Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlsteen, Arvid - Karlstein - Karlsten - Karlstorp - Karl Sunesson - Karlsvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hållen, hvilka anbud han dock afslog. Hemkallad
till Karl XI:s kröning 1672, väckte han genast
uppmärksamhet genom sina medaljer, oaktadt han
hade en ganska framstående medtäflare i tysken
Anton Meybusch. Mot denne begynte nu hans förste
gynnares broder, assessor Abr. Cronström, stödd på
ett k. privilegium på medaljslagning, en ihärdig
förföljelse, i hvilken K. ej synes hafva tagit någon
del, men hvars slutföljd blef, att Meybusch lemnade
landet och K. 1681 blef k. medaljör vid myntet. Hans
rykte var så i stigande, att han med k. tillstånd
ofta reste utrikes för att fullgöra beställningar;
han antog dock aldrig något af de lockande anbud,
som gjordes honom att träda i främmande tjenst. Såväl
för denna trohet mot fäderneslandet som för sin
framstående skicklighet samt emedan han var den
förste svensk, som idkat sin konst och undervisat
den, upphöjdes K. 1692 i adligt stånd, hvarvid han
bibehöll sitt förra namn. Med ovanlig flit utförde
han nästan alla i Sverige slagna medaljer, från
1681 till sin död. Deras antal uppgår till inemot
ett hundra, af hvilka en stor del slagits öfver
k. personer eller offentliga tilldragelser. Han var
dessutom mycket anlitad såsom sigillgravör. Alla
hans arbeten utmärkas genom likhet i de afbildade
personernas anletsdrag, rikedom i anordningen och
mjukhet i grafstickeln. Å andra sidan har man anmärkt,
att hans teckning ej alltid visar full säkerhet, och
att han hade svårt att utföra de så ofta brukliga
allegoriska figurerna å frånsidan, allt följder af
en försummad konstunderbyggnad. Man berättar, att
han brukade anmoda Keder, som uppgjorde förslag till
medaljerna, att ej anbringa några svårare figurer
på reverserna. Emellertid kan man ej frånkänna hans
bättre verk en ståtlighet och en konstnärlig hållning,
hvilka förträffligt motsvara de lysande uppgifter, som
förelades honom. Ända till sitt sista var K. verksam,
ehuru mot slutet biträdd af lärjungar. Han afled
i Stockholm d. 8 Maj 1718 och slöt sjelf sin adliga
ätt. Hans efterlemnade dyrbara samling af medaljer och
konstföremål bortspelades på lotteri i Maj 1719 (ej
1718), fördelad i 400 vinster. – Bland K:s lärjungar
böra nämnas Raimund Faltz, Karl Gustaf Hartman
och Bengt Westman. Det blef emellertid ingen af dem
förunnadt att fortsätta mästarens verksamhet; det var
Hedlinger, som upptog densamma och som skapade den
svenska medaljkonstens mest lysande tidehvarf. –rn.
Karlstein, borg i Böhmen, 18 km. s. v. från Prag, på
en hög och brant kalkklippa nära floden Beraun. Denne
den märkligaste af alla Böhmens borgar uppbyggdes
1348–56 af Karl IV i ändamål att blifva Böhmens
kronfäste och förvaringsort för riksklenoderna och
statsarkivet samt smyckades med en mängd konstskatter
och målningar. Borgen belägrades under husitkrigen
flere gånger, men vardt aldrig intagen eller
förstörd. Under århundradenas lopp led den dock af
tidens inverkan, men restaurerades flere gånger,
senast 1870 af kejsar Frans Josef I.
Karlsten, fästning, belägen å den s. k. Marstrandsön
i bohuslänska skärgården invid
staden Marstrand, förskrifver sig sannolikt från
1500-talet. Jämte det öfriga Bohus län tillföll den
Sverige genom 1658 års fredsslut, men återeröfrades
sedermera tvänne särskilda gånger, af Gyldenlöve
1677 och af Tordenskjold 1719, ehuru båda gångerna
endast för en kort tid. – Fästningen bestod från
början af endast jordverk; men kort efter sedan
den blifvit en svensk besittning påbörjades
af Wärnschiöldh och fullbordades sedermera af
Dahlberg den reduttformiga, murade donjon och det
fem våningar höga torn, som ännu finnas qvar. Under
loppet af 1700- och början af 1800-talet utvidgades
och förstärktes fästningen småningom. Så anlades
de båda strandverken Fredriksborg och Gustafsborg,
båda numera slopade, samt den två våningar höga södra
donjonen. Den sista nybyggnaden af någon större
betydelse utfördes Under åren 1853–57, då det från
fästningen detascherade s. k. Södra strandverket
(der förut Gustafsborg var beläget) uppfördes såsom
ett kasematteradt batteri i 2 våningar. – Fästningen
har, sådan hon slutligen blef fullbordad, en ganska
oregelbunden form. Såväl hennes läge som liniernas
riktning utvisar, att ändamålet varit att beskjuta
båda inloppen till hamnen samt att helt och hållet
beherska den senare. Fästningsverken äro ännu i godt
skick, men motsvara till sin konstruktion ej nutidens
fordringar å en sjöfästning. Om äfven K:s strategiska
betydelse, synnerligast genom Norges förening
med Sverige, väsentligen förändrats, så kan dock
denna fästning fortfarande vara af stor nytta såsom
tillflyktsort för en på Sveriges vestkust opererande
skärgårdsflotta. Fästningen, hvars garnison sedan 1883
varit indragen, underhålles nu endast nödtorftigt.
O. A. B.
Karlstorp, socken, delad med en del på Jönköpings
län, Östra härad, 5,253 har, 606 innev., och en
annan, förut kallad Karlstorps skate, på Kalmar län,
Aspelands härad, 6,200 har, 651 innev., tillsammans
11,453 har, 1,257 innev. (1882). K. bildar med
Kråkshult ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Vexjö stift, Östra härads kontrakt,
Karl Sunesson, jarl i Götaland, var son till en Sune
Ivarsson och Estrid Agmundsdotter från Norge. (Denne
Sune skall varit sonson till den Sigtrygg, hos hvilken
Olof den helige gästade.) Eggad af den fördrifne
norske konungen Magnus Blinde att göra ett infall i
Norge, förlorade han slaget på Krokaskogen 1137. Som
hans hustru nämnes Birgitta, en dotter till konung
Harald Gille. K. H. K.
Karlsvik, en å Kungsholmen i Stockholm belägen
större egendom, hvilken är använd till industriella
etablissement och delad mellan Aktiebolaget Palmcrantz
& komp. samt firman Faustman & Östberg. – Aktiebolaget
Palmcrantz & komp. drifver en mekanisk verkstad
för tillverkning hufvudsakligen af kulsprutor och
slåttermaskiner, förlagd till Karlsvik i April
1879. Bolagsordningen fastställdes d. 27 Okt. 1876;
aktiekapitalet utgör 400,000 kr., fördelade i aktier
å 1,000 kr. Bolagets fabriksegendom (adressnummer:
Handtverkaregatan 37), som i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
