Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kinker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Malabar-kino eller ostindiskt kino, som erhålles
hufvudsakligen af Pterocarpus Marsupium Roxb., ett
vackert, 12–24 m. högt träd af nat. fam. Leguminosae
(Papilionaceae L.), kl. Monadelphia L., hvilket växer
ymnigt i mellersta och södra delarna af vestra Indiska
halfön och på Ceylon. Kino är trädets i luften,
utan tillhjelp af artificiel värme, torkade saft,
som framqväller genom inskärningar i stammen och
uppsamlas i en skål vid stammens fot. Malabar-kino
består af svartröda, kantiga brottstycken, sällan så
stora som en ärta och lätt söndersmulade i ännu mindre
korn, hvilka äro genomskinliga, med grann rubinröd
färg samt under mikroskopet amorfa. Detta kino sjunker
i vatten och löses deri till en del, men nästan
helt och hållet i kokhett vatten och i koncentrerad
sprit till en mörkröd lösning, som reagerar surt. Det
löses lätt i kaustik kalilut och i betydlig mängd i
en mättad sockerlösning. Kino består hufvudsakligen
af kinogarfsyra (se d. o.) jämte extraktivämnen,
uppgående till 75 proc., samt äfven pyrokatechin
och något pektin. Kino begagnas såsom ett starkt
adstringerande medel mot blödningar. – Kino från
Australien, eller australiskt kino, af Eucalyptus
resinifera Sm. m. fl. arter, liknar Malabar-kino
till färgen och färgas liksom detta i sina lösningar
smutsgrönt af jernoxidsalter, men innehåller gummi
i stället för pektin. (Jfr Eucalyptus.) De flesta
andra slag af kino färgas af jernoxidsalter svarta,
såsom Tenasserim-kino, hvars färg är svartbrun,
och som erhålles af Pterocarpus indicus Willd. samt
Pt. Wallichii W. & Arn. Af Butea frondosa Roxb.,
en papilioriacé i Ostindien, fås bengaliskt kino
(se Butea). – Från vestra Afrika erhölls förr ett
slags kino, Gambia-kino eller afrikanskt kino, ur
stammarna af Pt. erinaceus Poiret, hvilket på allt
sätt liknade Malabar-kino. Af likartad beskaffenhet
är vestindiskt kino af Pt. draco (se Drakblod). Ett
annat vestindiskt eller amerikanskt kino beredes
af saften ur en polygoné, Coccolola uvifera
L., hvilket kino i pulverform och vattenlösning
har en kermesbrun färg. Jfr Ratanhia-extrakt.
O. T. S.
Kinogarfsyra [hårdt k], kem., bildar en röd,
genomskinlig massa. Löst i vatten, syrsättes denna
garfsyra genom luftens tillträde till kino-rödt
(kino-syra), som bildar en röd fällning, utan
kristallinisk struktur. Kinogarfsyra gifver med
jernoxidsalter i lösningar en smutsgrön färgning. Se
Kino. O. T. S.
Kinoidindroppar, Frossdroppar, Tinctura chinoidinae,
med., en lösning af 2 delar kinoidin i en del
klorvätesyra och 17 delar koncentrerad sprit,
äro ett billigt och ganska kraftigt medel mot
frossor, hvilket gifves antingen ensamt i dos af
1 eller 2 teskedar åt gången med vatten eller
ock spädes ut med något aromatiskt vatten och
destilleradt vatten (1 del på 10–15 del. vatten)
samt gifves matskedvis 4–6 ggr om dagen.
O. T. S.
Kinolin, kem., med., en efter formeln
| CH = CH – | C – N = | CH |
| | | | | | |
| CH = CH – | C – CH = | CH |
| CH–CO– | CH |
| || | || |
| CH–CO– | CH |
| CH = COH– | CH |
| | | || |
| CH = COH– | CH |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
