Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kef ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
imperator (se d. o.), princeps (hvaraf Sv. prins) eller
augustns (egentligen ett hedersnamn tillagdt
Octavianus). Kejsaredömets utveckling faller
under följande hufvudskeden: 1. Det äldre romerska
kejsaredömet, från Octavianus till Konstantin (31
f. Kr.–330 e. Kr.). Kejsaredömet var ej ärftligt,
men kejsaren utsågs oftast inom den siste kejsarens
familj; ej sällan intog en segerrik fältherre,
stödd på sina legioner, kejsaretronen. Kejsaren
egde oinskränkt makt och utöfvade henne efter
behag. "Statens välfärd var kejsaremaktens källa,
inskränkning och mål." Af religiösa skäl förlade
Konstantin år 330 residenset till Bysans, som efter
honom kallades Konstantinopel. 2. Romersk-grekiska
kejsaredömet. Ehuru till begreppet odelbart,
söndrades kejsaredömet år 395 i 2 riken, Vestromerska
riket och Östromerska, Grekiska l. Bysantinska
kejsaredömet. Sedan det förra 476 störtats af germanen
Odovakar, tillhörde kejsare värdigheten Östromerska
riket ensamt, som egde bestånd till 1453, då det
störtades af turkarna. De östromerske kejsarna gjorde
sig bemärkta såsom ifrige försvarare af den ortodoxa
tron. Deras makt var ännu oinskränktare än de äldre
romerske kejsarnas och närmade sig österländsk
despotism. Under det s. k. fjerde korståget
upprättade de till den latinska kyrkan hörande
korsfararna af grekiska kejsaredömets europeiska
besittningar det latinska kejsaredömet (1204–61) och
samtidigt upprättades af Grekiska rikets asiatiska
land kejsaredömet Nicaea (1206–61) samt kejsaredömet
Trapezunt (1204–1461). 3. Frankiska kejsaredömet. Den
vestromerska kejsarevärdigheten upplifvades, när
påfve Leo III juldagen 800 i S:t Peterskyrkan satte
kejsarekronan på Karl den stores hufvud, hvarefter de
bland hans efterkommande, som voro romerske konungar,
också innehade kejsarevärdigheten. 4. Heliga romerska
riket af den tyska nationen (se d. o.). Sedan
karolingerna utdött, öfvergick kejsarevärdigheten
till Tyskland, i det konung Otto I 962 i Rom kröntes
till kejsare. Kejsarekronan var derefter fäst
vid tyska konungavärdigheten till år 1806. Rudolf
af Habsburg gick aldrig till Rom för att krönas
och förde ej häller kejsaretitel; men sedan togo
tyska konungar, så fort de blifvit valda, titeln
kejsare. Den siste uti Italien (Bologna) till
kejsare krönte konungen var Karl V. 1806 bortlades
äfven titeln. 6. Det moderna kejsaredömet. Några
europeiska regenter hafva i senare tid antagit
titel kejsare, vid hvilken man äfven nu fäster
föreställningen om ett herravälde, som sträcker sig
utöfver en enstaka stats gränser. Kejsaredömet i vår
tid hvilar på nationel grund och har, i motsats till
det frankiska och tysk-romerska, en helt och hållet
verldslig karakter. Tsar Peter i Ryssland antog efter
den för honom förmånliga freden med Sverige i Nystad
1721 titel af alla ryssars kejsare (R. imperador),
hvilken titel sedan bibehållits. Romerske kejsaren
Frans II antog 1804 för sitt arfland titeln ärftlig
kejsare af Österrike. Liksom Peter den store sökte
upplifva det östromerska
kejsaredömet, ville Napoleon Bonaparte återställa
det vesterländska och utropades d. 20 Maj 1804
till fransmännens kejsare (det s. k. Första
kejsaredömet). Kejsaredömet erkändes af alla
makter utom England och egde bestånd till d. 2
April 1814 samt under de "hundra dagarna" 1815. Det
upplifvades (Andra kejsaredömet) å nyo af Napoleon
III d. 2 Dec. 1852, som efter olyckorna i kriget
mot Tyskland förklarades afsatt d. 4 Sept. 1870,
då republiken proklamerades. Under detta krig fick
Europa ett annat kejsaredöme i stället. Till följd af
tyska härens segrar slöto sig de sydtyska staterna
till Nordtyska förbundet, hvarvid bildades ett nytt
statsförbund, Tyska riket, med preussiske konungen
såsom ärftlig tysk kejsare. Preussiske konungen
Vilhelm I proklamerades i Versailles d. 18 Jan. 1871
till tysk kejsare. Utom Europa hafva i senare
tid uppstått tre kejsaredömen i kristna land. a)
Mejico, der Augustin de Iturbide 1822 utropades till
kejsare, men redan följande år nödgades afstå från
kronan. Lika olycklig var Maximilian, ärkehertig
af Österrike, som d. 10 Juli 1863 genom påtryckning
af Napoleon III valdes till kejsare och i Juni 1864
tog tronen i besittning. Republikanerna dömde honom
till döden d. 13 Juni 1867 och arkebuserade honom,
b) Brasilien lösslet sig från Portugal 1822 och
bildade ett sjelfständigt rike under kejsar Pedro
I. Regenten bär titeln: "Konstitutionel kejsare och
Brasiliens ständige försvarare." c) Haiti. På denna ö
herskade kejsare 1804–06 och 1849–59. – Regenterna i
Osmaniska riket, Marokko, Kina och Japan bära titlar,
som européerna återgifva med "kejsare". År 1876 lät
drottning Victoria af England parlamentet tillerkänna
sig titeln kejsarinna af Indien.
Kejsaregrönt, en arsenik- och kopparhaltig grön
målarefärg, till egenskaper och sammansättning nära
beslägtad med schweinfurtgrönt (se d. o.).
Kejsarekanalen l. Stora kanalen (Kin. Jun-ho), den
största och vigtigaste kanalen i Kina och tillika den
största med konst åstadkomna vattenväg på jorden, går
från Hangtsjeu-fu längs med kusten till Tiantsin, der
den förenar sig med Peiho, och sammanbinder således
denna flod med landets hufvudfloder Hoangho och
Jangtsekiang. Den har en längd af omkr. 1,300 km.,
med vexlande bredd och djup. Arbetena på kanalen
började under Han-dynastien i 2:dra årh. f. Kr. och
hafva fortsatts nästan ända till våra dagar. Ännu
för några årtionden sedan var kanalen rikets
stora kommunikationslinie, men numera vittnar denna
jätteanläggning endast om sin forna storhet och sitt
nuvarande förfall. Det förändrade lopp Hoangho tog
förorsakade den första stora skadan på kanalen, så
att den del, som ligger mellan Hoanghos gamla och
nya lopp, kan begagnas hvarken som samfärdsmedel
eller för bevattning af omgifvande trakter. De
öfriga delarna äro ännu öppna för trafiken; men som
dammbyggnaderna ej längre underhållas, kan deras
instörtande ej länge låta vänta på sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
