Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klassval ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inkomsten uppnått 2,000 thlr. Derefter bestämmes
ny klass för hvarje 400 thlr i inkomsttillökning,
till dess inkomsten uppgått till 4,000 thlr.
Sedan bildas ny klass för hvarje 800 thlrs
tillökning, till dess inkomsten uppgår till 7,200
thlr o. s. v., med ny klass, sedan inkomsten nått
ett visst högre belopp med ny beräkning af
den växande inkomsttillökningen, så att 32:dra
klassen inbegriper dem, som hafva 80,000–100,000
thlrs inkomst med en skatt af 2,400
thlr, hvarefter alltid bildas ny klass med 600
thlrs skatteökning för hvarje 20,000 thlrs
inkomsttillökning. Den enligt 1873 års lag
bestämda proportionen af 2,5 à 3 proc. af inkomsten
gaf en grund för skattens beräkning, likasom
tariffen för klass-skatten har blifvit nedsatt i de
senaste budgeterna med omkr. 1/3 enligt hvad
1882–83 års budget utvisar. H. L. K.
Klassval. Vid sammansättning af representativa
församlingar inom kommunen eller staten har man att
tillse, att folkets och medborgarnas berättigade
intressen blifva tillgodosedda på ett sätt, som
låter representationen bevaka så vidt möjligt allas
intressen, och det så, att hvarje berättigadt intresse
blifver bevakadt i förhållande till sin vigt. I
enlighet med denna grundsats ordnas den medborgerliga
valrätten så, att den tillerkännes först och främst
endast sådana medborgare, som anses ega förmåga
att bevaka ett allmänt intresse. Man fordrar derför
en viss samhällsställning som vilkor för valrätts
erhållande. Vid bestämmandet deraf har man, der man
icke ställer sig på den allmänna rösträttens grund
(Fr. le suffrage universel) och medgifver rösträtt åt
hvarje myndig medborgare, som åtnjuter fullständiga
medborgerliga rättigheter, förfarit så, att man
klassificerat de olika slagen af samhällsverksamhet
och fordrat, att valberättigade skola utöfva något
af de angifna slagen af samhällsverksamhet; eller ock
har man tagit hänsyn till den ekonomiska ställningen
och låtit egandet af en viss inkomst eller en viss
förmögenhet (census) blifva ett uttryck för den
samhällsställning, som hvar och en måste hafva för
att kunna anses i stånd att bevaka det allmännas
intressen. Sedan sålunda med tillämpning af den ena
eller andra grundsatsen det blifvit bestämdt hvilka
som äro valberättigade, uppstår frågan om sättet för
att genom val åstadkomma en sådan sammansättning
af representationen, att densamma kan antagas
komma att på ett rätt afvägdt sätt bevaka alla
berättigade intressen. Dervid utgår man antingen
från det antagandet att, med hänsyn dertill att de
särskilda slagen af samhällsverksamhet skola med
sig förknippa det intresse, som genomgår just den
samhällsverksamhet hvarje särskild medborgare utöfvar,
rösträttens utöfning sker af hvarje samhällsklass
för sig, med bestämmande af antalet röster för
hvarje samhällsklass efter den vigt det intresse
eger, som sammanhåller klassen, klassval, eller ock
från det åskådningssättet att, med hänsyn till de
berättigade medborgerliga intressenas allmänhet,
hvarje medborgare, som kan samla omkring sig ett
större antal röster, måste kunna antagas ega förmåga
att, så som sig bör,
bevaka och främja de medborgerliga intressena, såväl
i allmänhet som hvarje särskildt i förhållande
till dess vigt, hvadan valen ordnas så, att inom
vederbörande valkrets med borgarena utan afseende på
sin särskilda samhällsverksamhet deltaga i valet,
samfällda val. Dervid medgifver man, der sådant
anses ändamålsenligt, genom en graderad röstskala
vissa medborgare, som anses hafva större förmåga att
bevaka och främja mera allmänna samhällsintressen,
större inflytande på valet än andra. En sådan graderad
röstskala har äfven blifvit använd vid klass val,
nämligen vid bestämmande af det inflytande inom
klassen, hvilket de särskilda röstberättigade,
jämförda sins emellan, böra få sig tillerkändt.
För att klassval må kunna ega rum erfordras, att
behörigheten att välja är klassvis bestämd. Dock
är ej nödvändigt, att klassval eger rum derför
att valrätten beror af tillhörigheten till en
viss klass. De klassvis sammanförda valmännen
kunna välja samfäldt. Derpå gifver valordningen
för Norges storting exempel. Klassvalen hafva
sitt ursprung från ståndsrepresentationen,
hvilken bildats först af de tre eller fyra stånd,
på hvilka de politiskt berättigade medborgarena
voro fördelade, medan stånden inom sig bestodo af
klassvis utsedde representanter. I Sverige bestod
presteståndet, utom af ärkebiskopen, biskoparna och
pastor primarius i Stockholm, som voro sjelfskrifna,
af kyrkoherdar, komministrar, universitetsprofessorer
och ledamöter af vetenskapsakademien, hvilka, hvarje
klass för sig, klassvis utsagos. I borgareståndet
utgjordes Stockholms stads representanter länge af
klassvis utsedda ombud. Kommunalrepresentationen
i städerna bildades förr af två klasser,
hälften handlande och hälften handtverkare. Med
ståndsrepresentationens upphörande och den nya
kommunalförfattningens införande upphörde äfven
klassvalen, utom vid val af Stockholms borgerskaps
femtio äldste, ledamöter af Stockholms stads
brandförsäkringskontors öfverstyrelse och
direktion samt af nämnda kontors revisorer.
H. L. R.
Klastisk (af Grek. klasis, sönderbrytande,
brott), petrogr. geol., bildad af brottstycken. –
Klastiska bergarter l. brottstycke-bergarter, äfven
mekaniska bergarter, kallas alla de bergarter,
som bildats genom aflagring eller sammanhopning
af brottstycken, smulor eller stoftfina delar af
förutvarande äldre bergarter, hvilka blifvit antingen
mekaniskt krossade och söndermalda eller på kemisk
väg (vittring eller andra orsaker) sönderdelade
och förstörda. Konglomerat, breccia, sandsten,
lerskifler, vissa kalkstenar, tuffer m. fl. äro
klastiska bergarter. Dit kunna också – om ordet
bergart tages i sin vidsträcktaste bemärkelse –
räknas de ännu icke till sten vordna jordarterna grus,
sand, lera samt vulkanisk aska m. fl. Jfr Bergart.
E. E.
Klastorp (Claëstorp), fideikommissegendom
i Södermanlands län, Östra Vingåkers socken,
med den präktiga hufvudgården belägen s. v.
om Katrineholms jernvägsstation mellan sjöarna
Viren, Bjelken och Lass-sjön. 20 15/16 mtl, tax.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
