Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kavitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oöfverträffadt glänsande och historiskt trogen
uppsättning. Efter en konstresa till Australien och
Kalifornien återkom han med bruten helsa 1866. Han
afled 1868. K. var ingen stor skådespelare, men nådde,
särskildt i roller af andra rangen, en hög ståndpunkt
genom att samvetsgrant uppodla sina gåfvor. –
3. Ellen K., född Tree, engelsk skådespelerska, den
föregåendes hustru, f. 1805, d. 1880, var från 1825
anställd vid engelska skådebanor, gästade Amerika
1836–39 och följde efter sitt giftermål (1842) sin
man på hans konstresor. Under hans framgångsrika
direktörskap vid Princess theatre var hon en af denna
teaters utmärktaste krafter, i synnerhet när det
gällde att framställa Shakspeares qvinnokarakterer.
Keats [kits], John, engelsk skald, föddes 1795 i
London. Sedan han fått en smula klassisk uppfostran
vid skolan i Enfield, blef han lärling hos en
kirurg i Edmonton, men han lemnade snart medicinen
för poesien. Sedan han gjort bekantskap med den 12
år äldre skalden och prosaisten Leigh Hunt, som då
utgaf tidskriften "The examiner", blef han af denne
uppmanad att i samma organ publicera några af sina
dikter, och 1817 lät han trycka en del af dem,
tillegnade hans vittre beskyddare. År 1818 utkom
Endymion, a poetic romance, en dikt full af skönheter,
ehuru äfven behäftad med svaga sidor, men i alla
fall obestridligt vittnande om en märkvärdig poetisk
förmåga. Emellertid underkastades den, då den utkom,
en så sträng kritik af William Gifford i den af
honom utgifna "Quarterley review", att K. fullkomligt
krossades deraf; ja den historien troddes verkligen af
mången och sattes i omlopp äfven i tryck (t. ex. af
lord Byron i 11:te sången af "Don Juan"), att
K. verkligen dött i förtid genom följderna af denna
hårda kritik. K. var i hög grad svag och sjuklig; en
smygande lungsot tärde på hans lifstråd, hvartill kom
ett häftigt och brusande sinne, som än mera nedsatte
krafterna. Han utgaf 1820 en ny bok, innehållande
Lamia, Isabella, The eve of St. Agnes, Hyperion
(utgifven som fragment) samt en del mindre dikter (Ode
to a nightingale, Ode to a grecian urn, Ode to autumn
m. fl.), hvilka alla ansågos fullt realisera det
löfte om utomordentlig poetisk förmåga, som tydligen
visat sig i föregående publikationer. För sin helsas
skull reste K. efter utgifvandet af denna samling
i Oktober 1820 till Italien, men ingen bättring
följde. Han dog i Rom i Febr. 1821. – K. var en högt
begåfvad poetisk natur, med glödande fantasi, som gaf
gestalt åt allt, hvad den berörde och uppfattade. Men
dels var han till sitt väsende för vulkanisk, dels
till sin uppfostran för litet utvecklad och bildad
för att alstra något harmoniskt och fulländadt,
klart och begripligt. Han var en mystisk skald,
beslägtad med Shelley och nyromantikerna, ehuru han
hälst ingöt sina romantiska utbrott i klassiska eller
mytologiska personligheter. I alla händelser står han
i literaturhistorien såsom ett märkvärdigt fragment
af en skald, full af glöd och lif, om ock i mycket
ofattlig och dunkel. – En fullständig och kritisk
uppl. af
K:s arbeten utgafs 1884 af Harry Buxton Forman.
C. R. N.
Kebar [hårdt k]. Se Chabur.
Keble [kiböl], John, engelsk prest, tillhörande
episkopalkyrkan, andlig skald, f. 1792, d. 1866
såsom kyrkoherde i Hursley (Hampshire). Åren 1831–41
höll han, såsom professor vid Oxfords universitet,
föreläsningar öfver skaldekonsten (Praelectiones
academicae, 1844). K. är hufvudsakligen känd såsom
författare af den andliga diktsamlingen Christian year
(1827), hvilken innehåller lyriska poem, afpassade för
hvarje söndag och bemärkelsedag i engelska högkyrkans
år. Bland K:s öfriga skrifter märkas A metrical
version of the psalter (1839), Lyra innocentium (1846;
en samling dikter ur barnens verld) samt Sermons for
the Christian year etc. (11 bd, 1875–80).
Keckman, Karl Niklas, finsk språkforskare,
f. i Uleåborg 1793, var halfbroder till
F. M. Franzén. Redan tidigt slöt han sig till en
omkr. 1815 bildad studentkrets, som ifrade för
det finska språket. Såsom biblioteksamanuens vid
universitetet i Åbo utarbetade han tillsammans med
Reinh. v. Becker en "Förteckning öfver hittills
veterligen tryckta finska skrifter", hvarigenom
den fullständigare katalog förbereddes, som senare
utgafs af F. V. Pipping. Men sin största betydelse
har K. såsom den förste lektorn i finska språket
vid universitetet (utnämnd 1829). Hans verksamhet
såsom sådan var af mycken vigt för studiet af
finskan. K. var äfven en bland de yngre akademiker,
i hvilkas krets tanken på Finska literatursällskapet
uppkom; han tog verksam del i dess grundande och blef,
sedan Lönnrot begifvit sig på runosamlingsfärder,
dess sekreterare. Såsom sådan utgaf han (1834)
en öfversättning af Zschokkes "Goldmacherdorf",
som under namnet "Kultala" utgör första delen af
detta sällskaps publikationer. Såsom andra delen
fick han följande år ombesörja tryckningen af första
Kalevala-upplagan. Vid sin död, 1838, efterlemnade han
en mängd manuskript, särskildt innehållande värdefulla
lexikaliska samlingar, hvilka mycket gagnat senare
arbetare på detta område. O. G.
Kecskemét [ketjkeme’t], stad i ungerska komitatet
Pest-Pilis-Salt-Kis-Kun, är beläget på den stora
Kecskemet-heden mellan Donau och Teis. Omgifningen
är delvis odlad (tobak, frukt, vin), men utgöres
hufvudsakligen af en vidsträckt "pussta"
med stark boskapsskötsel. Kreatursmarknaden
i K. är den största i hela Ungern. Industrien
frambringar läder och såpa. K. har en katolsk
och flere reformerta kyrkor, ett par kloster och
gymnasier samt en realskola. 44,887 innev. (1880).
S. A. L.
Kedar [hårdt k], en son till Ismael (1 Moseb. 25: 13),
hvars efterkommande, kedariter, kedarener, voro ett
krigiskt nomadfolk i öcknen mellan Steniga Arabien
och Babylonien. Namnet härledes af Hebr. kadar,
vara svart, med anledning af deras svarta, af gethår
förfärdigade tält ("Kedars hyddor", Höga vis. 1: 5).
Keder [hårdt k], Nils, numismatiker, föddes i
Stockholm d. 20 Mars 1659 och blef 1676
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
