Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Keyser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kejserliga armén uti Italien. 1737, straxt innan
kriget mot Turkiet utbröt, nämndes han till
fältmarskalk och fick kommandot i Slavonien;
han deltog senare äfven i sjelfva kriget. Efter
österrikiska tronföljdskrigets utbrott (1741) satte
han såsom Wiens kommendant staden i försvarsskick,
rensade i början af 1742 Öfre Österrike från fiender,
inbröt i Bajern och besatte sjelfva München,
men måste på sensommaren s. å, draga sig tillbaka
öfver nedre Inn. Då Bajern 1743 å nyo besattes af
österrikarna, var K., under hertig Karl af Lothringen,
den egentliga själen i krigsoperationerna på detta
håll. Efter österrikarnas misslyckade försök att
öfvergå Rhen förde han den kejserliga armén i
vinterqvarter i Breisgau och Bajern samt återvände
till Wien, der han dog d. 26 Jan. 1744. – K. skref
flere militära arbeten, hvilka gifva en lika liflig
som trogen bild af militärväsendet på hans tid. Nämnas
må hans Kurser begriff aller militärischen operationen
sowohl im felde als in festungen (1756; öfversatt till
franska 1771 med titel "Maximes de guerre relatives
à la guerre de campagne et à celle du siége").
Khevenhüller, Paul, friherre, riksråd, född på
Wehrnberg i Kärnten d. 23 April 1593, broder till
historieskrifvaren Franz Christoph v. K. (se ofvan,
Khevenhüller 1), blef burggrefve i Klagenfurt
och åtnjöt till en början kejsar Ferdinand II:s
förtroende, men måste 1629 till följd af kejsarens
onåd – K. var protestant – begifva sig utom dennes
maktområde och af sina egodelar sälja hvad som
icke redan var konfiskeradt. 1630 återfinnes han
i Gustaf II Adolfs tjenst och var 1632 öfverste
för ett kavalleriregemente. 1636 reste han till
Sverige för att utverka betalning för ett par
ansenliga penningeförsträckningar, som han under
konungens lifstid lemnat åt svenska kronan. Man gaf
honom godsen Julita, Äs, Fogelsta och Forsby i
Södermanland. K. bosatte sig på Julita samt skref sig
till detta gods, då han 1647, efter att två år förut
hafva blifvit naturaliserad svensk adelsman, upphöjdes
i friherrlig värdighet. Han blef 1648 hofmarskalk
hos enkedrottning Maria Eleonora, fick sig anförtrodt
ståthållareskapet på Wrollin och befordrades på den
militära banan till generalmajor. 1653 utnämndes han
till riksråd och blef tillika generalguvernör öfver
enkedrottningens lifgeding. Död d. 9 Dec. 1655. I
sitt förhållande till underhafvande och skattebönder
sökte K., likasom många andra inflyttade främlingar,
tillämpa sitt hemlands sedvänjor: enligt de klagomål
öfver hans våldsamma förfarande, hvilka finnas
bevarade i rådsprotokollen, framstår han såsom en af
de värsta bondeplågarna på sin tid. – K:s ätt utdog
1662 med hans son Bartolomeus.
Khlesl, M., kardinal. Se Klesl.
Khoi-Khoin. Se Hottentotter.
Khond (kandh, kho, ku, kus), ett till dravidarasen
(se Dravida) hörande folk, innehar i nordöstra
Dekhan på bägge sidor om Mahanadis nedre lopp ett
högländt område, som, under den engelska benämningen
"Cuttack Tributary
Muhals" (v. om staden Katak), tillhör dels Orissa
af provinsen Bengalen, dels distriktet Gandjam af
presidentskapet Madras. Khonderna, hvilka på alla
sidor omgifvas af det till den ariska språkstammen
hörande oriyafolket (se Indiens språk, sp. 564),
beskrifvas som synnerligen väl bildade, med oval
ansigtsform och eldiga ögon. Hudfärgen vexlar mellan
gulaktigt olivgrön och mörkt kopparbrun. De äro ganska
driftiga jordbrukare, men hafva dock bibehållit vilda
och krigiska seder, och missionsarbetet bland dem har
icke krönts af någon framgång. De dyrka ännu solen,
månen och jorden som gudomligheter, och längre än
någon annan indisk stam hafva de fasthållit det
åt jorden helgade menniskooffret, meria, hvartill
vanligen användas stulna eller köpta barn. Dock anser
man, att under de senaste åren denna sed utrotats
genom britiska officerares kraftiga ingripande. Deras
inre förhållanden äro strängt patriarkaliska: fadern
utöfvar en oinskränkt myndighet öfver hela
sin familj. De i flere afdelningar, mutha, delade
stammarna lyda hvar och en under sin höfding, som
direkt beror af de engelska myndigheterna. Khondernas
antal beräknas till omkr. 140,000, hvaraf 50,000
i Orissa och 90,000 i Gandjam. – Khondspråket,
som nu utgör ett af dem, hvilkas studium särskildt
uppmuntras af britiska regeringen, har egentligen
blifvit undersökt med tillhjelp af de från meriaoffren
räddade och i missionsskolor uppfostrade barnen. Det
är deladt i 4 dialekter, af hvilka ingen ännu
höjt sig till supremati öfver de andra, skiljer sig
mycket från sina närmaste dravidiska grannar i s.,
gond och telugu, och ansluter sig närmare till de
mera sydliga tamil och kanara. Det saknar literatur
och eget alfabet, och till de få på khondspråket
öfversatta böckerna (bland dem finnes ännu ingen
hel bibelöfversättning) har nyttjats antingen
det latinska eller det indiska oriya-alfabetet.
H. A.
Khyber-passet. Se Kaiber-passet.
Khyeng. Se Hiou.
Kiaby, socken i Kristianstads län, Villands
härad. Arealen 3,817 har. 1,076 innev. (1883). Annex
till Ifö, Lunds stift, Villands kontrakt.
Kiachta [hårdt k], stad i östra Sibirien,
guvernem. Transbaikalien, vid K., en biflod
till Selenga, och straxt vid kinesiska gränsen,
bestämdes i fördraget i Nertjinsk (1689) såsom den
enda ryska gränshandelsplatsen, midt emot hvilken
och endast några hundra steg derifrån kineserna
uppbyggde staden Maimatsjin. Till 1727 var handeln
mellan K. och Kina ett regeringens monopol; men
från denna tid var den öppen äfven för enskilde
köpmän och växte sedan beständigt till 1860, då
rättigheten till varu-utbyte utsträcktes till hela
rysk-kinesiska gränsen, i enlighet med fördraget
i Peking (1860). Sedan dess har såväl den stora
marknaden i December som K:s hela handel betydligt
aftagit. Tillsammans med fästningen Troizkossavsk
och det omkr. 20 km. aflägsna Ust-K. (den öfre,
egentliga staden) bildar K. ett stadssamhälle, med
omkr. 9,000 innev. K. sjelf består blott af omkr. 80
boningshus samt flere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
