Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kermis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturen är alldeles uppfylld med demoner, goda och
onda, hvilka han omständligt klassificerar. Af
K:s medicinska arbeten må nämnas Das Wildbad im
königreich Würtemberg (1813; 4:de uppl. 1839)
och Das fettgift oder die fettsäure und ihre
wirkung auf den thierischen organismus (1822). En
älskvärd skildring af barna- och ynglingaåren lemnade
han i Bilderbuch aus meiner knabenzeit (1849). K:s
Ausgewählte poetische werke utgåfvos 1878. Jfr Marie
Niethammer (K:s dotter), "J. Kerners jugendliebe
und mein vaterhaus" (1877).
Kerner von Marilaun [kerner], Anton, österrikisk
botaniker, f. 1831, blef 1854 med. doktor och
är sedan 1878 anställd såsom professor i botanik
vid universitetet i Wien samt direktor för detta
universitets botaniska trädgård och museum. K. har
mycket sysselsatt sig med undersökningar om
trädgränserna i den österrikisk-ungerska monarkiens
bergstrakter. Bland hans skrifter märkas Die
botanischen gärten, ihre aufgabe in der vergangenheit,
gegenwart und zukunft (1814), Geschichte der aurikel
(1875) och Schutzmittel der blüten gegen unberufene
gäste (1876; 2:dra uppl. 1879).
Keronska glossorna [hårdt k], en på alemannisk
dialekt, alfabetiskt ordnad latinsk-tysk ordbok
från 700-talet (eller snarare början af 800-talet),
hvilken uppgifves hafva till författare en munk
Kero i S:t Gallen. Om denne Kero är ingenting med
säkerhet bekant.
Kerosen, kerosin l. kerosolen (hårdt k; af
Grek. keros, vax, vaxljus), handelsnamn på ett genom
destillation af amerikansk bergolja beredt lysämne.
S. J-n.
Kerrbo, socken i Vestmanlands län. Se Kärrbo.
Kerres [ke’r-], lapparnas benämning på ackja (se
d. o.).
Kerria japonica [hårdt k] DC. (fordom kallad
Corchorus japonicus Thbg), bot., en liten vacker
buske af nat. fam. Rosaceae Lin., kl. Icosandria
L. Den växer vild i Japan och Kina, der bladen
användas i medicinen och de sega stjelkfibrerna till
väfnader. Blommorna äro gula, i våra trädgårdar ofta
dubbla O. T. S.
Kerrstorp (Kerstorp), socken i Malmöhus län. Se
Kärrstorp.
Kerry [hårdt k], grefskap i irländska prov. Munster,
omgifvet i v. och n. af hafvet, i ö. och
s. af grefskapen Limerick och Cork. Arealen
4,692 qvkm. 200,448 innev. (1881), af hvilka
193,917 voro katoliker. K, är den bergigaste,
men tilllika den på naturskönhet rikaste delen
af Irland. Fjärdarna Tralee, Dingle och Kenmare
skära djupt in i landet och bilda tvänne bergiga
halföar. På den södra af dessa ligga Irlands högsta
berg, Macgillicuddy’s reeks, hvilkas högsta topp är
Carntual, 1,040 m., och vid hvilkas östra fot ligga
de ryktbara Killarney-sjöarna. Af hela arealen
voro 1880 14 proc. åkerjord. Boskapsskötseln
är hufvudnäring. Koppar, jern och bly samt
något silfver förekomma. Skiffer utföres från
Valentia. Fisket sysselsätter omkr. 600 båtar och
2,500 man. Hufvudstad: Tralee.
Kersantit l. Kersanton [hårdt k], petrogr., en afart
af bergarten diorit eller glimmerdiorit,
stundom nästan uteslutande bestående af mörk glimmer
och fältspat. Den förekommer i Bretagne, Vogeserna
och på andra ställen samt nyttjas till arkitektoniska
prydnader. E. E.
Kersseboom [hårdt k], Willem, holländsk
statistiker och financier, f. i Oudewater
omkr. 1691, död i Haag 1771. Den ledande
tanken i hans tryckta skrifter är statsskuldens
grundande på lifräntesystemet. I en af dessa
afhandlingar offentliggjorde han (1742) den
första på lifräntegifvarnas erfarenheter grundade
dödlighetstabell (se d. o.). En utförlig framställning
af K:s verksamhet har lemnats af X. Heuschling:
"Bulletin de la commission centrale de statistique"
(7:de d., 1857). J. H.
Kertbeny (ke’rtbenj; ungersk form af Benkert),
Karl Maria, tysk-ungersk skriftställare, f. i
Wien 1824, d. i Berlin 1882, kom som barn till
Ungern, der han gjorde Petöfis bekantskap och
invigde sitt lif åt att för utlandet tolka ungerska
literaturens bästa verk. Han verkställde rätt goda
tyska öfversättningar af Petöfi, Arany, Vörosmarty
och Jókai samt af ungerska folkvisor och författade
dessutom historisk-politiska och literära skisser.
Kertj [hårdt k], hamnstad i ryska guvernem. Taurien,
på östra spetsen af Krim, vid Kertj- l. Jenikale-sundet
(fordom Kimmeriska Bosporen), som förenar Azovska sjön
med Svarta hafvet och som är 42 km. långt samt 4–40
km. bredt, men endast 5 m. djupt. Staden K., belägen
amfiteatraliskt vid foten af Mithridates-berget,
intogs (11–14 Juni 1855) af de förenade vestmakterna
under Krimkriget och förstördes till en stor del,
men har sedan blifvit återuppbyggd och bildar med den
gamla turkiska fästningen Jenikale (R. Jenikolj),
belägen 10 km. n. ö. från K., en kommun med
omkr. 22,500 innev. Stadens handel är numera ej så
stor som före 1855. Omkr. 4 km. s. om K. ligger
den starka fästningen K., som försvarar inloppet
till Azovska sjön. – K. intager samma plats som
den forna grekiska kolonien Pantikapaion, hvilken
grundlades af medborgare från Miletos i midten af
6:te årh. f. Kr. och från 480 till Mithridates’
tid (omkr. år 100 f. Kr.) var medelpunkten i det
s. k. Bosporanska riket. Mithridates’ son Farnaces
blef grundläggare af en ny dynasti, som regerade till
midten af 3:dje årh. e. Kr., hvarefter Pantikapaion,
som då kallades Bosphora l. Bospora, kom till
Östromerska riket. Derefter eröfrades staden af
kazarerna, tillhörde 1318–1475 genueserna, derefter
turkarna, hvilka genom freden i Kutsjuk-Kainardji
(1774) måste afträda den till Ryssland. I trakten
kring K, finnas flere grafkullar (R. kurgani) från
den grekiska tiden och från det bosporanska rikets
blomstringstid. I dessa hafva gjorts rika fynd af
dyrbara fornsaker, hvilka till största delen förvaras
i Eremitaget i Petersburg.
Kerub (Hebr., pl. kerubim; svensk pl. keruber),
enligt bibeln ett slags från änglarna bestämdt
skilda öfvernaturliga väsenden, hvilka tänktes dels
såsom paradisets väktare (1 Mos. 3: 24), dels såsom
uppbärande Jehovah och hans tron (Ps. 18: 11; Hes. 11:
22 m. fl. ställen),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
