Jens Pedersen, landtbrukare på Bornholm,
f. 1628, d. 1691, stod i spetsen för det uppror, som
1658 gjordes mot det svenska herraväldet, och tvang
den svenska besättningen på Hammershus att gifva sig.
E. Ebg.

Kofod-Ancher [anker], Peder, dansk rättslärd, född på
Bornholm d. 14 Juni 1710, blef 1726 student och 1730
teol. kandidat, studerade sedermera filosofi och tog
1738 juridisk examen. 1741 blef han professor och
1742 juris doktor samt var 1753–65 generalauditör
vid flottan. Han blef höjesteretsassessor 1765 och
konferensråd 1774. Död d. 5 Juni 1788. K. var en
af den danska rättsvetenskapens grundläggare och
särskildt framstående som rättshistoriker. Hans
förnämsta arbeten äro Den danske

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>