Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemist ... - Kent, William - Kent, William Charles Mark - Kenthorn, ett i början af 1800-talet, allraförst i England, för militärmusik brukligt blåsinstrument - Kentucky, flod i nord-amerikanska staten Kentucky - Kentucky, en af Nord-Amerikas förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
våldsamheter, ingick han med earlen af Lancaster och andre
stormän en sammansvärjning mot dem, men fängslades
och dömdes till döden. Han afrättades d. 19 Mars
1330. – Från 1465 var titeln earl af K. fäst vid
familjen Grey, ändrades 1706 till markis- och 1710
till hertigtitel, men upphörde 1740 att tillhöra
denna slägt.
2. Edvard, hertig af K. och Strathearn, drottning
Viktorias fader, föddes d. 2 Nov. 1767 och var Georg
III:s fjerde son. Hans uppfostran fullbordades
i Göttingen och Hannover, hvarefter han ingick i
engelska hären och tjenstgjorde på Gibraltar, i Canada
och i Vestindien. 1802 utnämndes han till guvernör på
Gibraltar, men framkallade genom sin stränga krigstukt
myteri bland besättningen och återkallades, sedan
han kufvat detsamma. Svårt skuldsatt, öfverflyttade
han 1816 från England till Bruxelles för att der
lefva i tillbakadragenhet. Den 11 Juli 1818 förmälde
han sig med Maria Lovisa Viktoria, enkefurstinna
af Leiningen, och återvände till England. Död i
Sidmouth i Devonshire d. 23 Jan. 1820. Liksom
sin broder hertigen af Sussex röstade han i
parlamentet städse med den liberala oppositionen. –
Hans gemål, Maria Lovisa Viktoria, hertiginna af K.,
född d. 17 Aug. 1786, var dotter till hertig Frans af
Sachsen-Koburg-Saalfeld och syster till konung Leopold
I af Belgien. Hon förmäldes 1803 med prins Emich Karl
af Leiningen samt blef 1814 enka och förmynderska för
sin son, Fredrik Karl. I sitt andra gifte vardt hon
d. 24 Maj 1819 moder till drottning Viktoria. Åter
vorden enka, nedlade hon förmynderskapet för sin
son, prinsen af Leiningen, och egnade sig med stor
omsorg åt sin dotters uppfostran. 1825 utsågs hon
att blifva regentinna, för den händelse att Viktoria
komme att uppstiga på tronen före 18 års ålder. Död
d. 16 Mars 1861.
Kent [hårdt k], William, engelsk konstnär, f. 1685,
begaf sig 1710 till Rom för att utbilda sig till
målare. Ehuru han efter sin återkomst till London
utnämndes till hofmålare, lär han dock ej hafva
varit långt kommen i konsten. Om hans medelmåttiga
förmåga jämväl som bildhuggare vittnar Shakspeares
staty i Westminster Abbey. Med större framgång egnade
han sig åt arkitekturen och gjorde utkast till ett
landthus, Holkham, rätt storartadt, men oharmoniskt,
hvaremot den af honom utförda nordfasaden till
Treasury Biiildings i Whitehall hör till den tidens
bättre produkter. Mest känd har han dock blifvit
såsom den, hvilken man allmänt tillerkänner äran
af att hafva gifvit upphof till den s. k. engelska
trädgårdsstilen. K. dog 1748.
Kent [hårdt k], William Charles Mark, engelsk skald,
journalist, f. 1823, af en katolsk familj, egnade sig
tidigt åt literär verksamhet. 1859 blef han dessutom
advokat. Under åren 1845–1870 var han redaktör af
"The Sun", af hvilken tidning han äfven blef egare
1862. K. har för öfrigt lemnat bidrag till flere
tidskrifter och författar biografiska artiklar
till den nya(9:de) upplagan af "Encyclopaedia
britannica". Sitt
första större skaldestycke, Aletheia, or the doom of
mythology, utgaf han 1850. Helsningspoemet Longfellow
in England gjorde sin rund genom hela engelska och
amerikanska pressen. Dreamland, or poets in their
haunts utkom 1862 och samlade Poems 1870. Bland hans
prosaskrifter nämna vi de politiska porträttserierna
The Derby ministry och The Gladstone government
(1869) samt A mythological dictionary och Catholicity
in the dark ages. Såsom nära vän till Dickens och
Bulwer tecknade K. den förre i Charles Dickens as a
reader (1872) och fick 1874 uppdrag att utgifva den
senares skrifter.
Kenthorn [hårdt k], ett i början af 1800-talet,
allraförst i England, för militärmusik brukligt
blåsinstrument, liknande det nuvarande kromatiska
flygelhornet, men med klaffar i stället för ventiler.
A. L.
Kentucky [kentö’cki]. 1. Flod i nord-amerikanska
staten Kentucky, som efter den har sitt namn,
upprinner på Cumberland-bergen i tre källfloder
(North, Middle och South Fork), hvilka förena
sig vid staden Proctor, och faller ut i Ohio vid
Carrollton efter ett lopp af omkr. 370 km. Till
Frankfort kan den passeras af ångbåtar. – 2. En af
Nord-Amerikas förenta stater, ligger mellan 36° 30’
och 39° 6’ n. br. samt gränsar i s. till Tennessee,
i ö. till Virginia och West-Virginia, i n., der
Ohio-floden bildar gräns, till Ohio, Indiana och
Illinois samt i v. till Missouri, från hvilket
K. skiljes af Mississippi. Areal 104,632 qvkm. I
v. intaga de s. k. barrens (ofruktbara sträckor) en
betydande vidd, men öfvergå i floddalarna i tämligen
fruktbart land. Mellersta delen af staten kallas den
blå gräsregionen ("blue grass region") och utgör en af
de rikaste trakter i hela unionen. I östra delen löpa
förgreningar af Cumberlandbergen, som dock ej äro
högre än 900 m. Bevattningen är mycket riklig, och de
flesta floderna äro segelbara. Den vigtigaste floden,
ehuru den endast är gränsflod, är Ohio, till hvilken
statens alla öfriga floder äro bifloder. Mississippi
går en kort sträcka på vestra gränsen. K. hör till
den stora flötsregionen i vestern. Skikten ligga
nästan horisontalt. Midten utgöres af silurisk och
devonisk kalk, och i v. går Illinois’ och Indianas
kolbassäng in i landet. Kolformationen i östra delen
hör till det stora appalachiska bäckenet i Virginia
och Pennsylvania; dess kalk är ryktbar för sina
försteningar och grottor, af hvilka Mammutgrottan
vid Green river hör till en af unionens största
märkvärdigheter. – Klimatet är mycket mildt och
sundt. Årstemperaturen vexlar i olika delar af staten
mellan 10° och 13° C. Boskapen går i allmänhet
ute hela vintern. Jordbruk och boskapsskötsel
äro hufvudnäringar. Sannolikt äro 2/3 af staten
ännu bevuxna med värdefull skog, väsentligen af
löfträd. Hufvudprodukterna af landtbruket äro majs,
hvete, hafre och hampa samt i synnerhet tobak, hvaraf
K. 1880 producerade mer än någon annan stat i unionen
l. 77 mill. kg., utgörande något mer än 36 proc. af
hela tobaksskörden i Förenta staterna. Boskapsskötseln
är högt utvecklad, och statens hästar och nötkreatur äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
