Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 875-876 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kloasma ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kom vid de vigtigaste familjefester i den närmaste
beröring med allmogen, som han jämväl i socialt
hänseende stod nära) en i allahanda lifvets
förhållanden städse anlitad hjelpreda, hvars
verksamhet Böttiger icke öfverdrifvet tecknat i
sin bekanta visa "Klockarfar, han skall nu allting
bestyra". – Klockaren väljes numera, sedan kyrkoherden
af sökandena uppfört tre på förslag, af församlingen
bland de föreslagna efter de grunder, som för rösträtt
vid kyrkostämma i allmänhet äro bestämda (k. förordn.
d. 6 Dec. 1878). I vissa patronella pastorat är
dock tillsättningen förbehållen patronus. Om den
tillåtelse, som från äldre tider varit presterskapet
i Lunds stift lemnad, att få innehafva klockaretjenst
och till bestridande af göromålen hålla substitut se
Klockareprest.

I Danmark och Norge skall degnen förestå sången
i kyrkan samt undervisa ungdomen i barnaläran
(Krist. V:s Danske Lov II, 15; Krist. V:s Norske Lov
II, 15). Förstnämnda lagrum ålägger äfven degnen
att sörja för ringningen och sköta en brefbäring,
motsvarande den svenska klockareposten. I samma lagar
omtalas äfven såsom en lägre kyrkobetjent klockaren
(han skall ställa timklockorna m. m.). A. Th. S.

Klockarebol, kamer., benämning på ett slags
ecklesiastika boställen. "Bol" i kamerala
sammansättningar har enligt Wilskman betydelsen af
"hus och föda". I 1723 års presterliga privilegier
användes för samma sak det ännu mera betecknande ordet
"klockarebord". Meningen var nämligen att klockaren
jämte bostad skulle ega hemmansbruk, tillräckligt
att förse hans bord med logens och ladugårdens
alster. Klockarebol inrättades redan i 11:te årh.,
och antalet var störst vid tiden för reformationen. Då
tillkom en ny klass prester, kaplaner, och en stor del
gamla klockarebol förvandlades till kaplansbol. I
nyare församlingar hafva klockarna i allmänhet
endast boställen, icke bol i den gamla betydelsen.
Kbg.

Klockareprest, inom Lunds stift prest, som innehar
klockarelägenhet. Denna befattning uppkom under
den katolska tiden, då klockaren äfven borde
vara prest samt då han och kyrkoherden voro de
enda presterna i församlingen. När sedermera vid
reformationen komministrar (kapellaner, kaplaner)
anställdes, blefvo klockareboställena komministers-
eller kapellansboställen, utom i Lunds stift, der,
med ett par undantag, klockareboställena bibehöllos
för sitt egentliga ändamål. Emedan i detta stift
komministraturer eller kapellanier saknats på
landsbygden, hafva prester der fått rättighet att söka
och innehafva klockarelägenheter och till bestridande
af klockaregöromålen hålla andra, af dem aflönade,
lämpliga personer, s. k. klockaresubstitut. Vid
upprättande af förslag till klockarelägenhet
uppsättas tvänne prester och en lekman (k. br. d. 6
Okt. 1820). När prest aflägger prof för erhållande
af klockarelägenhet, består detta i presterligt
förrättande af högmässogudstjenst, liksom då
han söker pastorat. Då man nu hälst vill hafva
lekmän till innehafvare af klockarelägenheter, har
klockarepresternas antal alltmer minskats, så att
inom stiftet nu (1884) finnas blott fyra sådana.

Klockdjur, Vorticellidae, zool., bilda en särskild
familj bland infusionsdjuren (se Infusorier). Typen
för klockdjuren är slägtet Vorticella Ehbg. Dess
arter sitta fästa med en stjelk, som kan spiralformigt
hopdragas; denna



rörelse sker ögonblickligt, då djuret oroas. Den
klockformiga kroppen har i kanten flimmerhår samt
munöppningen och ändtarmsöppningen belägna i klockans
botten. Klockdjuren, likasom öfriga infusorier, äro
icke sällsynta i vatten, som innehåller organiska
ämnen. O. T. S.

Klockdop, en sedan 8:de årh. inom katolska kyrkan
bruklig, högtidlig invigning af nya kyrkklockor. Detta
dop tillgår så, att klockan efter noggrann
rentvättning öfverstänkes med vigvatten och af biskopen
smörjes vissa gånger in- och utvändigt med helig
olja, hvarefter dopformuläret uttalas och klockan
uppkallas efter något helgon, som dervid nämnes till
dess fadder. Under ceremonien afsjungas kyrkliga
sånger. Den protestantiska kyrkan, som ansåg detta
bruk innebära ett hån mot döpelsens sakrament, har
ersatt klockdopet med en enkel kyrklig högtidlighet.

Klockfoglarna, Chasmorhynchus, zool., utgöra ett
slägte inom kräffoglarnas familj och tättingarnas
ordning af foglarnas klass. Näbben är ungefär
hälften så lång som hufvudet, mycket plattad och mera
bred än hög, djupt klufven och i spetsen lindrigt
nedböjd. Benen äro låga, med långa tår; vingarna äro
tämligen långa, stjerten af medellängd, med lindrigt
konvex spets. Vid näbbvikarna finnas hudutskott,
som äro af vexlande storlek. – Till detta slägte
hör smeden, Ch. nudicollis, som är snöhvit, med de
nakna tyglarna och strupen gröna. Kroppslängden är
26 cm. Vidare räknas dit ringaren, Ch. carunculatus,
som utmärker sig derigenom att den likaledes hvita
hannen bär på näbbroten en ihålig, svart tipp, som
är beklädd med några små, hvita fjädrar och efter
djurets behag kan utsträckas eller indragas. Hos
en tredje art, Ch. tricarunculatus, äro pannan och
hvardera munvinkeln försedda med ett hudutskott
af 5 till 7 cm. längd. – Klockfoglarna äro hemma i
södra och mellersta Amerika, "smeden" i Brasilien,
"ringaren" i Guyana och den tredje arten i Costa
Rica. Till lefnadssättet visa de mycken likhet med
hvarandra. "Smedens" läte liknar en fint klingande
klockas; tonerna hållas ut något, upprepas med korta
mellantider och låta som slag af en hammare mot ett
städ. Ingen fogel i de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>