Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kastkropp (projektil) - Kastlösa - Kastmaskin - Kastner, Jean Georges - Kastning - Kastor och Polydevkes - Kastor - Kastoria - Kastor-olja - Kastrat - Kastration - Kastratsångare - Kastrera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eldhandvapen deremot på Mariebergs ammunitionsfabrik vid
Stockholm. H. W. W.
Kastlösa, socken å Öland, Kalmar län,
Gräsgårds härad. Arealen 5,489 har. 1,157
innev. (1882). K. utgör ett konsistorielt pastorat
af 2:dra kl., Kalmar stift, Ölands södra kontrakt.
Kastmaskin. 1. Artill. Se Kanon. — 2. Landtbr.,
sädesrensningsredskap, som genom en stark luftström
och genom såll aflägsnar slösäd, agnar, ogräsfrö
m. m. från den strida säden.
Kastner, Jean Georges, fransk musiker, f. i Strassburg
1811, d. 1867 i Paris, der han sedan 1835 vistades
och blef medlem af Institut de France, vicepresident
för tonkonstnärsföreningen m. m. Bland hans många
och förtjenstfulla skrifter må nämnas, utom en mängd
musikaliska läroböcker och "skolor" för nästan alla
instrument ända till saxofonen och pukan, följande:
Manuel général de musique militaire (1848), Les
danses des morts (1852), La harpe d’Eole (1856), Les
voix de Paris (1857), Les sirènes (1858), Les chants
de la vie (1854), Les chants de l’armée française
(1855), Parémiologie musicale (1862). K. hade ringa
framgång såsom kompositör (af operor, symfonier,
harmonimusik, hymner, kantater, chörer och visor).
A. L.
Kastning, veterinärv., fostrets afgång, innan det
blifvit fullgånget, förekommer hos alla våra husdjur,
men allmännast hos kor. Orsaker till fostrets tidiga
afgång kunna vara ansträngningar, tryck å bukväggarna,
kall dryck och gifter, bland hvilka de uti gräs-
och sädesslagens frön befintliga mjöldrygorna (ett
utvecklingsstadium till svampen Claviceps purpurea)
kunna föranleda kramplik sammandragning af lifmodern
och dermed utdrifning af fostret. Såsom farsot
förekommer kastning flerestädes inom landet bland
kor och då beroende af ett infektions- (smitt-)ämne,
hvars natur icke är närmare bekant. Detta ämne
finnes i utflödet från könsdelarna hos kor, som
kastat sina foster, och det utbredes med strö,
stallredskap eller personer, som mjölka och rykta
djuren. Kastning kan inträffa under hvilken period
af drägtigheten som hälst; men vid farsotartad
kastning afgår fostret vanligen under 7:de månaden
af drägtighetstiden. Tecken till annalkande
kastning äro ungefär desamma som vid förlossning
efter fulländad drägtighetstid, ehuru de framträda
i ringare grad. Deremot afgå ej fosterhinnorna
(efterbörden) så lätt som vid sistnämnda tillfällen,
åtminstone ej från kor. Efterbördens fördröjda afgång
föranleder lätt förruttnelse af fosterhinnorna,
hvarvid förruttnelsegiftet kan upptagas i blodet
och förorsaka djurets död. Till förekommande af
kastning söker man aflägsna eller afhålla de orsaker,
som framkalla densamma. Då sjukdomen uppträder
som farsot, hållas de kor, som kastat, afskilda
från drägtiga kor, i synnerhet om efterbörden hos
förstnämnda djur qvarstannat i lifmodern och undergått
förruttnelse. Vidare böra drägtiga kor i 7:de månaden
af drägtighetstiden flyttas från ko-ladugården till oxhus,
stall eller annan lokal och der förblifva, till dess de
kalfvat. Tillika måste en noggrann rengöring och
desinfektion företagas uti det bås eller på den
plats i ladugården, der de kor stått, som kastat
fostren. Äfvenså måste stallredskapen omsorgsfullt
renas. C. A. L.
Kastor och Polydevkes (Lat. Castor och Pollux). Se
Dioskurerna.
Kastor (af Grek. kastor, bäfver), bäfverhår, som
nyttjas till förfärdigande af hattar m. fl. slags
filt-arbeten. Oäkta kastor är numera mycket i bruk,
till följd af bäfverns sällsynthet; bäfverns hår
ersättas der med dylikt af uttern, bisamråttan,
haren o. a. pelsbärande djur. — S. k.
kastorhandskar tillverkas af renhud, hjortläder o. s. v.,
som genom sämskning gjorts mjukt.
Kastoria (Turk. Kesrie), stad i vilajetet Janina, vid
vestra stranden af en sjö, som har aflopp genom floden
Bistritza, Indje l. Karasu. Omkr. 8,000 innev. K. är
forntidens Celetrum, som intogs af Sulpicius under
kriget mot Macedonien (200 f. Kr.) och som tappert
försvarades 1084 af Bryennius mot Alexios Komnenos.
Kastor-olja. Se Ricin-olja.
Kastrat (se Kastrera), snöping; kastratsångare
(se d. o.).
Kastration, det konstmässiga borttagandet af
testiklarna hos menniskor eller djur. Se Kastrera.
Kastratsångare (se Kastrera) kallades de under närmast
föregående århundraden blomstrande, ofantligt uppburne
italienske sångare, hos hvilka genom kastrering
målbrottets inträdande hindrats, till följd hvaraf
deras stämma alltid bibehöll gossröstens klang och
höjd, men förenad med mannens utvecklade bröst och
lungor. Kastraterna åstadkommo det otroliga i fråga
om uthållande styrka och ändlösa passager. Deras
popularitet var en krass illustration till tidens
onaturliga och sensuella smak under den italienska
sångvirtuositetens herravälde. Kastraternas egentliga
tid var det 17:de och större delen af 18:de årh.,
ehuru exemplar existerat ännu in i andra hälften
af det nuvarande. Upptäckten af kastreringens
inflytande på mutationen torde från början berott
på någon tillfällighet. Senare bedrefs en skändlig
spekulation med gossar, som för detta ändamål
ofrivilligt underkastades operationen. Kyrkan
tolererade — om icke gillade — affären, hvilken
bedrefs så oblygt, att man kunde få se skyltar med
påskrift: qui si castra ad un prezzo ragionevole
("här blir man kastrerad för billigt pris"). I början
af 1800-talet funnos kastrater t. o. m. i påfliga
kapellet. — De mest berömde kastratsångarna hafva
varit Farinelli, Senesino, Ferri, Bernacchi,
Caffarelli, Crescentini och Salimbeni.
A. L.
Kastrera (Lat. castrare, egentl. göra tom; snöpa,
gälla). 1. Med., konstmässigt borttaga testiklarna
hos menniskor. Berättigad är denna operation på yngre
eller äldre manliga individer endast vid sjukdomar
i testikeln, hvilka redan förstört densamma och dess
funktion samt vanligen dessutom äro af den art, att
de hota att genom vidare spridning undergräfva hela
kroppens helsa, ja t. o. m. förorsaka döden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
