Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kjosen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vigtiga arbeten med kartor och profiler, upplysande
olika delar af Norges geologi, sammanfattade han 1879
resultatet af sina undersökningar i Udsigt over det
sydlige Norges geologi, med karta öfver sydliga delen
(Kristiania, Kristiansands, Bergens och Trondhjems
stift) i skalan 1 : 1,000,000, under det att K:s
mångårige medarbetare Tellef Dahll ungefär samtidigt
hade fullbordat öfversigtskartan öfver nordliga Norge
i samma skala. Jämte denna storartade verksamhet
såsom geolog har K. äfven uppträdt såsom vitter
författare och utgifvit bl. a. flere häften dikter.
B. L-n.
Kjosen [hårdt k], en smal fjord, som skjuter
in i halfön Lyngen i Tromsö amt (Norge). Dess
omgifningar höra till Norges präktigaste och mest
storartade partier. På norra sidan resa sig de
branta Kjostinderne, med en medelhöjd af 1,550 m.
O. A. Ö.
Kjula, socken i Södermanlands län,
Österrekarne härad. Arealen 7,238 har. 1,568
innev. (1883). K. bildar med Sundby ett regalt
pastorat af 2:dra kl., Strengnäs stift, Österrekarne
kontrakt.
Kjulo (F. Köyliö), socken af Loimijoki härad
och Nedre Satakunta domsaga, Åbo och Björneborgs
län, Finland, samt träsk l. insjö inom denna
socken. Socknens areal är 267 qvkm.; befolkningen
finsk, 2,894 pers. (1882). Det torde få anses stäldt
utom tvifvel, att Upsalabiskopen Henrik den helige
(se d. o.) omkr. år 1158 på Kjuloträsks is ljöt
döden i strid med en finsk storman, Lalli. Deremot
kan den tradition icke hållas för lika styrkt,
hvilken såsom Lallis hem betecknar Kjuloholms gård
uti ifrågavarande socken, der en gammal källare ännu
i dag kallas "Lallis källare". Nämnda sätesgård
med underlydande hemman utgör f. n. fideikommiss
inom friherrliga ätten Cedercreutz. – Socknen
K. utgör ett konsistorielt pastorat af 3:dje
kl., Åbo ärkestift, Björneborgs öfre prosteri.
O. I.
Kjuprili [hårdt k], namn på en turkisk stad och
turkiska statsmän. Se Köprili.
Kjusa. Se Berg, geogr.
Kjöbenhavn [köb-]. Se Köpenhamn.
Kjöge [köge], dansk stad i östra delen af Själland,
omkr. 37 km. s. v. om Köpenhamn, vid Kjögeåns utlopp
i Kjöge-bukten. 3,122 innev. (1880). Handeln
obetydlig. Åtskilliga ganska stora fabriker och
bränvinsbrännerier. 1881 hade K. 12 fartyg om
tillsammans 805 tons drägtighet. Sedan 1870 har det
jernvägsförbindelse med Roskilde och sedan 1879 med
Faxe. – B. var redan i midten af 13:de årh. en stad,
men låg då något längre in i landet. Senare blef
staden befäst, men har aldrig haft någon betydelse
som fästning. Den 29 Aug. 1807 stod utanför K. en
träffning mellan de engelska landstigningstrupperna
under Wellesley (senare Wellington) och det danska
landtvärnet under generalmajor Castenschiold,
hvilket (omkr. 6,000 man) kastades tillbaka med en
förlust af 250 döda och sårade samt 1,150 fångar. I
Kjöge-bukten hafva tvänne märkliga sjöslag stått:
den 1 Juli 1677, då Niels Juel vann en stor seger
öfver svenska flottan, som under Henrik
Horns befäl i sjelfva striden och under den derpå
följande flykten förlorade en mängd skepp, flere
hundra kanoner samt öfver 4,000 man, och d. 4
Okt. 1710, då linieskeppet Dannebrog, under Ivar
Hvitfelds befäl, sprang i luften. E. Ebg.
Kjöge huuskors [köge hus-], ett arbete af den norske
(danske) presten J. Brunsmand (se d. o.).
Kjökkenmödding [kö’kken-], D., afskrädeshög. Med
detta ord benämnas i Danmark de först der upptäckta
större och mindre afskrädeshögar, företrädesvis
från stenåldern, hvilka vanligen ligga vid kusten
samt innehålla skal af ostron och andra musslor
(i synnerhet af slägtet Cardium L.) jämte många
andra lemningar, såsom djurben, ofta krossade eller
förbrända, flintflisor och flintredskap, enklare
prydnader o. s. v. Kjökkenmöddingarna anses för de
äldsta minnesmärken af mensklig kultur i norden. C. R.
Kjölbergsbro, i Onsö socken, Smålenenes amt, Norge,
går öfver Kjölbergs-elfven och är bekant genom den
skarpa träffning, som der egde rum d. 14 Aug. 1814
mellan en svensk och en norsk truppafdelning.
Kjöping, Nils Matsson, reseskildrare, prestson från
Köping, född omkr. 1630, gaf sig i holländsk sjötjenst
och lemnade 1647 såsom matros Holland för att medfölja
på en längre sjöresa. I Ostindien, på Java och i
Persien fick han derefter under olika befattningar
tillfredsställa sin äfventyrslust, men återvände 1656,
efter ett besök (1655) i Kina, till fäderneslandet,
der han anställdes såsom löjtnant i örlogsflottan
samt deltog i de följande årens sjökrig. Han antages
hafva dött före 1667. K. författade Een resa,
som genom Asia, Africa och många andra hedniska
konungariken sampt öijar medh flijt är förrättat
aff Nils Matson Kjöping. Boken utkom flere gånger i
nya upplagor (1674, 1743, 1759 och 1790) och torde
således hafva fallit den läsande allmänheten väl
i smaken. Också vittnar den i många fall om goda
kunskaper och ett uppmärksamt öga för såväl naturen
som egendomligheterna i de olika folkslagens seder
och lynnen. Men den röjer ock sjömannens ökända
benägenhet för öfverdrifven framställning, såsom då
K. säger sig hafva funnit "mer än menskligt förstånd"
hos Javas elefanter, hvilka, när de mötte någon af
adel, om än aldrig så illa klädd, straxt nedföllo och
gjorde honom ära, men deremot utan vidare gingo förbi
en lågättad, om han ock bar aldrig så grann drägt.
Klacka, gammal grufva inom "Klacka och Lerbergs"
grufvefält (se Lerbergs grufvefält) i Örebro län,
Nora socken. Th. N-m.
Klackberget, beläget i Norbergs socken, Vestmanlands
län, är berömdt för sin rikedom på god malm. På
Klackberget ligga två gruffält, Klackbergsfältet och
det s. v. derom belägna Kolningsbergsfältet. Båda
fälten ligga i nordvestra sluttningen af en
i n. ö.–s. v. strykande dalgång och äro sålunda
skyddade mot nordliga vindar, hvilket i förening med
den omständigheten att grunden utgöres af kalksten
på Klackbergets sluttning framkallar en synnerligt
rik växtlighet. Till Klackbergsfältet höra 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
