Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 527-528 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kattarp ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kattsilfver. Se Kattguld.

Kattskunken. Se Kattfretten.

Kattslägtet, Felis, zool., hör till familjen kattdjur,
ordningen rofdjur och klassen däggdjur. Klorna kunna
fullständigt indragas, emedan näst sista tåleden
är konkav å sin yttre sida, och mellan denna och
yttersta (eller klo-) leden finnas elastiska
band, som ofrivilligt draga kloleden tillbaka
mot den näst sista tåledens yttre, konkava sida,
hvarigenom klospetsen så böjes uppåt, att den icke
berör marken. Lemmarna äro starka, af medelmåttig
längd eller snarare korta. Öfverkäkens roftand har
en tydlig häl. Skallen har långa bakre ögonutskott,
och skulderbladet är bredt, med främre kanten tvärt
afrundad nedtill mot halsen. – Inom kattslägtet har
man uppställt sex underslägten, hvilka dock äro föga
skilda från hvarandra. Huru de särskiljas framgår af
nedanstående tabell.

A.	Undre roftandens bakre afsats otydlig.
	a.	Afståndet mellan foramen lacrymale och bakreögonhålutskottets spets å pannan är icke längre än näsbenen vid sömmen mellan dem.
		1.	Ögonhålan baktill öppen.
			α. Svansen med qvast.	1. Leo.
			β. Svansen utan qvast.	2. Tigris.
		2.	Ögonhålan baktill sluten	3. Viverriceps.
	b.	Afståndet mellan foramen lacrymale och bakreögonhålutskottets spets å pannan är längre än näsbenen.
		1.	Öronen utan hårpensel.	4. Felis.
		2.	Öronen med hårpensel.	5. Chaus.
B.	Undre roftandens bakre afsats tydlig. Öronen med hårpensel. Svansen kort.			6. Lynx.

För Lejonunderslägtet, Leo, är afrikanska lejonet,
Felis leo, typ; Tigerunderslägtet, Tigris, har
i indiska tigern, Felis tigris, sin utmärktaste
form. Typisk för Fläckkattunderslägtet, Viverriceps,
är fläckkatten, Viverriceps viverrina, för
Kattunderslägtet, Felis, vildkatten, Felis catus, för
Sumplo-underslägtet, Chaus, sump-lon, Felis chaus, och
för Lo-underslägtet, Lynx, står lodjuret, Felis lynx,
som utmärkande art. C. R. S.

Kattspår l. mastspår, skeppsb., en på kölsvinets
öfverkant anbringad klots, på öfverkant försedd
med spår, hvari mastfoten är nedsatt. Äro botten
band förlagda midt under mastfötterna eller
på för- och akterkant om en mastfot, kallas
dessa band "mastspårband" eller "kattspårband",
J. G. B.

Kattspårband, skeppsb. Se Kattspår.

Kattugglan l. Harugglan, Strix aluco, zool., hör
till nattugglornas underfamilj, ugglornas familj och
ordningen roffoglar inom. foglarnas klass. Hannen har
ögonkretsarna ljusgrå, med svartaktiga fjäderspolar,
framåt med svarta strålfjädrar och omgifna med täta,
af brunt, rostgult och hvitt tvärfläckade fjädrar;
regnbagshinnan är mörkbrun. Fogeln är ofvan försedd
med mörkbruna längdfläckar och deremellan på tvären
finspräcklig af brunt, rostgult, grått och

hvitt, undertill hvitaktig, med svartbruna, i kanterna
i rostgult vattrade fläckar, samt på undergumpen
hvit, med bruna pilfläckar. Vingarna hafva bruna och
rostgrå, otydligt fläckiga tvärband samt stora, hvita
fläckar på skuldrorna och de större vingtäckarna;
stjerten har tvärband, marmorerade med brunt
och rostgult, samt hvitaktig spets. Kroppslängden
stiger till 36 cm. Honan är mera rödbrun, och undre
sidans grundfärg är rostgulaktigt hvit. – Kattugglan
är den allmännaste af våra ugglor och vistas under
sommaren i skogarna, i synnerhet i täta löfskogar med
gamla, ihåliga träd. Om dagen sitter hon dold; först i
skymningen begifver hon sig ut på jagt. Vintertiden
kommer hon fram till boningshusen och träffas äfven
i städerna. I torn, lador och andra uthus träffas
hon ofta under vintern. Kattugglan flyger ljudlöst,
emedan hennes vingpennor äro synnerligen mjuka och
böjliga. Hannens läte ar tjutande, honans deremot
mera skrikande. Menige man tror, att kattugglan
bebådar väderskifte eller dödsfall, då hon nattetid
skriker i närheten af boningshusen. Genom att
förtära en mängd råttor, möss och sorkar blir
kattugglan mycket nyttig och bör derför, liksom
nästan alla våra ugglearter, omsorgsfullt skonas
från förföljelse. Hon förtär äfven grodor, ödlor
och skalbaggar. Sina tre till fyra hvita, nästan
runda ägg lägger hon i ett öfvergifvet kråk- eller
korpbo, i ett ihåligt träd, en klippremna o. s. v.
C. R. S.

Kattun (af Arab. kothon, Fr. coton, bomull),
gemensam benämning på flere slags bomullstyg. Kattun
är tunt och tämligen tätt, väfdt som lärft samt
glättadt. Det brukas antingen hvitt eller tryckt
med brokiga färger. Tryckt kattun utgör till
följd af sin skönhet och prisbillighet en vigtig
industriartikel, i synnerhet i England, Frankrike,
Tyskland och Schweiz. Omkr. sjundedelen af all bomull,
som införes till Europa, förvandlas till kattun, som
sedan exporteras i massor äfven till Indien, hvarest
det ursprungliga, för hand väfda kattunet längesedan
nödgats rymma fältet för det europeiska fabrikatet.

Kattunga, socken i Elfsborgs län, Marks härad. 659
innev. (1883). K. är förenadt och har gemensam kyrka
med Surteby, Göteborgs stift, Marks och Bollebygds
kontrakt.

Katty (Eng. catty, plur. catties), den af
européer och amerikaner brukade benämningen på den
kinesisk-japanska vigt, som af infödingarna kallas
kin, och hvilken närmelsevis motsvarar ett halft
kilogram. En katty är 1/100 af en pikul (Kin. tan),
hvilken senare såsom handelsvigt beräknas till
60,46 kg. samt såsom guld-, silfver- och myntvigt
till 60,12 kg. Hvarje katty innehåller 16 tael
(Kin. liang, Japan. rió). Katty-vigten förekommer äfven
i Ostindien, men är der något tyngre, på olika orter
vexlande mellan 615 och 633 gr.

Kattöga, miner., en grönaktig, af fina asbest- eller
cyanittrådar uppfylld varietet af qvarts, som efter
slipning visar ett skimmer, hvilket påminner om
glansen i kattens öga. Mineralet träffas på Ceylon,
Harz m. fl. ställen. P. T. C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>